Sommarvärdar 2019

Jag har räknat forskningsnära sommarpratare, i år som alla tidigare år (2018, 2017, ...). Men i år på min nya samlingsblogg som inte bara tar upp vetenskap.

Sommarpratande forskare 2018

Efter förra årets våg av forskande och forskningsanknutna sommarvärdar hade det väl inte varit helt oväntat med ett lägre antal i år, men inte då - 5-6 stycken (beroende på om man räknar Eberhard) är en positiv överraskning.

26/6: Mouna Ezmaeilzadeh, läkare och hjärnforskare.

2/7: David Eberhard, överläkare i psykiatri och författare

9/7: Arne Ljungqvist, professor emeritus och dopingbekämpare

13/7: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi

1/8: Max Tegmark, professor i fysik

18/8: Sara Danius, professor i litteraturvetenskap

Julkalendrar med vetenskaps- och faktatema 2017

Julkalendrarna är still going strong, kanske för att såväl innehållsstrateger som kommunikatörer älskar tematiskt innehåll? I år ger jag nog upp på min ambition att följa alla vetenskaps- och faktakalendrar, för de är så många. Förra årets julkalenderteman gick från parasiter och miljömål till stenar och lagom kniviga programmeringsproblem, och utbudet ser minst lika brett ut i år. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!

* Forskning och Framstegs julkalender
http://fof.se/julkalender
Ledtrådar och gissningstävling, för 18:e året i rad!

* Språktidningens julkalender
http://spraktidningen.se/blogg/tavla-om-bocker-i-var-julkalender
Ledtrådar och tävling. En bokstav per dag, 24 bokstäver blir ett ord

* Statistiska Centralbyrån
https://www.instagram.com/statistiska_centralbyran_SCB/
Julstatistik!

* Hands-On Science robotjulkalender
https://hos.se/nyheter/blue-bot-julkalender/66
Ett robotuppdrag per dag, för förskoleklass till åk 3 (men man måste ha deras robot)

* SLU miljöanalys
https://www.slu.se/kampanjsajter/julkalender-2017/
Realitycheck på rim, med länkar till faktatexter

* Advent of Code
https://adventofcode.com/
Två kodproblem per dag, varierande svårighet 

* Nu-kunskap tema Europa
http://nukunskap.se/
Gissningar i På Spåret-stil, med olika poäng beroende på hur många ledtrådar

* Karins uppdrag
http://www.karinsuppdrag.se/
Videokalender om programmering, utan förkunskapskrav! Tvåminutersklipp som avslutas med ett uppdrag 

* Språkkonsulternas julordskalender
https://sprakkonsulterna.se/julkalender-2017-lucka-1/
Varifrån kommer julorden? Ett ord per dag.

* LTHs experimentkalender
http://www.lth.se/julkalender/2017/
Ett experiment per dag, av och med LTH-studenter. Inne på sitt 11:e år!

* Kunskapstidningen
http://www.kunskapstidningen.se/senaste-nytt/lucka-1-sa-kom-adventskalendern-till/
Julfakta för barn, ett per dag

* Nämnarens mattekalender
http://ncm.gu.se/adventskalender#
En annan långkörare, 16: e året i år. Ett matteproblem om dagen, men man får vänta tre dar på lösningen

* Naturhistoriskas "Djurens Jul"
http://www.djurensjul.se/
NRM fortsätter på rim-temat. I år rimmade djurgåtor!

* Politologernas julkalender
https://politologerna.wordpress.com/
En av de få forskardrivna julkalendrarna i årets lineup. Om svensk politik.

* Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/SDGchristmascalendar2017
Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12 - i år på engelska

* Geologins Dags julkalender
http://julkalendern.geologinsdag.nu/
Geologifakta och -länkar, ny version i år

* Vetenskapens hus
http://www.vetenskapenshus.se/julkalender-2017
En video per dag

* ScienceOpen
http://blog.scienceopen.com/2017/11/scienceopen-advent-calendar-2017/
En samling med open-access-artiklar varje dag

* Compound Interests kemijulkalender
http://www.compoundchem.com/2017advent/
En kemigrafik med fakta per dag

* Hubblebilder från The Atlantic
https://www.theatlantic.com/photo/2017/12/2017-hubble-space-telescope-advent-calendar/547232/
En bild per dag tagen av Hubbleteleskopet

* Giftkalendern
https://toxicolour.wordpress.com/
Toxikologen Mattias skriver om giftigheter. 
Tipstack: Jonas Förare

* RadioScience julpoddkalender
https://www.facebook.com/poddradioscience/
Ett poddavsnitt per dag (första handlar om livets ursprung)

* Karolinska Institutet Career Blog
https://researcherblogski.wordpress.com/2017/12/01/1-highlights-of-the-year/ 
KI:s forskarbloggs julkalender, ett inlägg per dag (på engelska)
Tipstack: RadioScience

* Henrik Isacsson - 24 kvinnor i historien
https://www.henrikisacsson.com/category/julkalender17/
En historisk kvinna per dag

Sommarpratande forskare 2017

Efter två års dipp i talarlistan (2 forskare 2016, 3 st 2015) är Sommar i P1 tillbaka till en mer rejäl handfull forskare och forskningsanknutna igen. Roligt!

