tag:blogger.com,1999:blog-112705392024-03-07T10:49:30.487+01:00vetenskapsnyttVetenskap, debattinlägg och funderingar.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.comBlogger776125tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-88590987824559034982019-06-13T18:47:00.001+02:002019-06-13T18:47:22.624+02:00Sommarvärdar 2019Jag har räknat forskningsnära sommarpratare, i år som alla tidigare år (<a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2018/06/sommarpratande-forskare-2018.html">2018</a>, <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2017/06/sommarpratande-forskare-2017.html">2017</a>, ...). Men i år på <a href="https://malinsandstrom.blog/">min nya samlingsblogg</a> som inte bara tar upp vetenskap.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-37701695179162072122018-06-13T14:32:00.002+02:002018-06-13T19:33:04.915+02:00Sommarpratande forskare 2018Efter <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2017/06/sommarpratande-forskare-2017.html">förra årets våg</a> av forskande och forskningsanknutna sommarvärdar hade det väl inte varit helt oväntat med ett lägre antal i år, men inte då - 5-6 stycken (beroende på om man räknar Eberhard) är en positiv överraskning.<br />
<br />
26/6: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1106296?programid=2071">Mouna Ezmaeilzadeh</a>, läkare och hjärnforskare.<br />
<br />
2/7: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1106368?programid=2071">David Eberhard</a>, överläkare i psykiatri och författare<br />
<br />
9/7: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1077280?programid=2071">Arne Ljungqvist</a>, professor emeritus och dopingbekämpare<br />
<br />
13/7: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1077284?programid=2071">Åsa Wikforss</a>, professor i teoretisk filosofi<br />
<br />
1/8: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1077305?programid=2071">Max Tegmark</a>, professor i fysik<br />
<br />
18/8: <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1077323?programid=2071">Sara Danius</a>, professor i litteraturvetenskap<br />
<br />
<br />Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-22091656630901915322017-12-01T11:22:00.001+01:002017-12-02T12:10:37.777+01:00Julkalendrar med vetenskaps- och faktatema 2017Julkalendrarna är still going strong, kanske för att såväl innehållsstrateger som kommunikatörer älskar tematiskt innehåll? I år ger jag nog upp på min ambition att följa alla vetenskaps- och faktakalendrar, för de är så många. Förra årets julkalenderteman gick från parasiter och miljömål till stenar och lagom kniviga programmeringsproblem, och utbudet ser minst lika brett ut i år. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!<br />
<br />
* <b>Forskning och Framstegs julkalender</b><br />
<a href="http://fof.se/julkalender">http://fof.se/julkalender</a><br />
<i>Ledtrådar och gissningstävling, för 18:e året i rad!</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Språktidningens julkalender</b><br />
<a href="http://spraktidningen.se/blogg/tavla-om-bocker-i-var-julkalender">http://spraktidningen.se/blogg/tavla-om-bocker-i-var-julkalender</a><br />
<i>Ledtrådar och tävling. En bokstav per dag, 24 bokstäver blir ett ord</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Statistiska Centralbyrån</b><br />
<a href="https://www.instagram.com/statistiska_centralbyran_SCB/">https://www.instagram.com/statistiska_centralbyran_SCB/</a><br />
<i>Julstatistik!</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Hands-On Science robotjulkalender</b><br />
<a href="https://hos.se/nyheter/blue-bot-julkalender/66">https://hos.se/nyheter/blue-bot-julkalender/66</a><br />
<i>Ett robotuppdrag per dag, för förskoleklass till åk 3 (men man måste ha deras robot)</i><br />
<i><br /></i>
<b>* SLU miljöanalys</b><br />
<a href="https://www.slu.se/kampanjsajter/julkalender-2017/">https://www.slu.se/kampanjsajter/julkalender-2017/</a><br />
<i>Realitycheck på rim, med länkar till faktatexter</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Advent of Code</b><br />
<a href="https://adventofcode.com/">https://adventofcode.com/</a><br />
<i>Två kodproblem per dag, varierande svårighet </i><br />
<i><b><br /></b></i>
<b>* Nu-kunskap tema Europa</b><br />
<a href="http://nukunskap.se/">http://nukunskap.se/</a><br />
<i>Gissningar i På Spåret-stil, med olika poäng beroende på hur många ledtrådar</i><br />
<i><b><br /></b></i>
<b>* Karins uppdrag</b><br />
<a href="http://www.karinsuppdrag.se/">http://www.karinsuppdrag.se/</a><br />
<i>Videokalender om programmering, utan förkunskapskrav! Tvåminutersklipp som avslutas med ett uppdrag </i><br />
<i><br /></i>
<b>* Språkkonsulternas julordskalender</b><br />
<a href="https://sprakkonsulterna.se/julkalender-2017-lucka-1/">https://sprakkonsulterna.se/julkalender-2017-lucka-1/</a><br />
<i>Varifrån kommer julorden? Ett ord per dag.</i><br />
<i><b><br /></b></i>
<b>* LTHs experimentkalender</b><br />
<a href="http://www.lth.se/julkalender/2017/">http://www.lth.se/julkalender/2017/</a><br />
<i>Ett experiment per dag, av och med LTH-studenter. Inne på sitt 11:e år!</i><br />
<i><b><br /></b></i>
<b>* Kunskapstidningen</b><br />
<a href="http://www.kunskapstidningen.se/senaste-nytt/lucka-1-sa-kom-adventskalendern-till/">http://www.kunskapstidningen.se/senaste-nytt/lucka-1-sa-kom-adventskalendern-till/</a><br />
<i>Julfakta för barn, ett per dag</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Nämnarens mattekalender</b><br />
<a href="http://ncm.gu.se/adventskalender#">http://ncm.gu.se/adventskalender#</a><br />
<i>En annan långkörare, 16: e året i år. Ett matteproblem om dagen, men man får vänta tre dar på lösningen</i><br />
<b><br /></b>
<b>* Naturhistoriskas "Djurens Jul"</b><br />
<a href="http://www.djurensjul.se/">http://www.djurensjul.se/</a><br />
<i>NRM fortsätter på rim-temat. I år rimmade djurgåtor!</i><br />
<b><br /></b>
<b>* Politologernas julkalender</b><br />
<a href="https://politologerna.wordpress.com/">https://politologerna.wordpress.com/</a><br />
<i>En av de få forskardrivna julkalendrarna i årets lineup. Om svensk politik.</i><br />
<i><br /></i>
*<b> Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender</b><br />
<a href="http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017">http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017</a><br />
<i>Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12 - i år på engelska</i><br />
<i><br /></i>
<i>* </i><b>Geologins Dags julkalender</b><br />
<a href="http://julkalendern.geologinsdag.nu/">http://julkalendern.geologinsdag.nu/</a><br />
<i>Geologifakta och -länkar, ny version i år</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Vetenskapens hus</b><br />
<a href="http://www.vetenskapenshus.se/julkalender-2017">http://www.vetenskapenshus.se/julkalender-2017</a><br />
<i>En video per dag</i><br />
<i><br /></i>
<b>* ScienceOpen</b><br />
<a href="http://blog.scienceopen.com/2017/11/scienceopen-advent-calendar-2017/">http://blog.scienceopen.com/2017/11/scienceopen-advent-calendar-2017/</a><br />
<i>En samling med open-access-artiklar varje dag</i><br />
<b><br /></b>
<b>* Compound Interests kemijulkalender</b><br />
<a href="http://www.compoundchem.com/2017advent/">http://www.compoundchem.com/2017advent/</a><br />
<i>En kemigrafik med fakta per dag</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Hubblebilder från The Atlantic</b><br />
<a href="https://www.theatlantic.com/photo/2017/12/2017-hubble-space-telescope-advent-calendar/547232/">https://www.theatlantic.com/photo/2017/12/2017-hubble-space-telescope-advent-calendar/547232/</a><br />
<i>En bild per dag tagen av Hubbleteleskopet</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Giftkalendern</b><br />
<a href="https://toxicolour.wordpress.com/">https://toxicolour.wordpress.com/</a><br />
<i>Toxikologen Mattias skriver om giftigheter. </i><br />
<i>Tipstack: <a href="https://twitter.com/J0nasF/status/936898064702259201">Jonas Förare</a></i><br />
<b><br /></b>
<b>* RadioScience julpoddkalender</b><br />
<a href="https://www.facebook.com/poddradioscience/">https://www.facebook.com/poddradioscience/</a><br />
<i>Ett poddavsnitt per dag (första handlar om livets ursprung)</i><br />
<i><br /></i>
<b>* Karolinska Institutet Career Blog</b><br />
<a href="https://researcherblogski.wordpress.com/2017/12/01/1-highlights-of-the-year/">https://researcherblogski.wordpress.com/2017/12/01/1-highlights-of-the-year/ </a><br />
<i>KI:s forskarbloggs julkalender, ett inlägg per dag (på engelska)<br />Tipstack: <a href="https://twitter.com/poddradioscienc">RadioScience</a></i><br />
<br />
<b>* Henrik Isacsson - 24 kvinnor i historien</b><br />
<a href="https://www.henrikisacsson.com/category/julkalender17/">https://www.henrikisacsson.com/category/julkalender17/</a><br />
<i>En historisk kvinna per dag</i><br />
<br />Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-21601869802860960762017-06-14T20:50:00.001+02:002017-06-14T20:50:16.060+02:00Sommarpratande forskare 2017Efter två års dipp i talarlistan (<a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2016/06/sommarpratande-forskare-2016.html" target="_blank">2 forskare 2016</a>, <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2015/06/sommarpratande-forskare-2015.html" target="_blank">3 st 2015</a>) är <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716063" target="_blank">Sommar i P1</a> tillbaka till en mer rejäl handfull forskare och forskningsanknutna igen. Roligt!<br />
<br />
4/7: Förstås måste jag lyssna på <a href="https://taffel.se/richard-tellstrom" target="_blank">Taffelkollegan</a> och måltidshistorikern <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/914931?programid=2071" target="_blank">Richard Tellström</a>!<br />
<br />
12/7: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716157" target="_blank">Angela Gui</a>, doktorand i historia vid U. of Cambridge, och dotter till fängslade förläggaren Gui Minhai.<br />
<br />
18/7: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716185" target="_blank">Johan von Schreeb</a>, läkare som grundade svenska Läkare Utan Gränser. Kirurg och docent vid Centrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet.<br />
<br />
21/7: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716191" target="_blank">Johan Kuylenstierna</a>, VD för Stockholm Environment Institute, naturgeograf och adjungerad professor vid Stockholms universitet.<br />
<br />
25/7: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716199" target="_blank">Jerzy Sarnecki</a>, professor i kriminologi.<br />
<br />
