måndag, november 23, 2009

Sociala växter

Wired har en fascinerande liten artikel om släktigenkänning hos växter: åtminstone vissa växter verkar kunna känna skillnad på släktingar och främlingar, och anpassar sin tillväxt därefter. I de fallen växer plantor som är granne med släktingar långsammare och/eller annorlunda (så att de delar med sig mer av utrymme och näring) än de plantor som växer omgivna av främlingar.

Det verkar som om plantorna i vissa fall signallerar släktskap med hjälp av utsöndringar från rötterna. Än så länge har forskargruppen i artikeln, under ledning av Susan Dudley vid McMaster University i Kanada, testat balsaminväxten Impatiens pallida - som satsar hårdare på att växa rötter när den omges av främlingar - och den rapsliknande växten strandsenap, som skaffar sig färre blad i närvaro av släkten jämfört med annars. Kollegor vid University of Delaware har visat att växtforskningsfavoriten backtrav (arabidopsis) också växer kraftigare när den omges av främlingar eller exponeras för rotextrakt från främlingar. Intressant nog verkar det räcka för Impatiens-plantor att släktingarna finns runt omkring, även om de inte står i samma kruka - viket skulle tyda på att även bladen kan skicka ut "släktsignaler".

Undrar hur nära besläktade vanliga utsädesfrön är med varandra. Nog för att det ska spela roll?

Länkar
Wireds nuvarande artikel om plantsläktingar, och en tidigare
Forskningsartikeln om Impatiens pallida
Forskningsartikeln om strandsenap
Forskningsartikeln om backtrav (arabidopsis)

7 kommentarer:

h sa...

det här var jätteintressant! jag blir alltid glad över att få nya kunskaper på det här viset och lära mig mer om hur världen fungerar. tack för länken.

Harald Cederlund sa...

Onekligen intressant - och mycket logiskt ur ett evolutionärt perspektiv. Frågan är vad som ger bäst skörd, närbesläktat utsäde eller ett mer biodiverst?

Vi vet ännu inte hur generaliserbart detta är, om det spelar någon praktisk roll (skillnaderna är ju inte jättestora i artikeln) eller hur jordbruksgrödor allokerar till de delar som är av mest intresse för oss: frukt, frön, rot etc .

Får för övrigt inte riktigt ihop det mellan den populärvetenskapliga artikeln i Wired och själva forskningsartikeln: i den senare står det "increased leaf to root allocation with strangers" (dvs mer blad i förhållande till rötter) men i Wired-artikeln beskrivs det som om det vore tvärtom.

Malin Sandström sa...

harald: mycket bra påpekanden!

Och du har rätt om det sista: det är skumt. Hm, får nog kolla på Wired-vs-forskningsartikeln igen...

Kerstin sa...

Haha, det där var intressant, fast det får ju Lysenkos idéer att verka lite mindre knasiga :-)

Anonym sa...

bra start

Unknown sa...

Det kan inte vara så att besläktade växter konkurrerar om samma ämnen i jorden, medan olika växter utnyttjar olika ämnen i jorden. Jag tycker att det ofta händer att forskning som bygger på statistik gör ensidiga bedömningar av resultaten.

Malin Sandström sa...

Jakob: det är en intressant invändning, men i det här fallet gjordes jämförelserna som sagt delvis med växter i olika krukor, och åtminstone då bör inte sådan konkurrens kunna inverka på statistiken -- de delar ju inte på samma jord.

Sedan är jag ju inte botaniker, men jag har inte uppfattat att växter skulle ha så väldigt olika behov när det gäller näringsämnen. kanske olika proportioner av ämnen, men inte helt olika ämnen?