4/7: Förstås måste jag lyssna på Taffelkollegan och måltidshistorikern Richard Tellström!

12/7: Angela Gui, doktorand i historia vid U. of Cambridge, och dotter till fängslade förläggaren Gui Minhai.

18/7: Johan von Schreeb, läkare som grundade svenska Läkare Utan Gränser. Kirurg och docent vid Centrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet.

21/7: Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, naturgeograf och adjungerad professor vid Stockholms universitet.

25/7: Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

3/8: Jonna Bornemark, docent och lektor i filosofi.

18/8: Annakarin Nyberg, internetforskare och universitetslektor vid Umeå universitet, samt författare.

Och så måste Gullan Bornemark (12/8) få ett litet hedersomnämnande - hon har tydligen satt musik till Pythagoras sats!

Tidigare räknarår: 2016 (2 st), 2015 (3 st), 2014 (7 st), 2011 (7 st), 2010 (6 st), 2009 (6 st)

Julkalendrar med vetenskapligt tema

Jag brukar börja december med en idealistisk föresats att följa alla julkalendrar som på något vis innehåller vetenskap. Oftast har jag hamnat ohjälpligt efter redan inom 24 timmar - särskilt som jag hittar hälften av dem alldeles för sent. Men i år har jag faktiskt gjort min research. Fyll gärna på sådana jag missat i kommentarerna!

I år läser/kollar jag på:

* LTHs julkalender
http://www.lth.se/fileadmin/julkalender/julkalender/2016/
Videosnuttar med naturvetenskap. Firar tio år i år.

* Det stora experimentet, med bland andra Beppe Singer från Hjärnkontoret: https://viaplay.se/detstoraexperimentet
TV-serie för barn. Ny för i år

* Forskning och Framstegs julkalender
http://fof.se/julkalender
Ledtrådar och gissningstävling, för 17:e året - snart är kalendern gammal nog att flytta hemifrån!

* Sverigefinska Resurscenters julkalender 
https://blogs2.abo.fi/skolresurs/
Videosnuttar med NO-tema, från årskurs 6

* Nämnarens adventskalender
http://ncm.gu.se/adventskalender
Ett matematikproblem per dag. Inne på sitt 15:e år!

* Naturhistoriska riksmuseets julkalender
http://www.naturengerossjulen.se/
Med natur-relaterade gåtor, av tidigare år att döma dessutom på rim.

* Internetmuseets julkalender
http://www.internetmuseum.se/tema/viralasucceer/
Tipstack: Margareta Groth

* SLU Miljöanalys julkalender
https://twitter.com/SLUmiljoanalys
Tipstack: SLU Miljöanalys/Anki  

* Politologernas julkalender
https://politologerna.wordpress.com/
Tipstack: Vetenskap & Allmänhet

* Jönköpings universitets julkalender
http://ju.se/julkalender
Tipstack: Jenny Bäckström

* Karolinska institutets forskarblogg
https://researcherblogski.wordpress.com/2016/12/01/researchers-advent-calendar/
Tipstack: Natalie von der Lehr/RadioScience

* FORMAS julkalender
http://www.formas.se/sv/Julkalender/
Tipstack: Vetenskap & Allmänhet 

* Stockholms Universitets julkalender
http://www.su.se/english/study/study/advent-calendar-2016
Tipstack: SU (via Twitter) 

* Göteborgs Miljövetenskapliga Centrums julkalender
http://gmv.chalmers.gu.se/Aktuellt/julkalender
Ett globalt mål för hållbar utveckling per dag, fram till 17/12
Tipstack: Mikael Östblom

* RadioScience julkalender
https://twitter.com/poddradioscienc
Ett poddavsnitt per dag
Tipstack: Anna Davour

* Advent of Code
http://adventofcode.com/2016/
Två kodproblem per dag, varierande svårighet 
Tipstack: Gustav Erikson

* Sciencegeek Advent Calendar
http://www.scq.ubc.ca/sciencegeek-advent-calendar-extravaganza-day-1/
Ett ämne/element ur periodiska systemet per dag
Tipstack: Springer Open

* Lottens julkalender
http://lotten.se/2016/11/julkalenderhemlisbloggarn-2016.html
Klurig och allmänbildad gissningslek, en ny varje dag! Kommentarerna är halva nöjet.
Tips/påminnelsetack: Béatrice Karjalainen

* Compound Interest Chemistry Advent
http://www.compoundchem.com/2016advent/
Kemin bakom jullukter/smaker, en per dag

* Geologins Dags julkalender
http://julkalendern.geologinsdag.nu/
Geologifakta och -länkar 
Tipstack: Åke Johansson

* Veterinärmedicinskt Magasins julkalender
http://svavet.sva.se/ (se höger kolumn)

En parasit per dag
Tipstack: Annika Mossing

Favoriter i repris, för de otåliga eller som extra inspiration
- Historiepratarnas julkalender om 24 historiska hjältar som kämpat för yttrandefrihet och mänskilga rättigheter: http://historiepratarna.moobis.se/hjaltar/
- Vetenskaparnas julkalendrar från 2010-2013: http://www.vetenskaparna.se/
- Biotopias experimentkalender från 2013: http://www.biotopia.nu/author/experimentkalendern/
- Julens kemikalender http://www.julenskemikalender.se/ som sponsras av flera kemiföretag och som funnits länge (sedan cirka 2003 om man kollar domäninfon)
- Nämnarens julkalender 2002-2015: http://ncm.gu.se/node/941

Sommarpratande forskare 2016

Vet ni, det börjar kännas lätt poänglöst att köra den här räkneövningen. De sommarpratande forskarna blir ju bara färre och färre. I år är det hela TVÅ stycken forskare som är sommarvärdar i P1. Av totalt femtionio sommarprat.