3/8: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716240" target="_blank">Jonna Bornemark</a>, docent och lektor i filosofi.<br />
<br />
18/8: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716306" target="_blank">Annakarin Nyberg</a>, internetforskare och universitetslektor vid Umeå universitet, samt författare.<br />
<br />
Och så måste <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6716294" target="_blank">Gullan Bornemark</a> (12/8) få ett litet hedersomnämnande - hon har tydligen satt musik till Pythagoras sats!<br />
<br />
Tidigare räknarår: <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2016/06/sommarpratande-forskare-2016.html" target="_blank">2016</a> (2 st), <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2015/06/sommarpratande-forskare-2015.html" target="_blank">2015</a> (3 st), <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2014/06/sommarpratande-forskare-2014.html" target="_blank">2014</a> (7 st), <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2011/06/sommarpratande-forskare-ar-2011.html" target="_blank">2011</a> (7 st), <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2010/06/arets-sommarpratande-forskare.html" target="_blank">2010</a> (6 st), <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2009/06/arets-sommarpratande-forskare.html" target="_blank">2009</a> (6 st)Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-29660333206585602942016-11-30T20:35:00.001+01:002017-12-01T12:32:48.797+01:00Julkalendrar med vetenskapligt temaJag brukar börja december med en idealistisk föresats att följa alla julkalendrar som på något vis innehåller vetenskap. Oftast har jag hamnat ohjälpligt efter redan inom 24 timmar - särskilt som jag hittar hälften av dem alldeles för sent. Men i år har jag faktiskt gjort min research. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!<br />
<br />
I år läser/kollar jag på:<br />
<br />
* <b>LTHs julkalender</b><br />
http://www.lth.se/fileadmin/julkalender/julkalender/2016/<br />
<i>Videosnuttar med naturvetenskap. Firar tio år i år.</i><br />
<br />
* <b>Det stora experimentet</b>, med bland andra Beppe Singer från Hjärnkontoret: https://viaplay.se/detstoraexperimentet<br />
<i>TV-serie för barn. Ny för i år</i><br />
<br />
* <b>Forskning och Framstegs julkalender</b><br />
http://fof.se/julkalender<br />
<i>Ledtrådar och gissningstävling, för 17:e året - snart är kalendern gammal nog att flytta hemifrån!</i><br />
<br />
* Sverigefinska <b>Resurscenters julkalender </b><br />
https://blogs2.abo.fi/skolresurs/<br />
<i>Videosnuttar med NO-tema, från årskurs 6</i><br />
<br />
* <b>Nämnarens adventskalender</b><br />
http://ncm.gu.se/adventskalender<br />
<i>Ett matematikproblem per dag. Inne på sitt 15:e år!</i><br />
<br />
* <b>Naturhistoriska riksmuseets julkalender</b><br />
http://www.naturengerossjulen.se/<br />
<i>Med natur-relaterade gåtor, av tidigare år att döma dessutom på rim.</i><br />
<i><br /></i>
<i>* </i><b>Internetmuseets julkalender</b><br />
http://www.internetmuseum.se/tema/viralasucceer/<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/MargaretaGroth" target="_blank">Margareta Groth</a><br />
<br />
* <b>SLU Miljöanalys julkalender</b><br />
https://twitter.com/SLUmiljoanalys<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/SLUmiljoanalys" target="_blank">SLU Miljöanalys/Anki </a><br />
<br />
* <b>Politologernas julkalender</b><br />
https://politologerna.wordpress.com/<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/vetenskapoallm" target="_blank">Vetenskap & Allmänhet </a><br />
<br />
* <b>Jönköpings universitets julkalender</b><br />
http://ju.se/julkalender<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/PurchasingLog" target="_blank">Jenny Bäckström</a><br />
<br />
* <b>Karolinska institutets forskarblogg</b><br />
https://researcherblogski.wordpress.com/2016/12/01/researchers-advent-calendar/<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/poddradioscienc" target="_blank">Natalie von der Lehr/RadioScience</a><br />
<br />
* <b>FORMAS julkalender</b><br />
http://www.formas.se/sv/Julkalender/<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/vetenskapoallm" target="_blank">Vetenskap & Allmänhet </a><br />
<br />
* <b>Stockholms Universitets julkalender</b><br />
http://www.su.se/english/study/study/advent-calendar-2016<br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/Stockholms_univ" target="_blank">SU (via Twitter) </a><br />
<br />
*<b> Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender </b><br />
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender<br />
<i>Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12</i><br />
Tipstack: <a href="http://gmv.chalmers.gu.se/kontakta-oss" target="_blank">Mikael Östblom</a><br />
<br />
* <b>RadioScience julkalender</b><br />
https://twitter.com/poddradioscienc<br />
<i>Ett poddavsnitt per dag</i><br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/landetannien" target="_blank">Anna Davour</a><br />
<br />
* <b>Advent of Code</b><br />
http://adventofcode.com/2016/<br />
<i>Två kodproblem per dag, varierande svårighet </i><br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/gerikson" target="_blank">Gustav Erikson</a><br />
<i><br /></i>
<i>* </i><b>Sciencegeek Advent Calendar</b><br />
http://www.scq.ubc.ca/sciencegeek-advent-calendar-extravaganza-day-1/<br />
<i>Ett ämne/element ur periodiska systemet per dag</i><br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/SpringerOpen/status/804248678101696512" target="_blank">Springer Open</a><br />
<br />
* <b>Lottens julkalender</b><br />
http://lotten.se/2016/11/julkalenderhemlisbloggarn-2016.html<br />
<i>Klurig och allmänbildad gissningslek, en ny varje dag! Kommentarerna är halva nöjet.</i><br />
Tips/påminnelsetack: <a href="https://twitter.com/Beastankar" target="_blank">Béatrice Karjalainen</a><br />
<br />
* <b>Compound Interest Chemistry Advent</b><br />
http://www.compoundchem.com/2016advent/<br />
<i>Kemin bakom jullukter/smaker, en per dag</i><br />
<br />
<i>* </i><b>Geologins Dags julkalender </b><br />
http://julkalendern.geologinsdag.nu/<br />
<i>Geologifakta och -länkar </i><br />
Tipstack: Åke Johansson<br />
<br />
<i>* </i><b>Veterinärmedicinskt Magasins julkalender</b><br />
http://svavet.sva.se/ (se höger kolumn) <i><br /></i><br />
<i>En parasit per dag</i><br />
Tipstack: <a href="https://twitter.com/AnnikaMossing" target="_blank">Annika Mossing</a><br />
<br />
<b>Favoriter i repris, för de otåliga eller som extra inspiration</b><br />
- Historiepratarnas julkalender om 24 historiska hjältar som kämpat för yttrandefrihet och mänskilga rättigheter: http://historiepratarna.moobis.se/hjaltar/<br />
- Vetenskaparnas julkalendrar från 2010-2013: http://www.vetenskaparna.se/<br />
- Biotopias experimentkalender från 2013: http://www.biotopia.nu/author/experimentkalendern/<br />
- Julens kemikalender http://www.julenskemikalender.se/ som sponsras av flera kemiföretag och som funnits länge (sedan cirka 2003 om man kollar domäninfon)<br />
- Nämnarens julkalender 2002-2015: http://ncm.gu.se/node/941<br />
<br />
<br />Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-15245862133646321212016-06-10T09:36:00.000+02:002016-06-10T09:36:17.332+02:00Sommarpratande forskare 2016Vet ni, det börjar kännas lätt poänglöst att köra den här räkneövningen. De sommarpratande forskarna blir ju bara färre och färre. I år är det hela TVÅ stycken forskare som är sommarvärdar i P1. Av totalt femtionio sommarprat.<br />
<br />
30/6: <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/741176?programid=2071" target="_blank">Danica Kragic Jensfeldt</a>, professor i datalogi<br />
16/8: <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6448618" target="_blank">Hannah Akuffo</a>, professor i parasitologi<br />
<br />
Men Å ANDRA SIDAN ska <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6448621" target="_blank">Karin Bojs</a> sommarprata (19/8). Det blir nog bra.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-11300854933257122412015-11-11T23:09:00.004+01:002015-11-11T23:09:43.150+01:00Summering av FoF med fleras vetenskapsjournalistikdag den 11/11Jag har just tillbringat en heldag med att lyssna på föredrag om och till viss del även debattera vetenskapsjournalistik, arrangerat av <a href="http://fof.se/" target="_blank">Forskning&Framsteg</a> ihop med <a href="http://www.mediestudier.se/" target="_blank">Institutet för mediestudier</a>, <a href="http://v-a.se/" target="_blank">Vetenskap&Allmänhet</a>, <a href="http://www.vr.se/" target="_blank">Vetenskapsrådet</a>, <a href="http://www.ikem.se/" target="_blank">IKEM</a>, <a href="http://www.sverigesungaakademi.se/" target="_blank">Sveriges Unga Akademi</a> och <a href="http://shop.vetenskapsmedia.se/sv/om-vetenskapsmedia.html" target="_blank">Vetenskapsmedia</a>.<br />
<br />
Jag och flera andra livetweetade under taggen <a href="https://twitter.com/search?q=%23vetjodagen2015" target="_blank">#vetjodagen2015</a>, och Dag Kättström <a href="http://www.rymdenidag.se/vetenskapsjournalistik.html" target="_blank">liverapporterade</a>. En rapport från mötet lär också komma så småningom. Men det är ändå roligt att summera lite; jag har hållit på med populärvetenskap, vetenskapsjournalistik och förhållandet mellan forskare, journalister och kommunikation i ungefär ett decennium (jag började som doktorand 2004 och <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2005/03/var-finns-alla-vetenskapsnyheter-p.html" target="_blank">började blogga</a> populärvetenskap 2005, <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2006/07/blogguppehll-fr-konkurrerande.html" target="_blank">sommarjobbade som vetenskapsjournalist</a> på DN 2006, debatterade förhållandet mellan forskare och journalister <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2008/06/forskarnas-s-kallade-intervjuovilja.html" target="_blank">sommaren 2008</a>, började <a href="http://matmolekyler.taffel.se/" target="_blank">skriva bok</a> och föreläsa kring årskiftet 2008/2009 ... och jag har väl egentligen aldrig slutat även om frekvensen blivit mycket lägre under senare år). Jag rekommenderar dock hela Twitterflödet för en mer representativ bild.<br />
<br />
