torsdag, januari 25, 2007

Blir bloggare bättre forskare?

Nature News intervjuar Bora Zivkovic, som är doktorand och (vetenskaps)bloggare, och mer känd som Coturnix på bloggen A Blog Around the Clock (Scienceblogs).  
 
Han har också redigerat en antologi av 2006 års bästa vetenskapsbloggande, "The Open Laboratory" (Sverigevinkel: den innehåller för övrigt en text skriven av svenske Martin Rundqvist, som för bloggade på bloggen Salto Sobrius men nu bloggar på engelska på nystartade bloggen Aardvarcheology på Scienceblogs).  Men det intressantaste med intervjun, från min sida sett, är inte bitarna om antologin utan de frågor som handlar om vad doktoranden/forskaren Bora Zivkovic får ut av att blogga, och hur det påverkar hans sätt att tänka på forskning.
 
BZ: "For almost three years, I didn't write my dissertation. I recently went back to it and read it. Oh my God, how could I write like this? Such dry science-ese! I now write much better. "
 
Jag kan bara instämma. Som forskare/forskarstuderande är det väldigt lätt att gradvis och smygigt lära sig ett språkbruk som är torrt, tråkigt och mycket mer komplicerat än vad det behöver vara. När man väl sitter i det träsket är det dessutom svårt att ta sig ur det igen. Inte blir det bättre om man som jag gått en universitetsutbildning som lägger väldigt lite vikt på hur man uttrycker sig i förhållande till vad man säger (med ord iallafall; ekvationer och kod är en annan sak). Det finns civilingenjörer som går ut med en bra mycket bättre förmåga att skriva läsbar kod än läsbar text.
 
Men vill man som bloggare ha läsare och något slags interaktion med dem behöver man släppa "vetenskapligan" till förmån för vanlig svenska. När man förenklar sitt språk är det ofta dessutom lättare att se sina argument för vad de är, och hitta hålen i sina resonemang. Det är en väldigt värdefull förmåga för en forskare.
 
BZ: "I'm better now at critical evaluation of my own work and of other people's work than when I was in the lab constantly surrounded by scientists. I think the way some of the best science bloggers dissect papers taught me how to read papers better than anyone else in the department."
Även om jag tror att det lika mycket är övningen i att argumentera själv, snarare än i att plocka sönder andras argument, så håller jag med också här. Kritiskt tänkande är en förmåga som mår bra av miljöombyte, och av att möta andra perspektiv. Och av att användas ofta. Men när det gäller övning i att hitta och analysera argument, så vet jag inte om just vetenskapsbloggarna är de bästa. (Eller så läser jag fel bloggar, alternativt för många andra bra bloggar).
 
På frågan om hur vetenskapsbloggar kommer utvecklas svarar Bora Zivkovic att de populäraste vetenskapsbloggarna nu är de som tar upp kontroversiella ämnen som politik och kreationism, men att han tror att fler och fler kommer stanna borta från det och välja andra inriktningar, som att popularisera vetenskap. Jag antar att han inte menar att "kontroversbloggarna" kommer att lägga ner, utan snarare att när det blir fler vetenskapsbloggar som är inriktade på annat när kontroversnischen är full. Jag undrar om dessa bloggar kommer få lika stor läsekrets i så fall?
 
Mitt svar på rubrikens fråga är självklart ja, och det verkar även vara Bora Zivkovics svar. (Som forskare vill jag dock akta mig för att generalisera, utan säger snarare att jag känner till en bloggare som har blivit en bättre forskare, givet att "bättre" i detta fall definieras som ökad fömåga att framföra och hantera argument, men att det är preliminära data som ännu inte är granskade av andra forskare och som bör replikeras under andra förhållanden med andra försöksobjekt i större studier så att statistiken blir mer tillförlitlig, samt att det ännu inte råder någon konsensus om vilken mätmetod som bör tillämpas... ;-) ) Framför allt tror jag att utvecklingen mot open access, det vill säga fritt tillgängliga forskningsartiklar, kommer att skapa ett betydligt större tryck på att beskriva forskning på ett mer tillgängligt sätt. Det alla kan få tillgång till blir värt betydligt mer om många förstår det. Och den som blir förstådd blir antagligen citerad oftare än den som är obegriplig.
 
Det här påminner mig för övrigt om den mycket bra artikeln "Opportunity: Insubordination" som Peter Fiske skrev för Sciences karriärdel nyligen; om hur man kan skaffa sig värdefulla forskaregenskaper genom annat än forskning.
 
Bakgrunden till artikeln såväl som Nature News-intervjun är förstås den vida utbredda men sällan omnämnda åsikten att de är väldigt suspekt att som forskare ägna sig åt något annat än forskning. Forskning ska, enligt denna syn, vara ett kall som tränger ut allt annat. Annars är man inte engagerad nog att vara en bra forskare. (Det här är också en av rötterna till problemet med den låga andelen kvinnor inom forskningen - speciellt där den här outtalade idén krockar med den likaledes outtalade idén att alla kvinnor har ett kall att bilda familj och enbart ägna sig åt denna familj. Men det är ett ämne för nån annan gång.)
 
Länkar
Vetenskapsbloggantologin "The Open Laboratory"
 

1 kommentar:

Erika Rindsjö sa...

Jag känner verkligen igen mig i det här med att man som forskare lägger sig till med ett väldigt torrt språk när man ska skriva eller berätta om det man håller på med, och att mitt bloggande har förbättrat min förmåga att skriva lite mer "lättsmält". Märkte det nu när jag skrev sammanfattningen av mitt forskningsprojekt till halvtiden. Det var riktigt roligt att skriva också!

Att kritiskt granska andras och egna arbeten tror jag inte jag lär mig så mycket av genom bloggandet. I alla fall inte mer än i forskargruppen på journal clubs och när man har projektpresentationer. Men är man en väldigt isolerad forskare i en liten forskargrupp kanske bloggandet kan vara till hjälp.