30/6: Danica Kragic Jensfeldt, professor i datalogi
16/8: Hannah Akuffo, professor i parasitologi

Men Å ANDRA SIDAN ska Karin Bojs sommarprata (19/8). Det blir nog bra.

Summering av FoF med fleras vetenskapsjournalistikdag den 11/11

Jag har just tillbringat en heldag med att lyssna på föredrag om och till viss del även debattera vetenskapsjournalistik, arrangerat av Forskning&Framsteg ihop med Institutet för mediestudier, Vetenskap&Allmänhet, Vetenskapsrådet, IKEM, Sveriges Unga Akademi och Vetenskapsmedia.

Jag och flera andra livetweetade under taggen #vetjodagen2015, och Dag Kättström liverapporterade. En rapport från mötet lär också komma så småningom. Men det är ändå roligt att summera lite; jag har hållit på med populärvetenskap, vetenskapsjournalistik och förhållandet mellan forskare, journalister och kommunikation i ungefär ett decennium (jag började som doktorand 2004 och började blogga populärvetenskap 2005, sommarjobbade som vetenskapsjournalist på DN 2006, debatterade förhållandet mellan forskare och journalister sommaren 2008, började skriva bok och föreläsa kring årskiftet 2008/2009 ... och jag har väl egentligen aldrig slutat även om frekvensen blivit mycket lägre under senare år). Jag rekommenderar dock hela Twitterflödet för en mer representativ bild.

Man hör rätt ofta att det finns väldigt få vetenskapsjournalister i Sverige, och att de bara blir färre. Dagen gav lite perspektiv på det påståendet. SR:s Vetenskapsradion har till exempel en redaktion på 16 vetenskapsjournalister (och SR som helhet ytterligare några),  SVT en redaktion på cirka 12, FoF och Vetenskapsmedia ytterligare 12... totalt summerade Lars Truedson på Institutet för mediestudier ihop cirka 85 vetenskapsjournalister över 20 redaktioner (varav några inte svarat), och höftade försiktigt att det nog finns minst 15 heltidsfrilansar. Ett hundratal som helhet, vilket ungefär matchar medlemsantalet för Sveriges Medicin- och Vetenskapsjournalister. (Antagligen lite lågt räknat på frilansarna, skulle jag tro, särskilt om man även ger sig ut och räknar ihop de som sitter på olika produktionsbolag). Två mindre omfattande undersökningar under 1990 och 2010 gav 17 resp. 19 redaktionella vetenskapsreportrar.

Däremot verkar mängden vetenskap i medierna minska. Vetenskap&Allmänhet rapporterade från en pilotstudie om vetenskap i dagspress, där man räknat antalet artiklar om vetenskap i september varje år mellan 2002 och 2015, i DN, SvD, GP, Sydsvenskan och Aftonbladet.

Vetenskapsrapportering 2002-2015. Det ser klart bekymrande ut. 

Intresset för vetenskapsrapportering verkar dock högt och stabilt; Vetenskapsradion har uppemot en miljon lyssnare, SVT runt en halv miljon per avsnitt; flera talare visade siffror på att vetenskap är ett av de mest efterfrågade ämnena efter allmänrapportering. Tyvärr avspeglas det knappast i vetenskapsredaktionernas storlek jämfört med till exempel redaktioner för kultur, resor, och politik (se bara på DN med sin enda, om än väldigt kompetenta, vetenskapsreporter). Flera sa också att allmänredaktioner är mindre intresserade av och kunniga om vetenskap, jämfört med allmänheten. Och kanske även en och annan redaktör? Jag blir påmind om K C Coles fortfarande relevanta "Why Editors Must Dare to be Dumb" (Columbia Journalism Review, Juni 2006) Och här verkar vi fortfarande stå och stampa, jämfört med för ett decennium sedan - vetenskapsredaktioner är fortfarande underbemannade och underuppskattade, i förhållande till allmänhetens uppmätta intresse för vetenskap. Den ökade "klickjakten" är antagligen både dålig och bra i det läget; dålig för att fokus på snabba klick riskerar att öka på mängden sensationella slarvartiklar om bland annat hälsa och medicin, vilket undergräver det redan ganska skakiga allmänna förtroendet för journalister, bra för att klickstatistik också är ett enkelt sätt för redaktioner att se att det finns intresse för seriös vetenskapsrapportering.

Positivt var att flera av vetenskapsjournalisterna som närvarade tyckte att förhållandet mellan journalister och forskare blivit bättre; att forskare hade större förtroende för journalister, och att de hade färre kommunikationsproblem med forskare. (Intressant att kontrastera mot denna undersökning från 2005, där flera på båda sidor tyckte att det blivit bättre jämfört med ett till ett par decennier tidigare). Det var ingen där idag som direkt berörde om forskare hade upplevt att kommunikationsproblemen minskat och förtroendet ökat. Flera forskningsrepresentanter som var närvarande sa dock att det blivit allt viktigare för forskare att synas i media, "syns du inte finns du inte".