Man hör rätt ofta att det finns väldigt få vetenskapsjournalister i Sverige, och att de bara blir färre. Dagen gav lite perspektiv på det påståendet. SR:s Vetenskapsradion har till exempel en redaktion på 16 vetenskapsjournalister (och SR som helhet ytterligare några), SVT en redaktion på cirka 12, FoF och Vetenskapsmedia ytterligare 12... totalt summerade Lars Truedson på Institutet för mediestudier ihop cirka 85 vetenskapsjournalister över 20 redaktioner (varav några inte svarat), och höftade försiktigt att det nog finns minst 15 heltidsfrilansar. Ett hundratal som helhet, vilket ungefär matchar medlemsantalet för <a href="http://www.smvj.se/" target="_blank">Sveriges Medicin- och Vetenskapsjournalister</a>. (Antagligen lite lågt räknat på frilansarna, skulle jag tro, särskilt om man även ger sig ut och räknar ihop de som sitter på olika produktionsbolag). Två mindre omfattande undersökningar under 1990 och 2010 gav 17 resp. 19 redaktionella vetenskapsreportrar.<br />
<br />
Däremot verkar mängden vetenskap i medierna minska. Vetenskap&Allmänhet rapporterade från en pilotstudie om vetenskap i dagspress, där man räknat antalet artiklar om vetenskap i september varje år mellan 2002 och 2015, i DN, SvD, GP, Sydsvenskan och Aftonbladet.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiiZdsDKto8JcAJ3xKABvYIgMeyJcVJd2UoIg-GQwOgSxYd8m86LuYg5HEPY2DF13po4miaw90S8WBRG_tE4Dwv1YZ3iz8EJkP5L-tNcOhLcWmhLB4vtT3EJGdA5o1x-UbTdUn1w/s1600/vetrapportering.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiiZdsDKto8JcAJ3xKABvYIgMeyJcVJd2UoIg-GQwOgSxYd8m86LuYg5HEPY2DF13po4miaw90S8WBRG_tE4Dwv1YZ3iz8EJkP5L-tNcOhLcWmhLB4vtT3EJGdA5o1x-UbTdUn1w/s320/vetrapportering.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Vetenskapsrapportering 2002-2015. Det ser klart bekymrande ut. </i></div>
<br />
Intresset för vetenskapsrapportering verkar dock högt och stabilt; Vetenskapsradion har uppemot en miljon lyssnare, SVT runt en halv miljon per avsnitt; flera talare visade siffror på att vetenskap är ett av de mest efterfrågade ämnena efter allmänrapportering. Tyvärr avspeglas det knappast i vetenskapsredaktionernas storlek jämfört med till exempel redaktioner för kultur, resor, och politik (se bara på DN med sin enda, om än väldigt kompetenta, vetenskapsreporter). Flera sa också att allmänredaktioner är mindre intresserade av och kunniga om vetenskap, jämfört med allmänheten. Och kanske även en och annan redaktör? Jag blir påmind om K C Coles fortfarande relevanta "<a href="http://geology.wwu.edu/dept/faculty/hirschd/courses/2007/spring/ISTM201/other/CJR%20Science%20coverage%20issues.pdf" target="_blank">Why Editors Must Dare to be Dumb</a>" (Columbia Journalism Review, Juni 2006) Och här verkar vi fortfarande stå och stampa, jämfört med för ett decennium sedan - vetenskapsredaktioner är fortfarande underbemannade och underuppskattade, i förhållande till allmänhetens uppmätta intresse för vetenskap. Den ökade "klickjakten" är antagligen både dålig och bra i det läget; dålig för att fokus på snabba klick riskerar att öka på mängden sensationella slarvartiklar om bland annat hälsa och medicin, vilket undergräver det redan ganska skakiga allmänna förtroendet för journalister, bra för att klickstatistik också är ett enkelt sätt för redaktioner att se att det finns intresse för seriös vetenskapsrapportering.<br />
<br />
Positivt var att flera av vetenskapsjournalisterna som närvarade tyckte att förhållandet mellan journalister och forskare blivit bättre; att forskare hade större förtroende för journalister, och att de hade färre kommunikationsproblem med forskare. (Intressant att kontrastera mot <a href="https://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr32005/enkatokadrespektforjournalistiken.4.2aebc6b810f3c933b1580002260.html" target="_blank">denna undersökning från 2005</a>, där flera på båda sidor tyckte att det blivit bättre jämfört med ett till ett par decennier tidigare). Det var ingen där idag som direkt berörde om forskare hade upplevt att kommunikationsproblemen minskat och förtroendet ökat. Flera forskningsrepresentanter som var närvarande sa dock att det blivit allt viktigare för forskare att synas i media, "syns du inte finns du inte".<br />
<br />
Just forskares synlighet i media, och vad den faktiskt för med sig för fördelar (kontra inbillade fördelar), vore det intressant om någon någon gång kunde belysa lite närmare med <i>konkreta</i> siffor. Jag hör ofta åsikten att forskare som syns i media också får mer forskningsmedel, det verkar närmast anses som en etablerad sanning. Men de gånger jag kommit åt att fråga forskningsfinansiärer om deras beslut påverkas av vilka forskare som synts i media, eller vad media skrivit om forskaren, blir svaret oftast ett förvånat 'Nä?'. Inte heller verkar universitet, den andra möjliga källan till pengar, ge extra anslag eller tillskott till de forskare som ägnar sig mycket åt tredje uppgiften. Så var kommer den här "sanningen" ifrån?<br />
<br />
Under lunchpausen hölls också gruppdiskussioner. Jag valde en grupp som diskuterade forskares och journalisters ansvar, och inflytandet av av plattformar som bloggar och poddar (det kändes som min fråga :-)). Det här var väl enda delen av dagen som inte riktigt levde upp till mina förväntningar - majoritetsvyn i gruppen verkade luta mot precis samma åsikter som jag retade mig på för snart tio år sedan. Att vissa forskare kan kommunicera, andra inte, och de senare ska skyddas från världen och världen från dem. Att juniora forskare ska skyddas och styras bort från alltför intensiva medieupplevelser. Och att det är lite riskabelt och läskigt när forskare skaffar egna plattformar utan kontroll och guidning. Jag som bestämt anser att ALLA blir bättre med träning i att kommunicera, särskilt om de får välja kommunikationstyp och styra själva; att forskare ska börja kommunicera redan tidigt i sin utbildning och att kommunikatörer och universitet bör stötta och heja på snarare än hägna in och bromsa; och att forskare som bloggar och/eller diskuterar använder andra typer av sociala medier är en viktig samhällstillgång.<br />
<br />
Dagen bjöd också på två föreläsningar från inbjudna brittiska vetenskapsjournalister, Barbara Cohen från BBCs vetenskapsradio, och frilansjournalisten Kate Ravilious. De beskrev ett läge som var mer likt Sveriges än vad jag hade väntat mig: finansiering är skakig och tillåter oftast inte granskande journalistik, förtroendet är lågt för journalister men högt för forskare (procenten, runt 20% resp 80% förtroende matchar Vetenskap & Allmänhets siffror för Sverige), få forskare- eller ens vetenskapsutbildade i regeringen, redaktörer vill ha resultat- och tillämpningsdrivna reportage.<br />
<br />
Medieutredaren och forskningsinstitutledaren Anette Novak höll ett intressant föredrag om sådant hon saknar i vetenskapsjournalistik: Vem får anslag? Vilka institutioner gynnas? Vad händer inom områden som det inte rapporteras om? Vad blir de långsiktiga effekterna på samhällsnivå? Och visst kan jag hålla med om att vi behöver mer och mer varierande långformatsjournalistik som tar upp komplexa samhälls- och individ-aspekter på teknik- och forskningsutveckling. Men det är dyrt och tidsödande, och säkert svårt att få "ekonomi" i på svenska, precis som det är svårt att få lönsamhet i bra svensk facklitteratur. Det finns i alla fall en del bra på engelska.<br />
<br />
En av de bättre sessionerna - även om hela programmet var bra - hölls med Andrev Walden (<a href="http://andrev.cafe.se/etikett/rymdslottet/" target="_blank">Rymdslottet</a>) och Magnus Brenner (<a href="http://www.bildningspodden.se/" target="_blank">Bildningspodden</a>), som förutom att presentera sina egna projekt talade allmänt kring vetenskapsjournalistik i sociala medier. Vassa, roliga, bra - och inte traditionella vetenskapsjournalister, utan mer entusiaster som gått ut och skapat sin egen plattform baserat på passion för ett område. Jag gillade särskilt Waldens syn på populärvetenskap: som inkörsport till "tyngre vetande".<br />
<br />
Christer Sturmark höll ett intressant föredrag om vetenskapens roll - han föreslog att vetenskapen har tagit över en del av rollen som meningsbärande narrativ, den roll som tidigare fylldes av religion och mystik. Han lobbade även för att vetenskap bör innefattas i begreppet kultur, och granskas i samma format och omfattning.<br />
<br />
<script async="" charset="utf-8" src="//platform.twitter.com/widgets.js"></script>
Författaren Magnus Linton höll ett tiominuterstal om hur roligt det är att skriva i bokformat, där man kan blanda flera olika vetenskapsområden i samma berättelse. Eftersom det var precis det jag och Lisa gjorde i Matmolekyler kan jag inte annat än hålla med (däremot är det komplicerat att få ihop ett bra, engagerande OCH logiskt narrativ när man svingar sig mellan ämnen och områden. Men kul.)<br />
<br />
Till slut en avrundning med Lars Truedson (i sin roll som producent för Medierna) och Mia Lindskog (neuroforskare och medlem i Unga Akademien) som gick igenom lite exempel på bra och dålig vetenskapsjournalistik. Bland annat några "höjdpunkter" från rapporteringen kring Gardasil och misstänkta biverkningar. Jag har inte följt de haverierna i detalj, bara sett ekon av dem i diskussioner i sociala medier, och vad ska man säga - det var faktiskt värre än jag trodde, även med hänsyn taget till att vi fick ett kort och spetsat urval.<br />
<br />
Och så mingel, och middag. Samtalsvolymen blev faktiskt så öronbedövande att jag fick ta ett par pauser och ändå nästan tappade rösten. Och det ovanpå en interaktiv dag där folk hade diskuterat i alla pauser som gick - så mycket att moderatorn fick be folk vara tysta under bensträckarna mellan föreläsningar. Det är roligt att behovet av att prata om vetenskapsjournalistik är så starkt.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-71927511520373389182015-06-03T13:18:00.004+02:002015-06-03T13:29:11.699+02:00Sommarpratande forskare 2015<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWMUjXO3X2hA2l1GHqOiY0mJtbLJtC6MExRH50Cq1ff5dS7UpyYky7wN5BtoNAIX6XbPJEhr98DqXCv1XaDxAweXsairU9MJaOwgsBvU3dEKff4FJAWFXjwV3BwKZ3M6K84DxpxQ/s1600/SommariP1_forskare.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWMUjXO3X2hA2l1GHqOiY0mJtbLJtC6MExRH50Cq1ff5dS7UpyYky7wN5BtoNAIX6XbPJEhr98DqXCv1XaDxAweXsairU9MJaOwgsBvU3dEKff4FJAWFXjwV3BwKZ3M6K84DxpxQ/s320/SommariP1_forskare.png" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det ser magert ut i år. (Lätt redigerad bild från Sommars Twitterflöde)</td></tr>
</tbody></table>
Nämen, kom igen, P1 - bara <i><b>tre</b></i> forskare i år? Det ser ut att bli en mager Sommaromgång för oss som gillar att lyssna på forskare och andra mer akademiskt anknutna Sommarpratare. Suck. Men Å ANDRA SIDAN så kommer Nobelpristagaren Edvard Moser att prata, och det är väl alltid något.<br />
<br />
Hela listan: <br />
<br />
* 5/7 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6175472" target="_blank">Edvard Moser</a> - hjärnforskare, psykolog, nobelpristagare<br />
