onsdag, april 22, 2009

Kort referat av Hubermans föreläsning om "Social Attention in the Age of the Web"

Jag kom iväg på Hubermans föreläsning, trots allt. Den filmades och spelades in, så jag nöjer mig med ett kort referat och en hänvisning till videon och podcasten (ej ännu uppe, men kommer finnas här).

Huberman började med att att säga att han (och hans kollegor på Social Computing Lab, får man anta) bara gjort "det här" (exakt vad - social attention?) i två år. Fast med tanke på att han tog upp flera papper från 2007 är det nog i underkant... alla labbets papper finns i alla fall här.

Huberman började med att tala om en invertering av innehållsskapande (content creation): förr skapade få och många tog del (per verk), idag skapar många och få tar del (per verk). Medan informationen växer, menade han, är vår totala uppmärksamhet (attention) konstant - och därmed kommer uppmärkamhet (attention) bli en eftertraktad "råvara". Så finns det en uppmärksamhetsekonomi (attention economy), och vad medför den?

Sedan var det i princip en guidad vandring genom ett antal av gruppens papper; en studie av rekommendationsnätverk - koppling mellan rekommendationer och inköp - på Amazon (Leskovec et al, 2007). Studien visade väldig snygga illsutrativa skillnader (se fig 3) mellan rekommendationsnätverket för en medicinsk lärobok (glest, många icke sammanhängande smånät) och motsvarande nätverk för en japansk mangabok (otroligt tät graf med ett fåtal noder). Fan community-effekt, måhända?

De har också studerat ca 30000 rekommendationer på Digg (Wu et al 2007), och kollat på hur de är fördelade - uppenbarligen följer de vad Huberman kallade en "stretched exponential" dvs populariteten/nyhetsvärdet dör ut med tiden (självklart). En historias "halveringstid" är inte mer än 69 minuter, på Digg - mycket snabbare än t ex YouTube.

Härnäst kom en studie som visade att en länks placering spelar roll för dess popularitet (högre upp är bättre). Två olika mått användes, och det gav upphov till en algoritm som Huberman et al tillämpat för att dynamiskt konfigurera webbsidor för att maximera uppmärksamheten de får. (Missade tyvärr vilken ref det var)

Sista egentliga studien var en undersökning av YouTube-användare och deras videor (Wu et al, 2009). Uppenbarligen bli kvaliteten bättre för varje video någon gör, men sannolikheten att den blir en "smash hit" sjunker drastiskt. Detta har kallats "the persistence paradox"; varför hänger folk kvar och fortsätter göra videor när de skulle ha större chans att lyckas med att t ex vinna lotteriet? (För att det är kul, skulle jag gissa, och för att många faktiskt inte bryr sig om vad (jättemånga) främmande människor tycker lika mycket som de bryr sig om vad (de förhållandevis få) vännerna tycker). Hubermans förklaring var dock att folk helt enkelt överskattar sina chanser; de tror att de har större möjlighet att lyckas än vad de faktiskt har.

Han slutade med att dra vad som antagligen är en av hans huvudteser: att ju fler som producerar innehåll, desto viktigare kommer formen det presenteras i att vara - tonvikten kommer skifta (och har redan skiftat) från innehåll till stil.

6 kommentarer:

ArchAsa sa...

Låter intressant, men jag irriterar mig på alla forskare/journalister som verkar tro att man håller på med något bara för att få maximal effekt - nå så många som möjligt. Om man har ett snävt intresse så är ju syftet snarare att etablera sig och få cred av en begränsad grupp man själv respekterar. Borde tvinga dem läsa lite av Bourdieu och hans begrepp "socialt kapital".

Och som du påpekar, ibland håller man på bara för att det är kul - människan är i grunden fenomenalt kreativ.

Malin Sandström sa...

Ja, det är irriterande. Men jag tror det delvis kan vara en effekt av vad man *kan* mäta i den här typen av studier; personliga motiveringar och smågrupper är antagligen svårare att hitta än väldigt storskaliga effekter, i såna gigantiska datamängder som Huberman och kollegor rör sig med. Jag gillade hans senaste papper om Twitter och ytliga vs täta sociala nätverk, där de *inte* gör misstaget att tro att en twittrare har nån egentlig kontakt med samtliga av sina followers/followees. Den sortens förväxling är ju annars ganska vanlig i studier av diverse sociala nätverk...

Anonym sa...

Wikipedia har en noggrannare förklaring av vad en stretched exponential är http://en.wikipedia.org/wiki/Stretched_exponential_function

Malin Sandström sa...

Tack för länk!

Hade varit intressant med något slags förklaring från Huberman till hur den sträckta exponentialen uppstår (inte bara en beskrivning). Finns det en underliggande systematik i (de antagligen flera olika) fördelningarna som ger upphov till den här utsträckta exponentialen? Har olika grupper av människor olika värden på konstanten?

tomas sa...

Hej Malin,

Tack för att du länkade till min blogg Läkemedelsbloggen.

Måste säga att jag är djupt imponerad över din blogg, men faktiskt över alla människor som lyckas hålla en blogg gående samtidigt som de har ett liv på sidan om.

Själv har jag inte fått den ekvationen att gå ihop. Det är kul att skriva, men jag överskattade tiden jag har över till det. Den finns helt enkelt inte, vilket gjorde att det aldrig blev den kvalitet på texter jag hade hoppats på. Vilket gjorde att jag sällan skrev något. Vilket gjorde att jag fick dåligt samvete. Vilket gjorde att jag skrev ännu mindre.

Har därför nu lagt ner bloggen.

Stort tack och lycka till i fortsättningen.

/Tomas

Malin Sandström sa...

hej Tomas - tråkigt att höra, men fullt begripligt.

Jag försöker att bara ha aktiva länkar i länklistan, så det är möjligt att jag så småningom plockar bort länken till din blogg.

Eller så får jag starta en kategori för icke längre aktiva bloggar. Tanken har slagit mig förr...