Just forskares synlighet i media, och vad den faktiskt för med sig för fördelar (kontra inbillade fördelar), vore det intressant om någon någon gång kunde belysa lite närmare med konkreta siffor. Jag hör ofta åsikten att forskare som syns i media också får mer forskningsmedel, det verkar närmast anses som en etablerad sanning. Men de gånger jag kommit åt att fråga forskningsfinansiärer om deras beslut påverkas av vilka forskare som synts i media, eller vad media skrivit om forskaren, blir svaret oftast ett förvånat 'Nä?'. Inte heller verkar universitet, den andra möjliga källan till pengar, ge extra anslag eller tillskott till de forskare som ägnar sig mycket åt tredje uppgiften. Så var kommer den här "sanningen" ifrån?

Under lunchpausen hölls också gruppdiskussioner. Jag valde en grupp som diskuterade forskares och journalisters ansvar, och inflytandet av av plattformar som bloggar och poddar (det kändes som min fråga :-)). Det här var väl enda delen av dagen som inte riktigt levde upp till mina förväntningar - majoritetsvyn i gruppen verkade luta mot precis samma åsikter som jag retade mig på för snart tio år sedan. Att vissa forskare kan kommunicera, andra inte, och de senare ska skyddas från världen och världen från dem. Att juniora forskare ska skyddas och styras bort från alltför intensiva medieupplevelser. Och att det är lite riskabelt och läskigt när forskare skaffar egna plattformar utan kontroll och guidning. Jag som bestämt anser att ALLA blir bättre med träning i att kommunicera, särskilt om de får välja kommunikationstyp och styra själva; att forskare ska börja kommunicera redan tidigt i sin utbildning och att kommunikatörer och universitet bör stötta och heja på snarare än hägna in och bromsa; och att forskare som bloggar och/eller diskuterar använder andra typer av sociala medier är en viktig samhällstillgång.

Dagen bjöd också på två föreläsningar från inbjudna brittiska vetenskapsjournalister, Barbara Cohen från BBCs vetenskapsradio, och frilansjournalisten Kate Ravilious. De beskrev ett läge som var mer likt Sveriges än vad jag hade väntat mig: finansiering är skakig och tillåter oftast inte granskande journalistik, förtroendet  är lågt för journalister men högt för forskare (procenten, runt 20% resp 80% förtroende matchar Vetenskap & Allmänhets siffror för Sverige), få forskare- eller ens vetenskapsutbildade i regeringen, redaktörer vill ha resultat- och tillämpningsdrivna reportage.

Medieutredaren och forskningsinstitutledaren Anette Novak höll ett intressant föredrag om sådant hon saknar i vetenskapsjournalistik: Vem får anslag? Vilka institutioner gynnas? Vad händer inom områden som det inte rapporteras om? Vad blir de långsiktiga effekterna på samhällsnivå? Och visst kan jag hålla med om att vi behöver mer och mer varierande långformatsjournalistik som tar upp komplexa samhälls- och individ-aspekter på teknik- och forskningsutveckling. Men det är dyrt och tidsödande, och säkert svårt att få "ekonomi" i på svenska, precis som det är svårt att få lönsamhet i bra svensk facklitteratur. Det finns i alla fall en del bra på engelska.

En av de bättre sessionerna - även om hela programmet var bra - hölls med Andrev Walden (Rymdslottet) och Magnus Brenner (Bildningspodden), som förutom att presentera sina egna projekt talade allmänt kring vetenskapsjournalistik i sociala medier. Vassa, roliga, bra - och inte traditionella vetenskapsjournalister, utan mer entusiaster som gått ut och skapat sin egen plattform baserat på passion för ett område. Jag gillade särskilt Waldens syn på populärvetenskap: som inkörsport till "tyngre vetande".

Christer Sturmark höll ett intressant föredrag om vetenskapens roll - han föreslog att vetenskapen har tagit över en del av rollen som meningsbärande narrativ, den roll som tidigare fylldes av religion och mystik. Han lobbade även för att vetenskap bör innefattas i begreppet kultur, och granskas i samma format och omfattning.

Författaren Magnus Linton höll ett tiominuterstal om hur roligt det är att skriva i bokformat, där man kan blanda flera olika vetenskapsområden i samma berättelse. Eftersom det var precis det jag och Lisa gjorde i Matmolekyler kan jag inte annat än hålla med (däremot är det komplicerat att få ihop ett bra, engagerande OCH logiskt narrativ när man svingar sig mellan ämnen och områden. Men kul.)

Till slut en avrundning med Lars Truedson (i sin roll som producent för Medierna) och Mia Lindskog (neuroforskare och medlem i Unga Akademien) som gick igenom lite exempel på bra och dålig vetenskapsjournalistik. Bland annat några "höjdpunkter" från rapporteringen kring Gardasil och misstänkta biverkningar. Jag har inte följt de haverierna i detalj, bara sett ekon av dem i diskussioner i sociala medier, och vad ska man säga - det var faktiskt värre än jag trodde, även med hänsyn taget till att vi fick ett kort och spetsat urval.