* 12/7 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6175587" target="_blank">Johan Rockström</a> - professor i miljövetenskap, agronom <br />
* 11/8 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6176673" target="_blank">Maria Strømme</a> - professor i nanoteknologi, civilingenjör<br />
<br />
Dessutom ser jag fram emot att lyssna på <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6176680" target="_blank">Owe Sandström</a> om Abbas kostymer och Sveriges största gymnasieutbildning i djurvård (12/8) och <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6176691" target="_blank">Ben Gorham</a> (14/8) om dofter och parfymer.<br />
<br />
<br />Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-39562055096906141962015-06-02T15:49:00.000+02:002015-06-02T15:52:36.593+02:00Kort gästspel i Morgonpasset om sur mjölk<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0fPmQuSJ8w8g4n0nOQfkMt3Sr-kq8fhItMTjtt4cqOIEU7zDMtZnX0inWH4MAmmOWffDCis3Bhr3xgFQmfxodHGAnq8M2d24nsR4zhydOjMPGiLE0hFp69LIz2ni_7QJ8Z1SBDA/s1600/CGZeNDwUcAAknx5.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0fPmQuSJ8w8g4n0nOQfkMt3Sr-kq8fhItMTjtt4cqOIEU7zDMtZnX0inWH4MAmmOWffDCis3Bhr3xgFQmfxodHGAnq8M2d24nsR4zhydOjMPGiLE0hFp69LIz2ni_7QJ8Z1SBDA/s320/CGZeNDwUcAAknx5.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><div style="text-align: left;">
<span style="font-size: 12.8000001907349px;">Ungefär såhär ser mina förberedelser ut inför en intervju, <br />även en </span><span style="font-size: 12.8000001907349px;">hastigt </span><span style="font-size: 12.8000001907349px;">påkommen sådan. Post-its är bra, för man <br />får inte plats att </span><span style="font-size: 12.8000001907349px;">komplicera saker alltför mycket.</span></div>
</td></tr>
</tbody></table>
I måndags morse blev jag helt oförhappandes kontaktad av Morgonpasset, som ville fråga lite om sur mjölk, i direktsändning samma morgon. Det var en sån där klassisk måndagmorgon där alla är sena och barnen klättrar på väggarna, men jag hann med att skicka resten av familjen till förskolan och ta en paus med kaffe och en halvtimmes uppborstning och sortering av kunskaperna innan det var dags att prata.<br />
<br />
Resultatet kan höras <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/553164?programid=2024" target="_blank">här via webben</a> (spola fram till klockan 09:15).<br />
<br />
Jag kan för övrigt rekommendera post-its för anteckningar när man förbereder sig för en sån här sak. En enkel tanke per lapp, och sedan fylla på och flytta om tills det inte finns några gigantiska hål i tankekedjorna.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-85951034563690273532014-12-04T13:04:00.000+01:002014-12-04T13:09:24.318+01:00Triss i inspelning: Morgonpasset och Institutet i P3, samt Fabriken Norrbotten<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirnbzGpgFG1SOn8Il64ttvKJHZ6ocLa3SE-qmQuKWXjgRLUmjYeBY6kNAWPUB3OtbcWiqXvz27q8-fT_RBWu2KcDLFmGpxfj-oR3ctOagQVqu2gvIbyh1LUQeaInLtSEMmaqwcjA/s1600/studio61_p3morgonpasset.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirnbzGpgFG1SOn8Il64ttvKJHZ6ocLa3SE-qmQuKWXjgRLUmjYeBY6kNAWPUB3OtbcWiqXvz27q8-fT_RBWu2KcDLFmGpxfj-oR3ctOagQVqu2gvIbyh1LUQeaInLtSEMmaqwcjA/s1600/studio61_p3morgonpasset.JPG" height="160" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: left;">Studio 61 i Radiohuset, där Morgonpasset i P3 spelas in</td></tr>
</tbody></table>
Det är roligt att prata matmolekylärt, och det händer fortfarande med jämna mellanrum att jag blir ombedd att göra det. Den här hösten har dock varit lite exceptionell, med tre aktuella inspelningar:<br />
<br />
<a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4131" target="_blank">P3 Institutet</a> - mina idoler i vetenskapskommunikationsgrenen 'tung kunskap kombinerad med galen humor' - om <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4131&artikel=6005361" target="_blank">Maillardreaktionen och om varför saker smakar gott</a>. Med avstickare in mot brun-utan-sol och följdreaktioner på diabetes. Den här snutten spelades faktiskt in precis innan sommaren, hemma vid mitt köksbord, men sändes/poddades precis i början av november.<br />
<br />
<a href="http://www.nll.se/sv/Utveckling-och-tillvaxt/Unga/Nyhetsarkiv-Unga/Fabriken--ett-unikt-koncept-med-nutidsorientering-lanserat-for-Norrbottens-hogstadieelever/" target="_blank">Fabriken Norrbotten</a> - en "educast" för elever i årskurs 8-9 i Norrbotten - i ett avsnitt om mat. Fritt tillgängligt för skolor i Norrbotten, som jag förstår det, men tyvärr inte för övriga. Vi pratade matlagning och vad som kan kallas "perfekt" mat, och anledningar till att man kan tycka att kaviar smakar otäckt.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMYyj_hd7KddEK08hsN6n_cJeAG3EHf0oXSVnPzDPhGrAAQtLOdx3SGqaroHzfMVA4C0kkRqqKyICMF4bnqBbOfgzYpk3DOpBIuoe2gSilWcS7pErbnBCPCv88U_LIlgy39nb0QA/s1600/IMG_1709.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMYyj_hd7KddEK08hsN6n_cJeAG3EHf0oXSVnPzDPhGrAAQtLOdx3SGqaroHzfMVA4C0kkRqqKyICMF4bnqBbOfgzYpk3DOpBIuoe2gSilWcS7pErbnBCPCv88U_LIlgy39nb0QA/s1600/IMG_1709.JPG" height="200" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: left;">Lutfisk i rödkålsspad, efter någon kvart</td></tr>
</tbody></table>
<a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2024" target="_blank">P3 Morgonpasset</a> - som knappast behöver en närmare introduktion, det var en institution redan när jag var tonåring - som gäst under annandag jul kring åttatiden på morgonen (förinspelat härom veckan). Det var en smått surrealistisk känsla att sitta och simulera annandagsmorgon och julmatsleda, men roligt att få delta lite i den vänliga anarkin som brukar råda i programmet. Vi pratade matmolekylärt om jul, och lite om rester. Jag passade på att ta med mig lite experiment och hällde bland annat <a href="http://school.chem.umu.se/Compiled/rodkal.html" target="_blank">rödkålsspad</a> på lutfisk. Och det blir grönt! Iallafall om man fuskar med att blötlägga fisken. Här till höger är en bild från min testrunda hemma i köket kvällen innan:Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-24353402242444251062014-09-26T13:11:00.000+02:002014-09-26T13:11:38.133+02:00Summering: fyra månader som gästbloggare hos CurieNu har jag gästbloggat fyra månader för VR:s <a href="http://www.tidningencurie.se/" target="_blank">Tidningen Curie</a>. Det blev lite blandat: <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/mansklighetens-nasta-manfard-gar-inat/" target="_blank">om neurovetenskapens dataexplosion</a>; problemet med att <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/slutet-for-harddisken-i-byraladan/" target="_blank">data bakom forskningspublikationer är svåra att komma åt</a>; min organisations <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/en-snart-passerad-sommar-av-kod/" target="_blank">äventyr inom Google Summer of Code</a>; och behovet av <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/oroa-dig-inte-ingen-har-ratt-bakgrund-for-det-har-fran-borjan/" target="_blank">fler pusselbitar inom utbildningen av framtidens neuroforskare</a>. Samt ett par mer allmänna inlägg med sommartema - om den <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/ha-en-trevlig-forskningssemester/" target="_blank">akademiska världens något speciella inställning till semester</a>, och min hobby att <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/hobby-med-allvarsamma-inslag-rakna-arets-sommarpratande-forskare/" target="_blank">räkna antalet forskare</a> bland årets sommarpratare.<br />
<br />
Jag lärde mig också att jag uppenbarligen är hårdkodat inkapabel till att formulera ett blogginlägg som trivs på upp till 2500 tecken; mina röda trådar och ramberättelser vill liksom slingra ut sig på minst 4000 tecken varje gång. Men som tur är är jag också numer rätt bra på att korta av och stryka irrelevanta darlings...<br />
<br />
Och nu då? Jag har lovat <a href="http://skepchick.se/">skepchick.se</a> ett gästblogginlägg, och sedan ska det förhoppningsvis bli åtminstone krypfart på bloggandet här igen.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-51716930275077986992014-06-03T14:45:00.003+02:002014-06-03T14:45:55.331+02:00Sommarpratande forskare 2014Jag blev så lycklig när jag <a href="https://twitter.com/LenaBreitner/status/473787445625241600" target="_blank">såg på Twitter</a> att någon mer än jag räknar antalet forskare/forskningsanknutna bland sommarpratarna, så fort listan blir publik. Förra året var det så få - inte ens med generösa mått var de fler än tre - att jag inte kände mig taggad att summera på bloggen, men i år återupplivar jag traditionen. Här är 2014 års forskare och forskningsanknutna sommarpratare:<br />
<br />
*25/6 <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/386828?programid=2071" target="_blank">Antje Jackelén</a>, professor i teologi och biskop i Lunds stift, kommer bli Sveriges första kvinnliga ärkebiskop mindre än två veckor innan programmet sänds<br />
* 27/6 <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/386830?programid=2071" target="_blank">Simon Kyaga</a>, överläkare i psykiatri och forskare med en färsk doktorsexamen från KI i mars i år.<br />
*30/6 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878878" target="_blank">Anders Bárány</a>, fysiker och medlem av den KVA-kommittee som utser Nobelpristagare i kemi och fysik<br />
* 15/7 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878929" target="_blank">Marianne Bernadotte</a>, forskningsfilantrop inom barnögonsjukdomar och dyslexi<br />
* 8/8 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878979" target="_blank">Bi Puranen</a>, samhällsforskare och generalsekreterare för World Values Survey<br />
* 11/8 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878984" target="_blank">Agnes Wold</a>, professor i klinisk bakteriologi och överläkare. Publicerade<a href="http://www.nature.com/nature/journal/v387/n6631/full/387341a0.html" target="_blank"> en synnerligen omtalad artikel i Nature</a> om diskriminering av kvinnor i forskarvärlden<br />
* 14/8 <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878988" target="_blank">Svante Pääbo</a>, världskänd paleogenetiker som bland annat analyserar neandertal-DNA<br />
<br />
