tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post5628898635416310966..comments2023-05-12T11:36:04.617+02:00Comments on vetenskapsnytt: Nature vs PLoSMalin Sandströmhttp://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-31075106629590525262008-08-01T17:41:00.000+02:002008-08-01T17:41:00.000+02:00Erik: tack!Jag har själv fått intrycket att de rik...Erik: tack!<BR/><BR/>Jag har själv fått intrycket att de riktigt spännande, banbrytande grejerna (eller deras omedelbara föregångare - t ex tekniken som möjliggör nästa papper, det som "platsar" i Nature) ofta hamnar i högrankade specialtidskrifter inom sina respektive fält, snarare än i <I>Nature</I> och <I>Science</I>. Intressant att du verkar tycka samma sak. (Men det är säkert väldigt fältberoende)<BR/><BR/>Jag har följt Open Access-debatten med stort intresse under ett par år (nästan lika länge som jag bloggat). Det händer ju saker hela tiden!Malin Sandströmhttps://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-76252148502295095102008-08-01T17:30:00.000+02:002008-08-01T17:30:00.000+02:00Malin:Jättebra bloggpost! Jag, som ingår i redakti...Malin:<BR/><BR/>Jättebra bloggpost! Jag, som ingår i redaktionen för PLoS ONE, lärde mig en massa nytt, och fick bra länkar, och det är det bästa betyg jag kan ge på en bloggpost om Open Access. Jag anser mig nämligen tämligen insatt redan.<BR/><BR/>Jag vill passa på att säga att visst har det publicerats dåliga artiklar i "Nature" och "Science" som inte "borde" ha accepterats där. Inom mina fält, ekologi och evolution, så är de stora citeringsklassikerna knappast artiklar i Nature eller Science, utan snarare artiklar i American Naturalist, Evolution och Ecology. Kanske är det annorlunda i anda fält, men jag har sett åtskilliga exempel på artiklar som publicerats i "Nature" som har visat sig vara dagsländor.<BR/><BR/>(Detta är inte bara en kommentar av typen "Surt sa räven", jag har själv artiklar i "Nature" och "PNAS", men är inte säker på att de är mina bästa alster)Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/03175724495725111574noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-57075645519644191072008-07-23T08:02:00.000+02:002008-07-23T08:02:00.000+02:00Frågan är snarare hur många exempel det finns på m...<I>Frågan är snarare hur många exempel det finns på motsatsen, d.v.s. artiklar som blivit publicerade i Nature, Science o.s.v. som man i efterhand kan konstatera inte var förstklassig forskning. Jag tror inte de är många.</I><BR/>Ja och nej, får man väl säga. Det är nog väldigt, väldigt lite som är <I>fel</I>, så på det sättet är det nog förstklassigt - men är det som publiceras verkligen det allra <I>viktigaste</I> och mest banbrytande i fältet? (Och är det som ratas alltid oviktigare?)<BR/><BR/>Det senare är jag lite tveksam till. Banbrytande resultat som bryter mot tidigare känd kunskap verkar ha väldigt svårt att ta sig in och förbi viktighetsbedömningen (baserat på de anekdoter jag hört, vilket kanske inte är den säkraste av faktabakgrunder), jämfört med banbrytande prestationer som ändå är i linje med vad som är tidigare känt. Och de stora tidskrifterna verkar ha precis samma känslighet för fads som vem som helst (bland annat för "small world"-grejer, för ett par år sedan).Malin Sandströmhttps://www.blogger.com/profile/02345982036707350016noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-11270539.post-32861942195713409682008-07-23T01:17:00.000+02:002008-07-23T01:17:00.000+02:00Kan man ha god kännedom om ett forskningsfält geno...<I>Kan man ha god kännedom om ett forskningsfält genom att läsa artiklar, diskutera med forskare och åka på konferenser - men utan det perspektiv man får genom att göra egna experiment och skriva egna artiklar?</I><BR/><BR/>Helt ärligt och uppriktigt tror jag att svaret på den frågan är ja. Särskilt om vi talar om att ha <I>överblick</I> och <I>helhetsbild</I> över ett forskningsfält och dess utveckling över tid. Som forskare håller man sig naturligtvis uppdaterad så gott man kan genom att följa med i de artiklar som publiceras på det egna specialområdet, men det ligger i sakens natur att man ägnar stora mängder tid åt att gräva ner sig i de egna forskningsprojektens detaljer. Det är knappast ägnat att ge ett balanserat perspektiv på fältet som helhet. Jag kan livligt föreställa mig att en duktig tidskriftsredaktör kan ha en betydligt bättre överblick över vad som är hett, intressant och viktigt än vad de flesta aktiva forskare har.<BR/><BR/>Sedan kan man ju också fråga sig hur många dåliga publiceringsbeslut som fattas av redaktörerna på prestigetidskrifter som Nature och Science. Visst, det finns massor av lysande och banbrytande artiklar som ratats av dessa tidskrifter, eller som på grund av kännedom om deras publiceringsprinciper (uttalade eller inte) aldrig skickas dit. Frågan är snarare hur många exempel det finns på motsatsen, d.v.s. artiklar som blivit publicerade i Nature, Science o.s.v. som man i efterhand kan konstatera inte var förstklassig forskning. Jag tror inte de är många.Anonymousnoreply@blogger.com