Och så mingel, och middag. Samtalsvolymen blev faktiskt så öronbedövande att jag fick ta ett par pauser och ändå nästan tappade rösten. Och det ovanpå en interaktiv dag där folk hade diskuterat i alla pauser som gick - så mycket att moderatorn fick be folk vara tysta under bensträckarna mellan föreläsningar. Det är roligt att behovet av att prata om vetenskapsjournalistik är så starkt.

Sommarpratande forskare 2015

Det ser magert ut i år. (Lätt redigerad bild från Sommars Twitterflöde)

Nämen, kom igen, P1 - bara tre forskare i år? Det ser ut att bli en mager Sommaromgång för oss som gillar att lyssna på forskare och andra mer akademiskt anknutna Sommarpratare. Suck. Men Å ANDRA SIDAN så kommer Nobelpristagaren Edvard Moser att prata, och det är väl alltid något.

Hela listan:

* 5/7 Edvard Moser - hjärnforskare, psykolog, nobelpristagare
* 12/7 Johan Rockström - professor i miljövetenskap, agronom
* 11/8 Maria Strømme - professor i nanoteknologi, civilingenjör

Dessutom ser jag fram emot  att lyssna på Owe Sandström om Abbas kostymer och Sveriges största gymnasieutbildning i djurvård (12/8) och Ben Gorham (14/8) om dofter och parfymer.

Kort gästspel i Morgonpasset om sur mjölk

Ungefär såhär ser mina förberedelser ut inför en intervju,
även en hastigt påkommen sådan. Post-its är bra, för man
får inte plats att komplicera saker alltför mycket.

I måndags morse blev jag helt oförhappandes kontaktad av Morgonpasset, som ville fråga lite om sur mjölk, i direktsändning samma morgon. Det var en sån där klassisk måndagmorgon där alla är sena och barnen klättrar på väggarna, men jag hann med att skicka resten av familjen till förskolan och ta en paus med kaffe och en halvtimmes uppborstning och sortering av kunskaperna innan det var dags att prata.

Resultatet kan höras här via webben (spola fram till klockan 09:15).

Jag kan för övrigt rekommendera post-its för anteckningar när man förbereder sig för en sån här sak. En enkel tanke per lapp, och sedan fylla på och flytta om tills det inte finns några gigantiska hål i tankekedjorna.

Triss i inspelning: Morgonpasset och Institutet i P3, samt Fabriken Norrbotten

Studio 61 i Radiohuset, där Morgonpasset i P3 spelas in

Det är roligt att prata matmolekylärt, och det händer fortfarande med jämna mellanrum att jag blir ombedd att göra det. Den här hösten har dock varit lite exceptionell, med tre aktuella inspelningar:

P3 Institutet - mina idoler i vetenskapskommunikationsgrenen 'tung kunskap kombinerad med galen humor' - om Maillardreaktionen och om varför saker smakar gott. Med avstickare in mot brun-utan-sol och följdreaktioner på diabetes. Den här snutten spelades faktiskt in precis innan sommaren, hemma vid mitt köksbord, men sändes/poddades precis i början av november.

Fabriken Norrbotten - en "educast" för elever i årskurs 8-9 i Norrbotten - i ett avsnitt om mat. Fritt tillgängligt för skolor i Norrbotten, som jag förstår det, men tyvärr inte för övriga. Vi pratade matlagning och vad som kan kallas "perfekt" mat, och anledningar till att man kan tycka att kaviar smakar otäckt.

Lutfisk i rödkålsspad, efter någon kvart

P3 Morgonpasset - som knappast behöver en närmare introduktion, det var en institution redan när jag var tonåring - som gäst under annandag jul kring åttatiden på morgonen (förinspelat härom veckan). Det var en smått surrealistisk känsla att sitta och simulera annandagsmorgon och julmatsleda, men roligt att få delta lite i den vänliga anarkin som brukar råda i programmet. Vi pratade matmolekylärt om jul, och lite om rester. Jag passade på att ta med mig lite experiment och hällde bland annat rödkålsspad på lutfisk. Och det blir grönt! Iallafall om man fuskar med att blötlägga fisken. Här till höger är en bild från min testrunda hemma i köket kvällen innan:

Summering: fyra månader som gästbloggare hos Curie

Nu har jag gästbloggat fyra månader för VR:s Tidningen Curie. Det blev lite blandat: om neurovetenskapens dataexplosion; problemet med att data bakom forskningspublikationer är svåra att komma åt; min organisations äventyr inom Google Summer of Code; och behovet av fler pusselbitar inom utbildningen av framtidens neuroforskare. Samt ett par mer allmänna inlägg med sommartema - om den akademiska världens något speciella inställning till semester, och min hobby att räkna antalet forskare bland årets sommarpratare.

Jag lärde mig också att jag uppenbarligen är hårdkodat inkapabel till att formulera ett blogginlägg som trivs på upp till 2500 tecken; mina röda trådar och ramberättelser vill liksom slingra ut sig på minst 4000 tecken varje gång. Men som tur är är jag också numer rätt bra på att korta av och stryka irrelevanta darlings...