Roligt också att lyssnarnas sommarvärd detta år är en biolog, <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5877751" target="_blank">Sebastian Kirppu</a> (16/7). Jag ser också fram emot författaren och läkaren <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878968" target="_blank">Bea Uusma </a>(3/8), som har ägnat år åt att gräva i Andréexpeditionens vedermödor (hade säkert kunnat bli en avhandling). Och missa inte heller <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5878974" target="_blank">Jesper Rönndahl</a> (5/8), som är en av två programledare i P3:s genialiska humor- och vetenskapsmagasin <a href="http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4131" target="_blank">Institutet</a>.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-55690323551452222352014-05-13T19:47:00.001+02:002014-05-13T19:52:26.107+02:00Jag gästbloggar hos VR:s Tidningen Curie!Under ett par månader framåt kommer jag gästblogga hos VR:s <a href="http://tidningencurie.se/" target="_blank">Tidningen Curie</a>. Jättekul! Det blir forskningsrelaterat, antagligen med fokus på sånt jag nuförtiden jobbar med: hjärnforskningens förutsättningar, dataexplosionen, infrastruktur, forskares villkor...<br />
<br />
Första posten kom upp idag och handlar om dataexplosionen och behoven inom hjärnforskningen, det vill säga orsaken till att organisationen jag jobbar på grundades: <a href="http://bloggar.tidningencurie.se/malinsandstrom/mansklighetens-nasta-manfard-gar-inat/" target="_blank">Mänsklighetens nästa månfärd går inåt</a>. Det finns också en kort intervju med mig <a href="http://tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2014-05-13-malin-sandstrom-ny-bloggare-i-curie.html" target="_blank">där jag presenterar mig lite närmare</a>.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-5973050923654261332013-10-27T13:50:00.003+01:002013-11-14T12:36:06.408+01:00Kalibrera ugnen med att smälta sockerSå jag fick ett anfall av hybris, och registrerade mig för en onlinekurs i matvetenskap med rätt tung tonvikt på det naturvetenskapliga: Harvards onlinekurs "<a href="https://www.edx.org/course/harvard-university/spu27x/science-cooking-haute-cuisine/639" target="_blank">Science & Cooking: From Haute Cuisine to Soft Matter Science</a>". Kombinerat med en vabb-tät första dagishöst för två barn är det naturligtvis ren hybris, men jag har iallafall tagit mig så långt som till första labben: att kalibrera hemmaugnen genom att smälta socker. Börja på 175 grader, lägg en liten mängd socker på lämpligt ugnssäkert underlag och vänta 15 minuter. Det borde smälta vid 186 grader. Har det inte smält, höj 5 grader och upprepa försöket. Resultatet? Mitt ugnsvred ljuger på cirka tio grader; allt blir lite för varmt. Sockret smälte snällt redan vid "175 grader".<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeu5ZaF1SF9UoW9jBEkf4EHGG9azdUhyTKqigTDySbvWuTOlV7Wnhyphenhyphen8_QFonqZfBBuhwFBW6iNvNpWdIXY9T5qA4m3LkMSae50y_3OnxZ6TdysTCKCgAnnVEVBd7KRp5x_yvzNNg/s1600/IMG_0902+%2528795x1024%2529.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeu5ZaF1SF9UoW9jBEkf4EHGG9azdUhyTKqigTDySbvWuTOlV7Wnhyphenhyphen8_QFonqZfBBuhwFBW6iNvNpWdIXY9T5qA4m3LkMSae50y_3OnxZ6TdysTCKCgAnnVEVBd7KRp5x_yvzNNg/s320/IMG_0902+%2528795x1024%2529.jpg" width="248" /></a></div>
<br />
Enkelt, och rätt vackert. Plus att det var evigheter sedan jag gjorde praktiska experiment och satt och räknade på molariteter (första veckans föreläsningars och övningar tyngdpunkt), och det är väldigt kul. Särskilt som konverteraren/faktasökverktyget <a href="http://www.wolframalpha.com/" target="_blank">Wolfram Alpha</a> kan sköta en del av grovjobbet...Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-87840011095211902742013-04-30T14:45:00.004+02:002013-04-30T14:45:58.464+02:00ESA söker en äventyrlig & ansvarsfull läkare för ett år i tillvarons marginal<a href="http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=11270539" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"></a><a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File%3AAntarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;" title="By Dave Pape [Public domain], via Wikimedia Commons"></a><a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg/480px-Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e0/Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg/480px-Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg" /></a><br />
Antarktis. Så pass avlägset - nio månader av tolv kan man varken resa dit eller därifrån, nödläge eller ej - att det lika gärna kunde ligga på månen. Eller som <a href="http://www.esa.int/ESA" target="_blank">ESA</a> (European Space Agency) kanske oavsiktligt poetiskt dubbeltydigt kallar Antarktis: <i>white space</i>, den vita rymden eller tillvarons marginal. Varje år rekryterar ESA en läkare som lever ett år med forskningsbasen Concordias övriga bemanning på upp till sexton personer, för att observera och ansvara för fysiologiska och psykologiska experiment. Isolering, begränsad rörelsefrihet och handlingsfrihet, ändliga resurser och en fantastisk men ofta livsfarlig miljö bidrar alla till en upplevelse som antagligen är så nära ett rymduppdrag man kan komma utan att lämna jorden bakom sig.<br />
<br />
Själv har jag varken rätt utbildning eller en passande familjesituation. Men kanske finns det någon i läsekretsen som vill fundera lite på att ge sig iväg på äventyr?<br />
<br />
<i>(Bild av Dave Pape baserat på NASAs Blue Marble-set, <a href="http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Antarctica_6400px_from_Blue_Marble.jpg" target="_blank">via Wikimedia Commons</a>) </i><br />
<br />
<b>Länkar</b><br />
<a href="http://www.esa.int/Our_Activities/Human_Spaceflight/Concordia/Doctor_needed_for_mission_to_white_space" target="_blank">"Doctor needed for mission to white space"</a> - ESA:s utlysning<br />
<a href="http://esamultimedia.esa.int/docs/hsf_research/Call_for_concordia_research_MD_candidates_2013.pdf" target="_blank">Mer detaljer om uppdraget och om Concordiabasen</a> (pdf)
Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-40391783137556591732013-04-12T07:40:00.001+02:002013-04-12T07:42:13.905+02:00Genomskinliga hjärnor!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/c-NMfp13Uug?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
Jag hinner inte blogga om detta i detalj, men det är så otroligt coolt att jag ändå vill peka er vidare. Genomskinliga hjärnor!<br />
<br />
<b>Länkar</b><br />
<a href="http://youtu.be/c-NMfp13Uug" target="_blank">Video</a> från Natures kanal på YouTube<br />
Artikel (Nature, 10/4): <a href="http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature12107.html" target="_blank">"Structural and molecular interrogation of intact biological systems"</a>, Chung et al, doi:10.1038/nature12107Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-90327301953009445822013-04-08T20:18:00.000+02:002013-04-08T20:24:01.621+02:00Rött kött ökar risk för åderförfettning, främst hos köttälskare<i>Att äta kött och mejerivaror kan vara mer onyttigt för den som gör det ofta, enligt ny forskning. En färsk studie i Nature Medicine visar att köttätare har en bakterieflora som är bättre på att omvandla L-karnitin, som finns i rött kött och mejerivaror, till ett ämne som främjar kolesterolbeläggningar i blodådror.</i><br />
<br />
När det gäller magens bakterieflora är mycket ännu okänt, men antagligen passar devisen "du är vad du äter" ganska bra. Den som äter mycket kött kommer med tiden samla på sig bakterier som är bra på att bryta ner kött, och vice versa, eftersom de gynnas gentemot bakterier som hellre bryter ner något annat. Men att bakterierna är bra på att bryta ner något innebär inte nödvändigtvis att slutresultatet är hälsosamt, och den här studien är ett bra exempel på just det.<br />
<br />
I studien fick köttätare, vegetarianer och veganer äta L-karnitin, ett ämne som finns i kött och mejeriprodukter och även säljs som kosttillskott. L-karnitin omvandlas till trimetylamin-N-oxid (TMAO) av bakterier i magen, men omvandlingen är olika effektiv beroende på bakterieflora. Köttätarna fick mycket riktigt betydligt högre halter av TMAO i blodet jämfört med vegetarianer och veganer, trots att alla fick samma dos L-karnitin. När försökspersonerna ätit en veckolång dos av bredspektrumantibiotika, som minskade mängden bakterier i magfloran, upprepades testet och då hade halterna av TMAO sjunkit dramatiskt, framför allt hos köttätarna. Efter en period på några veckor när försökspersonernas magflora fick återhämta sig upprepades testet en tredje gång, med väsentligen samma resultat som första gången.<br />
<br />
TMAO saktar ner bortresningen av kolesterolbeläggning i blodkärl, och bidrar därmed till åderförfettning (eller som det ibland fortfarande kallas, "åderförkalkning"). Därmed ökar risken för otrevligheter som hjärtinfarkt och stroke.<br />
<br />
Resultaten kompletteras också av flera andra delar av samma studie. Dels undersökte forskarna blodhalterna av L-karnitin hos 2600 patienter som var inne för frivillig hjärthälsokontroll. Enbart mängden L-karnitin hade ingen synbar påverkan på hjärthälsan, men de som samtidigt hade höga halter av TMAO i blodet hade också sämre hjärthälsa.De konstaterade också att möss som fick L-karnitin i kosten fick dubblad risk för åderförfettning, men bara om de hade fått behålla sin vanliga bakterieflora. Fick de samtidigt antibiotika som höll bakteriefloran nere tålde de L-karnitin mycket bättre; mängden producerat TMAO sjönk drastiskt.<br />
<br />
<b>Varför är det här intressant?</b><br />
Traditionella kost- och hälsoeffektstudier lider ofta av en brist på konkreta förklaringar. Att ett stort intag av födoämne A leder till X% större risk för hjärtinfarkt eller cancer är visserligen bra att veta, men genomslaget av den nyvunna kunskapen blir ofta sisådär när man inte samtidigt kan förklara varför, när uppföljande studier eller fruktlöst sökande efter en gen som gör skillnad kanske visar andra resultat, och de okända faktorerna hopar sig. Därför är det roligt att se att det börjar dyka upp studier som denna, där hälsoeffekter kan kopplas till bakterieflora i matsmältningssystemet - att en av de okända faktorerna börjar bli mindre okänd. (Samma forskningsgrupp har tidigare publicerat en studie om magflora och fosfatidylkolin, som <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3086762/" target="_blank">går att läsa gratis här</a>.)<br />
<br />
<b>Ska man sluta äta kött nu?</b><br />
Mnja. Man ska inte glömma att det här bara är en av många olika faktorer i kopplingen mellan rött kött och hälsorisker. Men man ska kanske tänka till lite, och äta kött mindre ofta, särskilt om man har andra riskfaktorer för dålig hjärt- och kärlhälsa. Framför allt ska man nog vara kritisk till innehållet i sportdrycker och kosttillskott, som kan innehålla stora doser L-karnitin. <a href="http://www.fitnessbutiken.se/fit-active-l-carnitine.html" target="_blank">Den här sportdrycken</a> innehåller till exempel 1000 mg L-karnitin, vilket är mer än dubbelt så mycket som den största dosen som gavs till någon av försökspersonerna - de fick en tablett motsvarande 250 mg, och artikeln nämner även att 226 gram kött (en "8 ounce steak") motsvarar 180 mg L-karnitin. <a href="http://se.olimp-supplements.com/?p=3&m=17&id=140" target="_blank">Det här "kosttillskottet"</a> med L-karnitin och vitamin B6 ger hela 3000 mg L-karnitin per dag, varje dag, om man följer de rekommenderade doserna.<br />
