I korthet: När Monsanto år 2002 gjorde giftighetstester på sin genmodifierade majs MON863 fick den godkänt, och den får alltså säljas i EU. De data som låg bakom godkännandet av Monsantos genmodifierade majs fick kritik i en "oberoende" omanalys beställd av Greenpeace. Bitar av kritiken verkar berättigad, vissa bitar verkar vinklas och tolkas alltför hårt av Greenpeace. SvD köpte Greenpeace vinkel i stort sett rakt av och publicerade en tämligen okritisk artikel igår (13/3). TT plockade upp artikeln och spred samma vinkel över en stor del av nyhetssverige, samtidigt som Greenpeace vinkel får kritik i en nyhetsrelease från SLU-forskaren Christer Jansson och från flera bloggar. Körsbäret på toppen: SvD publicerar en ny artikel där man berättar att studien kritiserats.
CRII-GEN kallas "det ansedda franska vetenskapsrådet" i den första SvD-artikeln (trots att de verkar ha en uttalad anti-GMO-agenda - och den vilseledande formuleringen skulle lätt kunna få en ovarsam läsare att tro att CRII-GEN är statligt). I samma artikel citeras ordföranden för CRII-GENs vetenskapliga råd, Greenpeace talesperson och jordbruksministern. Inga oberoende forskare verkar ha bjudits in att kommentera, vare sig svenska eller utländska. När SvD samtidigt stoltserar med att de "som enda nordiska tidning fått ta del av slutsatserna i förväg" kan man undra om det inte ryckte lite väl mycket i scoop-nerven. Den kritiska granskningen av nyhetens innehåll verkar helt ha tappats bort. Pinsamt, och oansvarigt! (SvD har åtminstone en mer nyanserad artikel idag, där de pratar med Monsanto, Jordbruksverket och en toxikolog på livsmedelsverket.)
På CRII-GENs hemsida kan man hitta den kritik som de reste mot Monsantos studie innan de själva började analysera om Monsantos data. En stod del av kritiken handlar om statistiska mått och metoder, och har CRII-GEN rätt är en del kritik mot Monsantos upplägg av studien berättigad. Men de berättar bara en liten och mycket vinklad del av historien, vilket framgår av Christer Janssons kommentarer i nyhetsreleasen. Det pågår åtminstone en mycket bra och nyanserad diskussion på SLU:s forskarblogg, betydligt bättre än mediehanteringen.
Det finns några saker som blir tydliga i situationer som den här. En av dem är den väldigt utbredda bristen på kunskaper i statistik. Även bland forskare, också bland de som gör experimentella studier och tolkar dem med statistiska metoder. Och hur många journalister vet vad som skiljer olika typer av statistiska tester åt? Hur många politiker? Jag kan själv nätt och jämnt så mycket att jag vet hur lite jag vet.
En annan tydlig sak är att den allmänna inställningen till modernt jordbruk verkar vara rätt... aningslös. Det är kanske inte så konstigt - när får man lära sig hur jordbruk fungerar? Kanske i grundskolan. Och nämns det då något om skadeinsekter, ogräs och besprutning? Inte mycket. Slutresultatet verkar i alla fall vara att många har en stort sett omedveten luddig mental idyllbild av en bonde som går med en lie nånstans på sin egen lilla åker, och kör sina varor till den lokala marknaden, även om de kanske egentligen misstänker att det inte riktigt går till så längre. Det är inte konstigt om den idylliska mentala bilden frontalkrockar med idén om genetiskt modifierade grödor, speciellt sådana som dessutom tål att besprutas. "Gengrödorna" blir då dubbelt uppfattade som onaturliga; dels för att de är modifierade, dels för att de gör folk uppmärksamma på att vanligt jordbruk är en industriprocess.
En sista tydlig sak: många - eller, ja, åtminstone på SvD - verkar inte vara särskilt medvetna om att Greenpeace ha en politisk agenda i GMO-frågorna. Då skulle nog granskningen varit tydligare från början. (Om det gäller forskning, ta in en oberoende forskare för en kommentar. Ska det vara så svårt?)
Tack till Harald Cederlund som påpekade att diskussionen pågår på forskarbloggen.
Länkar