Och nu då? Jag har lovat skepchick.se ett gästblogginlägg, och sedan ska det förhoppningsvis bli åtminstone krypfart på bloggandet här igen.

Sommarpratande forskare 2014

Jag blev så lycklig när jag såg på Twitter att någon mer än jag räknar antalet forskare/forskningsanknutna bland sommarpratarna, så fort listan blir publik. Förra året var det så få - inte ens med generösa mått var de fler än tre - att jag inte kände mig taggad att summera på bloggen, men i år återupplivar jag traditionen. Här är 2014 års forskare och forskningsanknutna sommarpratare:

*25/6 Antje Jackelén, professor i teologi och biskop i Lunds stift, kommer bli Sveriges första kvinnliga ärkebiskop mindre än två veckor innan programmet sänds
* 27/6 Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare med en färsk doktorsexamen från KI i mars i år.
*30/6 Anders Bárány, fysiker och medlem av den KVA-kommittee som utser Nobelpristagare i kemi och fysik
* 15/7 Marianne Bernadotte, forskningsfilantrop inom barnögonsjukdomar och dyslexi
* 8/8 Bi Puranen, samhällsforskare och generalsekreterare för World Values Survey
* 11/8 Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och överläkare. Publicerade en synnerligen omtalad artikel i Nature om diskriminering av kvinnor i forskarvärlden
* 14/8 Svante Pääbo, världskänd paleogenetiker som bland annat analyserar neandertal-DNA

Roligt också att lyssnarnas sommarvärd detta år är en biolog, Sebastian Kirppu (16/7). Jag ser också fram emot författaren och läkaren Bea Uusma (3/8), som har ägnat år åt att gräva i Andréexpeditionens vedermödor (hade säkert kunnat bli en avhandling). Och missa inte heller Jesper Rönndahl (5/8), som är en av två programledare i P3:s genialiska humor- och vetenskapsmagasin Institutet.

Jag gästbloggar hos VR:s Tidningen Curie!

Under ett par månader framåt kommer jag gästblogga hos VR:s Tidningen Curie. Jättekul! Det blir forskningsrelaterat, antagligen med fokus på sånt jag nuförtiden jobbar med: hjärnforskningens förutsättningar, dataexplosionen, infrastruktur, forskares villkor...

Första posten kom upp idag och handlar om dataexplosionen och behoven inom hjärnforskningen, det vill säga orsaken till att organisationen jag jobbar på grundades: Mänsklighetens nästa månfärd går inåt. Det finns också en kort intervju med mig där jag presenterar mig lite närmare.

Kalibrera ugnen med att smälta socker

Så jag fick ett anfall av hybris, och registrerade mig för en onlinekurs i matvetenskap med rätt tung tonvikt på det naturvetenskapliga: Harvards onlinekurs "Science & Cooking: From Haute Cuisine to Soft Matter Science". Kombinerat med en vabb-tät första dagishöst för två barn är det naturligtvis ren hybris, men jag har iallafall tagit mig så långt som till första labben: att kalibrera hemmaugnen genom att smälta socker. Börja på 175 grader, lägg en liten mängd socker på lämpligt ugnssäkert underlag och vänta 15 minuter. Det borde smälta vid 186 grader. Har det inte smält, höj 5 grader och upprepa försöket. Resultatet? Mitt ugnsvred ljuger på cirka tio grader; allt blir lite för varmt. Sockret smälte snällt redan vid "175 grader".

Enkelt, och rätt vackert. Plus att det var evigheter sedan jag gjorde praktiska experiment och satt och räknade på molariteter (första veckans föreläsningars och övningar tyngdpunkt), och det är väldigt kul. Särskilt som konverteraren/faktasökverktyget Wolfram Alpha kan sköta en del av grovjobbet...

ESA söker en äventyrlig & ansvarsfull läkare för ett år i tillvarons marginal

Antarktis. Så pass avlägset - nio månader av tolv kan man varken resa dit eller därifrån, nödläge eller ej - att det lika gärna kunde ligga på månen. Eller som ESA (European Space Agency) kanske oavsiktligt poetiskt dubbeltydigt kallar Antarktis: white space, den vita rymden eller tillvarons marginal.  Varje år rekryterar ESA en läkare som lever ett år med forskningsbasen Concordias övriga bemanning på upp till sexton personer, för att observera och ansvara för fysiologiska och psykologiska experiment. Isolering, begränsad rörelsefrihet och handlingsfrihet, ändliga resurser och en fantastisk men ofta livsfarlig miljö bidrar alla till en upplevelse som antagligen är så nära ett rymduppdrag man kan komma utan att lämna jorden bakom sig.

Själv har jag varken rätt utbildning eller en passande familjesituation. Men kanske finns det någon i läsekretsen som vill fundera lite på att ge sig iväg på äventyr?

(Bild av Dave Pape baserat på NASAs Blue Marble-set, via Wikimedia Commons)

Länkar
"Doctor needed for mission to white space" - ESA:s utlysning
Mer detaljer om uppdraget och om Concordiabasen (pdf)

Genomskinliga hjärnor!

Jag hinner inte blogga om detta i detalj, men det är så otroligt coolt att jag ändå vill peka er vidare. Genomskinliga hjärnor!