<br />
<i>Redigerat (20:23) för att tillägga</i>: Sveriges Radio verkar <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5497483" target="_blank">ha rapporterat vettigt</a> om studien. SvDs återgivande av TT är däremot rätt kryptiskt och lider dessutom av rubriken<a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kemiskt-amne-gor-rott-kott-farligt_8062180.svd" target="_blank"> "Kemiskt ämne gör rött kött farligt"</a>.<br />
<br />
<b>Referenser</b><br />
Artikeln (7/4, Nature Medicine AOP): <a href="http://www.nature.com/nm/journal/vaop/ncurrent/full/nm.3145.html" target="_blank">Intestinal microbiota metabolism of l-carnitine, a nutrient in red meat, promotes atherosclerosis </a><br />
Nyhetsrelease (7/4, via Eurekalert): <a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2013-04/cc-ccr040513.php" target="_blank">Cleveland Clinic researchers discover new link between heart disease and red meat</a><br />
Nature News (7/4): <a href="http://www.nature.com/news/red-meat-wrong-bacteria-bad-news-for-hearts-1.12746" target="_blank">Red meat + wrong bacteria = bad news for hearts</a><br />
<a href="http://www.lerner.ccf.org/cmm/hazen/" target="_blank">Hazen Lab </a>Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-9223965346572597092013-04-07T20:11:00.001+02:002013-04-07T20:11:22.296+02:00Bloggen återuppstår från de döda. Litegrann.Jag trodde att jag skulle få lite tid - och fria händer - över att blogga när jag var föräldraledig. Bara tvillingarna blev lite större. Det var uppenbarligen väl optimistiskt... Nå, nu har jag överlevt min första vecka tillbaka på jobbet, så nu tänkte jag göra ett nytt försök att sparka igång bloggen.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-62318200004999064862012-10-09T09:27:00.002+02:002012-10-09T09:28:45.430+02:00'Bloggrullen är död', eller 'länge leve bloggrullen'?Jag har rensat och uppdaterat länklistan med svenska bloggar (och liknande; fast det blev nästan bara bloggar kvar). Den var sorgligt inaktuell, med ett gäng trasiga länkar, ett gäng länkar till bloggar som inte längre är aktiva, och några länkar som behövde uppdateras. Det märks att jag inte ägnat den någon större uppmärksamhet under mitt nästan-uppehåll i bloggandet. En motsvarande, minst lika nödvändig uppdatering av den engelska länklistan är på gång.<br />
<br />
Jag funderade lite, under rensandets gång, på om blogrullen delvis har spelat ut sin roll; hur många besöker en faktisk blogghemsida nu för tiden, jämfört med att hålla sig uppdaterad via RSS (där bloggrullen inte alls syns) eller klicka på strölänkar till enskilda inlägg via till exempel Twitter och Facebook (där fokus ligger på den enskilda texten)? Eller innebär utspriddheten tvärtom att blogrullen som vidare guide gör mer nytta nu än förr? Oavsett vill jag gärna bidra med lite länkkärlek till de aktiva svenska vetenskapsbloggar(e) som finns därute. Det verkar inte som om vi blivit många fler sedan 2009/2010 när jag senast rensade och uppdaterade i listan. Möjligen finns det fler professionella bloggar - jag menar sådana som <a href="http://forskning.se/nyheterfakta/redaktionsbloggen.4.47d0722f1395510e74917e.html" target="_blank">forskning.se:s redaktionsblogg</a> och <a href="http://www.vr.se/genvagar/naturochteknik/ntbloggensvenstafstrom.4.2ab49299132224ae1068000494.html" target="_blank">VR:s ämnesbloggar</a>, där den som skriver representerar en organisation och gör det som en definierad del av sitt jobb - men mängden personer med tid, kunskap och intresse nog att blogga på svenska om vetenskap verkar alltjämt vara rätt liten. Tyvärr.<br />
<br />
Den engelska länklistan kommer däremot bli en rejäl utmaning. Efter att Seed Medias dominerande vetenskapsbloggportal <a href="http://scienceblogs.com/" target="_blank">Scienceblogs</a> halvt imploderade under senare delen av 2010, i svallvågorna efter <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/ScienceBlogs#.22PepsiGate.22">"PepsiGate"</a>, uppstod ju en bunt nya nätverk och konstellationer som jag tycker vitaliserade stora delar av den engelska vetenskapliga bloggosfären. Där är snarare utmaningen att hitta rätt urval bloggar att lägga sin begränsade lästid (och sitt länkutrymme) på. Fast det är ett lyxproblem.<br />
<br />
Med det sagt: bloggtips mottas tacksamt! Svenska såväl som engelska. Lämna gärna en länk i kommentarerna.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-91471387200239671812012-09-15T17:50:00.001+02:002012-09-15T17:51:29.833+02:00Tvillingar #4: för tidig födsel<i>Det här är det fjärde inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-en-lite-val-spannande_27.html">här</a>.<br />
</i><br />
Väntar man tvillingar, särskilt <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-1-gissa-hur-manga-sorters.html" target="_blank">monochoriotiska tvillingar</a> som delar moderkaka, är ens omedelbara framtid inte särskilt planeringsbar. Man får vackert acceptera att förlossningen i princip när som helst efter vecka 25 kan behöva sättas igång i förtid på grund av komplikationer som <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-2-chorionicitet-och.html" target="_blank">tvillingtransfusion</a> eller <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-3-tillvaxthamning-och-lag.html" target="_blank">tillväxthämning</a>, eller allvarligare fall av havandeskapsförgiftning (för vilket risken ökar när man bär på mer än ett foster). Det är till och med så att tvillingar av hävd <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22713501" target="_blank">anses fullgångna vid vecka 38</a>, två veckor innan enlingar, vilket innebär att man ofta inte får gå längre utan att bli igångsatt eller snittad. Exakt vilken födselvecka som utgör den optimala kompromissen - mellan att inte ta onödiga risker med barnens hälsa genom att låta dem stanna i livmodern "för länge" och att låta dem växa till sig och utvecklas så länge som möjligt - är föremål för <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22713501" target="_blank">löpande forskning och utvärdering</a>. <br />
<br />
Tvillingar kan också komma alldeles för tidigt helt spontant - prematur födsel är en av de vanligaste komplikationerna i en tvillinggraviditet och nog det som det är mest realistiskt att vara nervös för. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22713495" target="_blank">Upp till 60% av alla tvillingar föds prematurt</a> (före vecka 37), och de kan komma månader i förväg. De tidigaste tvillingfödslar jag känner till (där båda barnen överlevt) har skett i graviditetsvecka 25, femton veckor eller över tre månader för tidigt. Att vara beredd på vad som helst från vecka 25 och att bekanta sig med prematurvården i förväg är också vanliga råd man får, bland annat från <a href="http://www.tvillingklubben.se/" target="_blank">Svenska Tvillingklubben</a>, som är bra på direkt och oinlindad information till blivande tvillingföräldrar.<br />
<br />
Med riktigt små och tidigt födda barn får man räkna med en lång och krånglig vårdtillvaro på neonatalavdelning, och stor risk för komplikationer. Tidningen Ingenjören hade <a href="http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=45vxvshb&gInitPage=30" target="_blank">en riktigt bra artikel</a> i våras om en familj där tvillingarna fötts i vecka 27, och om de medicintekniska lösningar som krävdes för att hålla barnen vid liv och vårda dem till en normal vikt.<br />
<br />
<b>Länkar</b><br />
Ananth et al. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22713495" target="_blank">Epidemiology of twinning in developed countries.</a> Semin Perinatol. 2012 Jun; 36(3):156-61.<br />
Lee. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22713501" target="_blank">Delivery of twins</a>. Semin Perinatol. 2012 Jun; 36(3):195-200.<br />
<a href="http://www.tvillingklubben.se/" target="_blank">Svenska Tvillingklubben</a><br />
Ingenjören nr 2/2012, s 30-44: <a href="http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=45vxvshb&gInitPage=30" target="_blank">Ingen överlever utan tekniken</a>.<br />
<div>
<span style="background-color: white; font-family: arial, helvetica, clean, sans-serif; line-height: 1.45em; text-align: left;"><br /></span></div>
Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-23203018818102974502012-09-06T12:16:00.001+02:002012-09-06T12:19:58.961+02:00Tvillingar #3: Tillväxthämning och låg födelsevikt<i>Det här är det tredje inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-en-lite-val-spannande_27.html">här</a>.</i><br />
<div>
<br /></div>
<div>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Klarar man sig ifrån det hotande stressmomentet <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-2-chorionicitet-och.html" target="_blank">tvillingtransfusion</a> finns mycket annat att oroa sig för när man är gravid med <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-1-gissa-hur-manga-sorters.html" target="_blank">monochoriotiska tvillingar</a> (tvillingar som delar moderkaka). Bland annat att d</span><span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">elad moderkaka ökar risken för otillräcklig blod/näringstillförsel till ett eller båda fostren. Det gäller att moderkakan orkar hela graviditeten ut, vilket inte är säkert med tanke på den ökade belastningen, och att man helt enkelt har tur när navelsträngarna placerar sig så att båda barnen får en rimlig andel av moderkakan. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><b>Tillväxthämning och <a href="http://www.sogc.org/guidelines/documents/gui260CPG1106E.pdf" target="_blank">ultraljudskontroller</a></b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Många tvillingar som delar moderkaka blir tillväxthämmade, det vill säga att vikten hos ett eller båda av fostren ligger under normalvikten för graviditetens längd (selektiv respektive icke-selektiv tillväxthämning). Det är vanligt i sådana fall att följa upp tillväxten med regelbundna ultraljud, som görs upp till varannan vecka under graviditeten. Oftare än så är det ingen större idé att mäta, för <a href="http://www.baby2see.com/medical/charts.html" target="_blank">felmarginalerna är rätt stora.