Deuteranomali (defekt grönseende) innebär att man har svårt att skilja mellan grönt och rött, och lär vara den vanligaste formen av "defekt" färgseende. Men det är inte bara en nackdel: personer med deuteranomali kan istället skilja mellan nyanser av khaki (ljusbrunt/beige) som ser helt lika ut för personer med "normalt" färgseende.
Deuteranomali, eller röd-grön färgblindhet, orsakas av en mutation i genen för det pigment som detekterar grönt. Pigmentet blir därmed mer likt det pigment som detekterar rött. Ungefär 6% av alla män (och en mycket mindre andel kvinnor) har denna sorts färgblindhet. Genen ifråga sitter på X-kromosomen och är recessiv - män behöver således bara en muterad gen för att bli färgblinda på detta sätt medan kvinnor behöver två muterade gener.
Brittiska forskare har studerat den muterade formen av gröna pigmentet och tagit fram ett antal nyanser som det är särskilt känsligt för, alla khakibruna. De konstruerade sedan "testkort" med prickar, av samma typ som de som normalt används för att se om någon har färgblindhet - fast med khakifärgade nyanser som bara röd-grön-färgblinda kan skilja på. Korten visades för två testgrupper, den ena med röd-grön-färgblinda och den andra med normalseende. De normalseende fann det så gott som omöjligt att skilja nyanserna åt, medan det var betydligt lättare för de färgblinda (mätt i hur lång tid det tog att ta sig igenom ett test där man skulle bedöma hur stor skillnad i nyans det var mellan par av färgrpickar).
Forskargruppen föreslår att deuteranomali kan ge en evolutionär fördel genom att göra det lättare att hitta mat i vissa typer av miljöer, i och med att det är så pass vanligt. Exakt hur giltigt det antagandet är är svårt att säga, det kan nog behöva testas i mer naturliga typer av miljöer, men visst är det ett intressant förslag. Om inte annat för att det indirekt perkar ut att vad som är en "defekt" är en fråga om definitioner och situationer - om det gäller att hitta lingon i skogen eller ormar i sanden i öknen. Att definiera något som en defekt bara för att det inte är vanligt kan vara en förhastad slutsats.
Länk
Nature News
7 kommentarer:
Det verkar rimligt att färgblindhet har någon evolutionär fördel, annars skulle genen ha dött ut.
Jag tror att det borde räcka med att genen inte ger någon märkbar nackdel för att den inte ska dö ut. Trots allt finns det ett antal miljöer där oförmåga att kunna skilja rött från grönt inte borde vara ett så stort problem.
Men för att den ska bli så utbredd som 6% av den manliga befolkningen? Då kan det i vissa fall vara rimligt att anta att den ger en fördel, men det borde ses i relation till den miljö ens förfäder vistats i (om vi antar att lingon är en viktig nordisk stapelvara borde personer vars förfärder huvudsakligen bodde i Norden således ha lägre frekvens av färgblindhet - men jag är inte säker på om så är fallet)
Fast egentligen borde man ta med i beräkningen att hälften av de som bär genen vidare (kvinnorna) själva påverkas i mycket liten utsträckning. Jag tror jag har sett detta användas som förklaring till att så många är färgblinda... det borde bli mer komplicerat att analysera nu, när samma gen kan vara både en fördel och en nackdel...
Tror Malin har alldeles rätt i att det bör räcka med att genen inte ger någon märkbar nackdel.
Däremot tror jag inte att man ska fästa stort avseende vid förmågan att plocka lingon. Det finns ju andra egenskaper än färgen som gör att lingonen är lätta att se. Själv kraftigt färgblind hade jag som barn inga svårigheter med lingonen, beroende på växtsättet och kontrasten i ljushet mellan bär och blad, - men smultron var ett h-e att hitta eftersom de gärna fanns i bladskuggan. Men ingen föreställer sig väl att smultron någonsin varit en stapelföda i Norden?
Intressant disskussion. Jag har defekt färgseende och har tidigare inte varit medveten om att det finns nyanser som man som färgblind har lättare att uppfatta. Därför blev jag helt förbluffad när jag, till skillnad från mina normalt seende vänner, snabbt kunde peka ut var samtliga rödspättor låg gömda i sanden på universeums akvarium. Någon fördel ska man ju ha. Antog att mina förfäder primärt levde av plattfisk.
@ Tore
Nja, man dör ju inte av att vara färgblind därför så kan inte evolutionen ändra den.
@ Anonym (Intressant discussion)
Väldigt intressand användningsområde för en persons färgblindhet
Skulle gärna vilja se det så. Men nackdelarna är större tror jag. Jag har t ex svårigheter att se om köttet är inte färdigstekt (och utan bakterier)vilket i forntiden skulle kunna ge fatala resultat. Men jag erkänner att det är ett mycket litet handikapp i dagens samhälle. Jag har hört siffran 12-20% av alla män och 1 promille av alla kvinnor har någon form av defekt färgsinne... jag är ett unikum :) /Pernille
Jag är rödgröndefekt men jag tror mig kunna se små höjdskillnader exv.i ytor som sand och makadam. Där man eftersträvar så lite höjdskillnader som möjligt.Robert Svanberg
Skicka en kommentar