Länkar
Video från Natures kanal på YouTube
Artikel (Nature, 10/4): "Structural and molecular interrogation of intact biological systems", Chung et al, doi:10.1038/nature12107

Rött kött ökar risk för åderförfettning, främst hos köttälskare

Att äta kött och mejerivaror kan vara mer onyttigt för den som gör det ofta, enligt ny forskning. En färsk studie i Nature Medicine visar att köttätare har en bakterieflora som är bättre på att omvandla L-karnitin, som finns i rött kött och mejerivaror, till ett ämne som främjar kolesterolbeläggningar i blodådror.

När det gäller magens bakterieflora är mycket ännu okänt, men antagligen passar devisen "du är vad du äter" ganska bra. Den som äter mycket kött kommer med tiden samla på sig bakterier som är bra på att bryta ner kött, och vice versa, eftersom de gynnas gentemot bakterier som hellre bryter ner något annat. Men att bakterierna är bra på att bryta ner något innebär inte nödvändigtvis att slutresultatet är hälsosamt, och den här studien är ett bra exempel på just det.

I studien fick köttätare, vegetarianer och veganer äta L-karnitin, ett ämne som finns i kött och mejeriprodukter och även säljs som kosttillskott. L-karnitin omvandlas till trimetylamin-N-oxid (TMAO) av bakterier i magen, men omvandlingen är olika effektiv beroende på bakterieflora. Köttätarna fick mycket riktigt betydligt högre halter av TMAO i blodet jämfört med vegetarianer och veganer, trots att alla fick samma dos L-karnitin. När försökspersonerna ätit en veckolång dos av bredspektrumantibiotika, som minskade mängden bakterier i magfloran, upprepades testet och då hade halterna av TMAO sjunkit dramatiskt, framför allt hos köttätarna. Efter en period på några veckor när försökspersonernas magflora fick återhämta sig upprepades testet en tredje gång, med väsentligen samma resultat som första gången.

TMAO saktar ner bortresningen av kolesterolbeläggning i blodkärl, och bidrar därmed till åderförfettning (eller som det ibland fortfarande kallas, "åderförkalkning"). Därmed ökar risken för otrevligheter som hjärtinfarkt och stroke.

Resultaten kompletteras också av flera andra delar av samma studie. Dels undersökte forskarna blodhalterna av L-karnitin hos 2600 patienter som var inne för frivillig hjärthälsokontroll. Enbart mängden L-karnitin hade ingen synbar påverkan på hjärthälsan, men de som samtidigt hade höga halter av TMAO i blodet hade också sämre hjärthälsa.De konstaterade också att möss som fick L-karnitin i kosten fick dubblad risk för åderförfettning, men bara om de hade fått behålla sin vanliga bakterieflora. Fick de samtidigt antibiotika som höll bakteriefloran nere tålde de L-karnitin mycket bättre; mängden producerat TMAO sjönk drastiskt.

Varför är det här intressant?
Traditionella kost- och hälsoeffektstudier lider ofta av en brist på konkreta förklaringar. Att ett stort intag av födoämne A leder till X% större risk för hjärtinfarkt eller cancer är visserligen bra att veta, men genomslaget av den nyvunna kunskapen blir ofta sisådär när man inte samtidigt kan förklara varför, när uppföljande studier eller fruktlöst sökande efter en gen som gör skillnad kanske visar andra resultat, och de okända faktorerna hopar sig. Därför är det roligt att se att det börjar dyka upp studier som denna, där hälsoeffekter kan kopplas till bakterieflora i matsmältningssystemet - att en av de okända faktorerna börjar bli mindre okänd. (Samma forskningsgrupp har tidigare publicerat en studie om magflora och fosfatidylkolin, som går att läsa gratis här.)

Ska man sluta äta kött nu?
Mnja. Man ska inte glömma att det här bara är en av många olika faktorer i kopplingen mellan rött kött och hälsorisker. Men man ska kanske tänka till lite, och äta kött mindre ofta, särskilt om man har andra riskfaktorer för dålig hjärt- och kärlhälsa. Framför allt ska man nog vara kritisk till innehållet i sportdrycker och kosttillskott, som kan innehålla stora doser L-karnitin. Den här sportdrycken innehåller till exempel 1000 mg L-karnitin, vilket är mer än dubbelt så mycket som den största dosen som gavs till någon av försökspersonerna - de fick en tablett motsvarande 250 mg, och artikeln nämner även att 226 gram kött (en "8 ounce steak") motsvarar 180 mg L-karnitin. Det här "kosttillskottet" med L-karnitin och vitamin B6 ger hela 3000 mg L-karnitin per dag, varje dag, om man följer de rekommenderade doserna.

Redigerat (20:23) för att tillägga: Sveriges Radio verkar ha rapporterat vettigt om studien. SvDs återgivande av TT är däremot rätt kryptiskt och lider dessutom av rubriken "Kemiskt ämne gör rött kött farligt".

Referenser
Artikeln (7/4, Nature Medicine AOP): Intestinal microbiota metabolism of l-carnitine, a nutrient in red meat, promotes atherosclerosis
Nyhetsrelease (7/4, via Eurekalert): Cleveland Clinic researchers discover new link between heart disease and red meat
Nature News (7/4): Red meat + wrong bacteria = bad news for hearts
Hazen Lab 

Bloggen återuppstår från de döda. Litegrann.