</a> Efter mätningen vägs fostrets mått ihop till en skattning av fostrets vikt, precis som vid standardultraljudet </span>(åtminstone i vårt fall togs mått på huvudets och bukens storlek samt lårbenets längd, vilket jag tror är standard). Serien av mätningar jämförs med en standardiserad tillväxtkurva, och så får man en ungefärlig idé om hur tillväxthämmat barnet är och - än viktigare - om hämningen blir värre över tiden. <br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br class="Apple-interchange-newline" /><span style="font-weight: bold;">Små och olika tunga tvillingar</span></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Måttlig tillväxthämning verkar ses som normalt för tvillingar eftersom det är så vanligt, och <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21962139" target="_blank">även tillväxthämmade tvillingar verkar kunna klara sig bra efter födseln</a> (när hämningen inte beror på tvillingtransfusion). Åtminstone under min graviditet fick jag och min man väldigt glidande besked om var gränsen för "måttlig" tillväxthämning egentligen går (enligt <a href="http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda20214.pdf" target="_blank">den här artikeln i Läkartidningen</a> går gränsen vid -22% eller två standardavvikelser under normalvikt). Klart var att vi låg i underkant, framför allt för ena barnet, och vi fick därför göra extra många "flödeskontroller": ultraljudsundersökningar av blodflödet i navelsträngarna för att kontrollera att barnens långsammare tillväxt inte beror på att de får för lite blodtillförsel. Det blev rätt många sådana; de sista veckorna gjorde vi flödeskontroller ungefär var tredje dag. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Tillväxthämning där barnen ändå har OK flöden verkar i allmänhet ha en god prognos, men <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20675206" target="_blank">börjar flödena svikta kan det bli komplicerat - det finns inte så mycket att göra förutom att förlösa barnen eller avvakta</a> (under tät övervakning). </span>Ibland blir tillväxthämningen hos minst ett av tvillingfostren så allvarlig, eller minst ett flöde så försämrat, att man avbryter graviditeten i förväg med en tidig förlossning (ofta via kejsarsnitt). Helt enkelt för att barnen bedöms klara sig bättre utanför livmodern än inuti. Eftersom tvillingfoster ofta är olika stora - ibland rejält olika - kan man vid en sådan bedömning hamna i situationer där man behöver väga det mindre barnets väl mot det större barnets. Det slapp vi också i slutänden, men våra barn föddes små och det fanns flera tillfällen under våren när läkarna försiktigt beredde oss på att det kunde bli aktuellt med en betydligt tidigare, igångsatt födsel. De sista månaderna levde vi beredda med BB-väskan packad, och sista månaden var väskan med på varje undersökning.<br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><b>Cardiotocografi (CTG)</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Vi fick, som alla andra blivande tvillingföräldrar, också göra en mängd cardiotocografi-kontroller (CTG) hos specialistmödravården. Minst en per ultraljudsmätning. Ett CTG går till så att man registrerar barnets/barnens puls under ungefär en halvtimme, och resultatet blir en kurva som lite förenklat uttryckt visar om barnen har normal hjärtaktivitet (= mår bra, så gott man kan se). Det är samma typ av CTG-utrustning som används för övervakning under en förlossning, fast med tvillingar krävs en "mikrofon" (givare) till eftersom man gör en mätning per barn. </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Det har sina utmaningar att göra CTG på tvillingar: först ska man hitta bra ställen på gravidmagen att spänna fast varje givare på, och sedan ska de små barnen ligga stilla nog att de inte försvinner ur upptagningsområdet men inte stilla nog att deras puls varierar för lite (läs: sover). Dessutom ska de båda hinna med att ha några aktivitetstoppar. (Mer om de olika kriterierna och <a href="http://geekymedics.com/body-systems/og/how-to-read-a-ctg/" target="_blank">hur man tyder ett CTG</a>). Utan ett bedömbart och godkänt resultat blir man normalt sett inte ivägsläppt hem, <a href="http://www.ds.se/Kontakta-oss/Synpunkter-klagomal/Lex-Marior/Tvilling-dog-under-graviditet/" target="_blank">av goda skäl</a>. Man får försöka igen tills kurvan har tillräckligt med data, och ser det inte bra ut blir man sannolikt inlagd för övervakning eller förlossning. Så sammanlagt blev det rätt många timmar i sängläge hos specialistmödravården för mig, den här våren och sommaren... men jag fick komma hem varje gång.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMWdDe3oI4HR5kqXI3hsMZPQpHaNi28UO6PF4carKd2mOfdWzMM8VqSYlym5d0oAz6IYzApF3ovCxusRA68CZH1KsqfHAt0XZ8-nJYdrSlJ3mMRXA8aEpncOyM4piSQeyLriWWsA/s1600/CTG_1apersonvy.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjMWdDe3oI4HR5kqXI3hsMZPQpHaNi28UO6PF4carKd2mOfdWzMM8VqSYlym5d0oAz6IYzApF3ovCxusRA68CZH1KsqfHAt0XZ8-nJYdrSlJ3mMRXA8aEpncOyM4piSQeyLriWWsA/s320/CTG_1apersonvy.jpg" width="320" /></a> </i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>En av alla CTG-mätningarna, sett från min synvinkel. <br />Banden är resårband som ska (försöka) hålla givarna på <br />plats över magen.</i></div>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><b>Länkar</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Läkartidningen (1999): </span><a href="http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda20214.pdf" target="_blank">Nästan hälften av fostren med tillväxthämning undgick upptäckt</a><br />
SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (1998): <a href="http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/ultraljud_graviditet_1998/Samf_Ultraljud.pdf" target="_blank">SBUs sammanfattning och slutsatser</a> (om ultraljudsundersökningar och diagnostik vid graviditet)<br />
Geeky Medics: <a href="http://geekymedics.com/body-systems/og/how-to-read-a-ctg/" target="_blank">How to read a CTG</a><br />
Valsky et al. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20675206" target="_blank">Selective intrauterine growth restriction in monochorionic twins: pathophysiology, diagnostic approach and management dilemmas</a>. Semin Fetal Neonatal Med. 2010 Dec;15(6):342-8.<br />
Weisz et al. <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21962139" target="_blank">Perinatal outcome of monochorionic twins with selective IUGR compared with uncomplicated monochorionic twins</a>. Twin Res Hum Genet. 2011 Oct;14(5):457-62.<br />
SOGC Clinical Practice Guideline (Juni 2011): <a href="http://www.sogc.org/guidelines/documents/gui260CPG1106E.pdf" target="_blank">Ultrasound in Twin Pregnancies</a> (pdf)</div>
Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-47331899381948283292012-09-01T20:12:00.000+02:002012-09-01T20:15:07.747+02:00Tvillingar #2: chorionicitet och tvillingtransfusion<i>Det här är det andra inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-en-lite-val-spannande_27.html">här</a>.</i><br />
<br />
<div>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Redan på undersökningen där jag fick veta att jag väntade <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-1-gissa-hur-manga-sorters.html" target="_blank">monochoriotiska tvillingar</a> - tvillingar med gemensam moderkaka - blev vi inbokade på fler ultraljudsundersökningar. Man vill följa sådana graviditeter extra noga, eftersom risken för komplikationer är högre. Framför allt letar man efter tecken på att den delade moderkakan ställer till problem.</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><b>Tvillingtransfusion</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">En allvarlig risk med att två foster delar samma moderkaka är att fostrens normalt sett separata blodcirkulationer råkar kombineras på ett sådant sätt att den ena tvillingen effektivt sett "donerar" blod till den andra genom moderkakan, genom att en eller flera vener och artärer från de olika barnen råkat mötas. Det kallas <a href="http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15224" target="_blank">tvillingtransfusion</a> (TTS eller TTTS) och är inte hälsosamt för någon av tvillingarna, vare sig den som får för mycket blod eller den som får för lite. Ungefär var tionde tvillingravid drabbas i någon grad, och utan behandling är risken stor att ett eller båda barnen <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21784588" target="_blank">blir allvarligt sjuka eller dör</a>. (Det sa de naturligtvis inte till oss på ultraljudet när de sökte efter tecken på TTS; de sa <i>"det drabbar inte många, och skulle det hända går det att behandla". </i>Vilket i och för sig är sant, men i allvarliga fall är det inte säkert att behandling hjälper, och även med behandling kan riskerna vara stora.)</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Man kan som sagt se på ultraljud om tvillingtransfusion verkar ha uppstått: det ena barnet får alldeles för mycket fostervatten och det andra barnet alldeles för lite, samtidigt som dess urinblåsa krymper ihop tills den knappt är synlig på bild. </span>Forskningen om TTS och utvecklingen av behandling har gått snabbt framåt de senaste decennierna. Förr behandlades symtomen, genom att fostervatten togs bort. Det görs ibland fortfarande, men numer kan problemet i sig också bekämpas med laser, genom att <a href="http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15224" target="_blank">man bränner bort de anastomoser eller "blodkärlsmöten" som är problematiska</a>. Man kan så klart också "behandla" TTS genom att förlösa barnen i förtid, så fort de anses kunna klara sig bättre utanför livmodern.<br />
<br />
Tvillingtransfusion kan vara olika allvarlig, allt från att orsaka en lätt skillnad i storlek på fostren till ett livshotande tillstånd. Hade det velat sig riktigt illa hade vi kunnat få en mycket obehaglig överraskning på rutinultraljudet: det finns även en extrem variant av TTS, reverserad arteriell perfusion (TRAP). Där har istället artärer från de olika fostren råkat mötas, så att det ena fostret får alldeles för syrefattigt blod. I sådana fall kan den ena tvillingen i ett par bli så underutvecklad att den saknar både hjärta och huvud, en <a href="http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda19381.pdf" target="_blank">så kallad akardisk tvilling</a>*. Den andras hjärta får då pumpa för två, vilket det riskerar att inte klara av. Det är extremt sällsynt, <a href="http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/2011/11/05/" target="_blank">men det händer</a>, och jag kommer vara evigt tacksam att det inte hände oss. </div>