Jag trodde att jag skulle få lite tid - och fria händer - över att blogga när jag var föräldraledig. Bara tvillingarna blev lite större. Det var uppenbarligen väl optimistiskt... Nå, nu har jag överlevt min första vecka tillbaka på jobbet, så nu tänkte jag göra ett nytt försök att sparka igång bloggen.

'Bloggrullen är död', eller 'länge leve bloggrullen'?

Jag har rensat och uppdaterat länklistan med svenska bloggar (och liknande; fast det blev nästan bara bloggar kvar). Den var sorgligt inaktuell, med ett gäng trasiga länkar, ett gäng länkar till bloggar som inte längre är aktiva, och några länkar som behövde uppdateras. Det märks att jag inte ägnat den någon större uppmärksamhet under mitt nästan-uppehåll i bloggandet. En motsvarande, minst lika nödvändig uppdatering av den engelska länklistan är på gång.

Jag funderade lite, under rensandets gång, på om blogrullen delvis har spelat ut sin roll; hur många besöker en faktisk blogghemsida nu för tiden, jämfört med att hålla sig uppdaterad via RSS (där bloggrullen inte alls syns) eller klicka på strölänkar till enskilda inlägg via till exempel Twitter och Facebook (där fokus ligger på den enskilda texten)? Eller innebär utspriddheten tvärtom att blogrullen som vidare guide gör mer nytta nu än förr? Oavsett vill jag gärna bidra med lite länkkärlek till de aktiva svenska vetenskapsbloggar(e) som finns därute. Det verkar inte som om vi blivit många fler sedan 2009/2010 när jag senast rensade och uppdaterade i listan. Möjligen finns det fler professionella bloggar - jag menar sådana som forskning.se:s redaktionsblogg och VR:s ämnesbloggar, där den som skriver representerar en organisation och gör det som en definierad del av sitt jobb - men mängden personer med tid, kunskap och intresse nog att blogga på svenska om vetenskap verkar alltjämt vara rätt liten. Tyvärr.

Den engelska länklistan kommer däremot bli en rejäl utmaning. Efter att Seed Medias dominerande vetenskapsbloggportal Scienceblogs halvt imploderade under senare delen av 2010, i svallvågorna efter "PepsiGate", uppstod ju en bunt nya nätverk och konstellationer som jag tycker vitaliserade stora delar av den engelska vetenskapliga bloggosfären. Där är snarare utmaningen att hitta rätt urval bloggar att lägga sin begränsade lästid (och sitt länkutrymme) på. Fast det är ett lyxproblem.

Med det sagt: bloggtips mottas tacksamt! Svenska såväl som engelska. Lämna gärna en länk i kommentarerna.

Tvillingar #4: för tidig födsel

Det här är det fjärde inlägget i en planerad serie om tvillingar och tvillinggraviditet. Resten av inläggen finns samlade här.

Väntar man tvillingar, särskilt monochoriotiska tvillingar som delar moderkaka, är ens omedelbara framtid inte särskilt planeringsbar. Man får vackert acceptera att förlossningen i princip när som helst efter vecka 25 kan behöva sättas igång i förtid på grund av komplikationer som tvillingtransfusion eller tillväxthämning, eller allvarligare fall av havandeskapsförgiftning (för vilket risken ökar när man bär på mer än ett foster). Det är till och med så att tvillingar av hävd anses fullgångna vid vecka 38, två veckor innan enlingar, vilket innebär att man ofta inte får gå längre utan att bli igångsatt eller snittad. Exakt vilken födselvecka som utgör den optimala kompromissen - mellan att inte ta onödiga risker med barnens hälsa genom att låta dem stanna i livmodern "för länge" och att låta dem växa till sig och utvecklas så länge som möjligt - är föremål för löpande forskning och utvärdering.

Tvillingar kan också komma alldeles för tidigt helt spontant - prematur födsel är en av de vanligaste komplikationerna i en tvillinggraviditet och nog det som det är mest realistiskt att vara nervös för. Upp till 60% av alla tvillingar föds prematurt (före vecka 37), och de kan komma månader i förväg. De tidigaste tvillingfödslar jag känner till (där båda barnen överlevt) har skett i graviditetsvecka 25, femton veckor eller över tre månader för tidigt. Att vara beredd på vad som helst från vecka 25 och att bekanta sig med prematurvården i förväg är också vanliga råd man får, bland annat från Svenska Tvillingklubben, som är bra på direkt och oinlindad information till blivande tvillingföräldrar.

Med riktigt små och tidigt födda barn får man räkna med en lång och krånglig vårdtillvaro på neonatalavdelning, och stor risk för komplikationer. Tidningen Ingenjören hade en riktigt bra artikel i våras om en familj där tvillingarna fötts i vecka 27, och om de medicintekniska lösningar som krävdes för att hålla barnen vid liv och vårda dem till en normal vikt.

Länkar
Ananth et al. Epidemiology of twinning in developed countries. Semin Perinatol. 2012 Jun; 36(3):156-61.
Lee. Delivery of twins. Semin Perinatol. 2012 Jun; 36(3):195-200.
Svenska Tvillingklubben
Ingenjören nr 2/2012, s 30-44: Ingen överlever utan tekniken.