<div>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><br /></span>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);"><b>Länkar</b></span><br />
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.292969);">Läkartidningen (2001): </span><a href="http://ltarkiv.lakartidningen.se/2001/temp/pda23327.pdf" target="_blank">Tvilling-tvillingtransfusionssyndrom – frontlinje i fostermedicin</a><br />
Läkartidningen (1999): <a href="http://ltarkiv.lakartidningen.se/1999/temp/pda19381.pdf" target="_blank">Extrem tvillinggraviditet kan öka kunskapen om normal fosterutveckling</a> (Varning: innehåller bild på missbildat foster.)<br />
A.D.A.M Medical Encyclopedia: <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0002562/" target="_blank">Twin-to-twin transfusion syndrome</a><br />
<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21784588" target="_blank">Neonatal morbidity in twin-twin transfusion syndrome</a>. Lopriore et al, Early Hum Dev. 2011 Sep;87(9):595-9. Amerikanska <a href="http://www.tttsfoundation.org/" target="_blank">Twin to Twin Transfusion Syndrome Foundation</a> har en hel del information på sina webbsidor.<br />
<br />
*Det finns, om man ska vara petnoga, flera kategorier av akardiska tvillingar, se den länkade artikeln från Läkartidningen. Den vanligaste kategorin är dock ett underutvecklat foster utan hjärta och huvud.</div>
Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-13383617964051958092012-08-27T19:37:00.000+02:002012-08-27T19:41:04.795+02:00Tvillingar #1: gissa hur många sorters enäggstvillingar det finns?<i>Det här är det första inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-en-lite-val-spannande_27.html" target="_blank">här</a>.</i><br />
<i><br /></i>
Den allmänna uppfattningen om tvillingar verkar vara att tvillingar kommer i två kategorier: enäggs som är väldigt lika, och tvåäggs som inte är mer lika än vilka syskon som helst (det finns till och med de som delar upp det hela i <a href="http://www.familjeliv.se/Forum-3-44/m52056456-1.html" target="_blank">"riktiga" tvillingar</a>, de som är varandras avbild, och resten). En av de första sakerna man får lära sig som tvillinggravid går lite på tvärs med den här allmänna mentala modellen av enäggs/tvåäggs som något slags motsatspar: <a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8560" target="_blank">den medicinskt mest vanliga viktiga uppdelningen är istället mellan tvillingar som delar moderkaka och de som inte gör det</a>, vilket gör att det faktiskt finns fler än en kategori av enäggstvillingar.<br />
<br />
Enäggstvillingar som delar moderkaka är i princip den enda kategori av enäggstvillingar som man kan se är enäggs redan på ultraljudet. Ju senare det befruktade ägget delar sig, desto mer av "stödstrukturen" får enäggstvillingar gemensamt. Delar ägget sig tidigt, dag 1-3, hinner fostren bilda varsin moderkaka och varsin uppsättning fostersäckar. Därmed går de inte att särskilja från tvåäggstvillingar på ultraljudsbilder eftersom alla tvåäggstvillingar har varsin moderkaka (utom i sällsynta fall när moderkakorna växt ihop).<br />
<br />
Sker delningen efter dag 3 får tvillingfostren dela på samma moderkaka och yttre fostersäck (<i>chorion</i>), och dröjer det ytterligare en knapp vecka kommer de dessutom ligga i samma inre fostersäck (<i>amnion</i>). Medicinskt klassificerar man tvillingarna efter graden av delning: mono- eller dikoriona/koriotiska/choriotiska/choriona* och mono- eller diamniotiska. Tvåäggstvillingar har alltid varsin yttre fostersäck och är alltså dichoriotiska diamniotiska tvillingar (DCDA). Delad inre fostersäck, <i>monochoriotiska monoamniotiska</i> tvillingar (MCMA), slapp vi tack och lov - det är en synnerligen nervös och riskabel graviditet - så de tvillingar som jag bar är alltså <i>monochoriotiska diamniotiska</i> tvillingar (MCDA).<br />
<br />
Vid rutinultraljudet kring graviditetens vecka 18 ser man inte längre fostersäckar utan istället en skiljevägg, som kan vara tjock eller tunn beroende på hur många hinnor som ingår i den. Eller saknas helt, om det är MCMA-tvillingar. I praktiken kan det också vara svårt att se antalet moderkakor, så man tittar istället på hur det ser ut där hinnorna i skiljeväggen möts - som en triangel eller ett lambdatecken (dichoriotiska tvillingar) eller som ett T (monochoriotiska tvillingar).<br />
<br />
Den främsta orsaken till att man är noga med att fastställa chorioniciteten är att risken för allvarliga komplikationer, särskilt tvillingtransfusion, ökar när fostren delar moderkaka. Mer om det i nästa inlägg.<br />
<div>
<br />
<b>Länkar</b><br />
Läkartidningen (2008): <a href="http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8560" target="_blank">Tvillingtransfusion - troligen underbehandlat tillstånd </a><br />
Babycenter (2009): <a href="http://se.babycenter.com/pregnancy/antenatalhealth/scans/chorionicityscanexpert/" target="_blank">Vad är korionicitet och varför vill man göra en ultraljudsundersökning?</a><br />
<br />
*termerna som används varierar lite i stavning på svenska, tyvärr. Jag har valt att säga och skriva "choriotiska" eftersomd en termen användes genomgående av de läkare jag träffade under min egen graviditet.</div>
Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-64023552893142482142012-08-27T18:50:00.001+02:002012-09-15T17:52:32.435+02:00Tvillingar: en lite väl spännande graviditet, och en planerad serie blogginläggJag fick veta mitt i graviditeten, vid standardultraljudet som jag gjorde i slutet av februari, att jag bar på tvillingar. En timme efter att ultraljudsundersökningen börjat vacklade jag och min man ut med en rejält omkullkastade framtidsplaner och vetskapen om att vi skulle få <i>monochoriotiska diamniotiska</i> tvillingar, med samma moderkaka men med var sin inre fostersäck, det som också kallas "tunn skiljevägg". Den sortens tvillingar är alltid enäggstvillingar, som har delat sig sent nog efter befruktningen att moderkakan redan hunnit bildas.<br />
<br />
Vad det innebar i praktiken blev vi inte klara över förrän senare, men i efterhand kan det väl sammanfattas med att det är lite <i>väl</i> spännande att vara tvillingravid, särskilt med <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22506316" target="_blank">tvillingar som delar moderkaka</a>. Samtidigt är det ett privilegium; <a href="http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Graviditetsbeskedet/Att-vanta-tvillingar/" target="_blank">andelen tvillinggraviditeter är runt 1.5%</a>, och av det är bara en tredjedel eller fjärdedel enäggstvillingar (beroende på källa).<br />
<br />
Jag har - naturligtvis - under våren och sommaren lagt en hel del tid på att läsa forskningsartiklar om tvillingar och tvillinggraviditeter. En del av det som jag fann mest intressant tänkte jag sammanfatta i en liten serie av blogginlägg med tvillingtema, som kommer publiceras lagom sporadiskt under hösten (läs: efter tillfällen när båda barnen samtidigt råkar sova nöjt lite längre tid i sträck).<br />
<b><br /></b>
<i>Redigerat 2/9 kl 13:06 för att tillägga: eftersom den här serien med inlägg delvis baseras på mina egna upplevelser som tvillinggravid kommer den av naturliga skäl vara lite annorlunda i upplägg. Sådant jag fått presenterat för mig som allmänt känt kommer jag ofta också presentera som allmänt känt, även om jag naturligtvis har försökt verifiera allt utom det mest basala. Jag har försökt vara tydlig med vad som är subjektivt och vad som är mer allmänt, men jag får sällan mer än 3-4 timmars sömn per natt och skriver nog med motsvarande kvalitet :-). Fråga gärna om något är oklart.</i><br />
<b><br /></b>
<b>Inläggen i ordning:</b><br />
Tvillingar #1: <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/08/tvillingar-1-gissa-hur-manga-sorters.html" target="_blank">gissa hur många sorters enäggstvillingar det finns?</a><br />
Tvillingar #2: <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-2-chorionicitet-och.html" target="_blank">chorionicitet och tvillingtransfusion</a><br />
Tvillingar #3: <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-3-tillvaxthamning-och-lag.html" target="_blank">tillväxthämning och låg födelsevikt</a><br />
Tvillingar #4: <a href="http://vetenskapsnytt.blogspot.se/2012/09/tvillingar-4-for-tidig-fodsel.html" target="_blank">för tidig födsel</a><br />
<b><br /></b>
<b>Länkar</b><br />
Vårdguiden: <a href="http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Graviditetsbeskedet/Att-vanta-tvillingar/" target="_blank">Att vänta tvillingar</a><br />
<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22506316" target="_blank">Pregnancy outcome of monochorionic twins: does amnionicity matter? </a>Dias et al, Twin Res Hum Genet. 2011 Dec;14(6):586-92.Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-67191314097241562662012-08-08T20:20:00.001+02:002012-08-08T20:50:09.207+02:00Bloggen är inte död, bara permanent försenad...Jag har inte skrivit på ett tag. Här iallafall. Men bloggen är inte död, den är bara försenad. <br />
<br />
Det började med att jag hade en doktorsavhandling att skriva (2010). Med trefjärdedels år kvar till disputation lyckades jag sedan skaffa mig ett till jobb, till en början på deltid parallellt med doktorerandet. Därefter ärvde jag en hel hög nya spännande arbetsuppgifter på nya jobbet från en avgående kollega -- typ en månad *innan* jag disputerade, förutom mina tidigare arbetsuppgifter -- plus att jag hade en bok att skriva färdigt, korrekturläsa och göra PR för. Alltsammans fantastiskt roliga och intressanta grejer att göra, fast inte särskilt positiva för bloggandet. <br />
<br />
Men sedan, tänkte jag när hösten och Bokmässan 2011 = bokens officiella publicering närmade sig med stormsteg, attans vad det ska bli mycket bloggat när boken är ute!<br />
<br />
Jovisst. Om det nu inte hade varit så att jag precis efteråt samma höst blev gravid med tvillingar, som föddes för nu drygt tre veckor sedan. Att vänta tvillingar är en graviditet med Extra Allt, inklusive mer intensiva varianter av alla vanliga fysiska symtom och ovanpå det tonvis med extra undersökningar. Intressant men knappast vilsamt. Och det blir ju inte lättare när de är födda. Enäggstvillingar är visserligen oerhört passande barn att få om man är vetenskapligt lagd, men de lämnar inte mycket tid över på ett dygn :-)<br />
<br />
Så, hm, det blir nog inte mycket bloggat på ytterligare ett tag. Förhoppningsvis lite bloggposter om tvillingar, så småningom, för det är klart att jag har läst på om allt möjligt relaterat vetenskapligt. <br />
<br />
Så ja, bloggen är inte död. Bara väldigt försenad...Malin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.com0