Har du haft ont och tagit en värktablett med naproxen nån gång? Då har du redan haft utbyte av årets kemipris.
Kolatomer kan binda till andra atomer på en mängd olika sätt, och generera medelstora till gigantiska komplexa molekyler i miljontals olika varianter. Många viktiga ämnen med diverse tillämpningar inom bland annat medicin är komplexa kolmolekyler som tillverkas naturligt av någon organism - naproxen är bara ett exempel.
Reaktion och precision
Tyvärr är, eller åtminstone var, många av de lovande stora molekylerna hopplöst krångliga att bygga ihop i ett labb, vilket behövs om man ska massproducera dem så de kan användas. Det krävs många steg för att pyssla ihop en stor kolbaserad molekyl. Den Nobelprisbelönade tekniken underlättar sådana molekylbyggen genom att övertala kolatomer att binda till varandra, dessutom på ett sådant sätt att det inte bildas en massa störande, onödiga eller potentiellt farliga biprodukter.
Den populärvetenskapliga informationen - som är så bra att det faktiskt känns lite poänglöst att skriva en bloggpost om det här - uttrycker problemet som "att lura en nöjd atom". Kolet i de små basmolekyler som används i reaktionerna har redan precis lagom med elektroner, och vill varken ha eller ge bort några fler - något som krävs för en reaktion (och en binding) ska kunna uppstå. Ett andra problem är att få just de kolatomer man vill att reagera, och inga andra - nog så trixigt när ens avsedda molekyl innehåller tiotals med kolatomer. Genom att använda palladium som mötesplats för kolatomer som redan är förberedda att vara lite mer reaktionsbenägna får man kolatomer att reagera med varandra, och till stor del är det rätt kolatomer som reagerar.
Heck, Negisi, Suzuki... och Grignard
Pristagarna Richard Heck, Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki har alla utvecklat olika varianter av av palladium-kopplad korskoppling: Heck-reaktionen, Negishi-reaktionen och Suzuki-reaktionen, som kan användas parallelt eller var för sig (Heckreaktionen är den som används för storskalig tillverkning av naproxen). De har i sin tur byggt på en metod som kallas Grignards reagens, som Grignard fick Nobelpriset för för nästan 100 år sedan.
Länkar
Nyhetsrelease
Populärvetenskaplig information (pdf)
Avancerad information (engelska, pdf)
onsdag, oktober 06, 2010
tisdag, oktober 05, 2010
Nobelpris i fysik 2010 för tvådimensionella "supermaterialet" grafen
Årets fysikpris, till Andre Geim och Konstantin Novoselov, delas ut för arbete som presenterades för så kort tid som 6 år sedan (i Science, Oktober 2004). Båda kommer från Ryssland men arbetar nu på University of Manchester i Storbritannien.
Grafen, som de båda fått priset för, är ett tvådimensionellt material - en supertunt flak av välordnade kolatomer, enbart någon atom tjockt. Teoretiskt sett ska så tunna material inte vara stabila, utan snarare bryta upp sig och bli håliga. Därför väckte grafen stor uppmärksamhet - och inte blev det sämre av att materialet dessutom är starkt, lätt, böjbart, genomskinligt och kan leda ström. En dröm för tekniska tillämpningar, helt enkelt.
"Ett grafenlager som är tungt som en katts morrhår kan hålla uppe hela kattens vikt" sa en nyss intervjuad forskare i SVTs livesänding (namn?). [korrigerat efter kommentar från mjn - tack!]
För mer detaljer rekommenderas Geims reviewartikel från Science förra året.
En del av den ursprungliga uppmärksamheten kring materialet kom också från den fantastiskt enkla tillverkningsmetoden som Geim och Novoselov kom på: att lägga grafit mellan två lager tejp, dra isär, och upprepa. Så vackert! Materialet har gått som en storm genom fysik- och kemilabb jorden runt, och spås inom ett par år leda till tillämpningar som vanligt folk kan hålla i handen.
Det är roligt med två så unga pristagare. Novoselov är född 1974, och därmed den yngsta pristagaren sedan 1970-talet. Geim är något äldre, född 1958 (vilket fortfarande är ungt i Nobelpriskretsar). Men med tanke på att han fått IgNobelpriset för några år sedan, för att ha leviterat grodor med magnetfält, så kan han definitivt räknas som ung i sinnet. (Tillägg, via @akademiskfrihet: Geim har också författat ett papper - ett seriöst sådant - ihop med sin hamster).
"I am fine, I slept well... I didn't expect the Nobel prize this year", sa Andre Geim kolugnt när han intervjuades i direktsändning, och tillade att han tänker fortsätta arbeta som vanligt. Låt oss hoppas att han får; grafen verkar vara ett fantastiskt material att jobba med...
Länkar
Pressrelease
Populärvetenskaplig beskrivning (pdf)
Avancerad information (engelska, pdf)
Ursprungsartikeln i Science
Geims reviewartikel i Science från 2009
Grafen, som de båda fått priset för, är ett tvådimensionellt material - en supertunt flak av välordnade kolatomer, enbart någon atom tjockt. Teoretiskt sett ska så tunna material inte vara stabila, utan snarare bryta upp sig och bli håliga. Därför väckte grafen stor uppmärksamhet - och inte blev det sämre av att materialet dessutom är starkt, lätt, böjbart, genomskinligt och kan leda ström. En dröm för tekniska tillämpningar, helt enkelt.
"Ett grafenlager som är tungt som en katts morrhår kan hålla uppe hela kattens vikt" sa en nyss intervjuad forskare i SVTs livesänding (namn?). [korrigerat efter kommentar från mjn - tack!]
För mer detaljer rekommenderas Geims reviewartikel från Science förra året.
En del av den ursprungliga uppmärksamheten kring materialet kom också från den fantastiskt enkla tillverkningsmetoden som Geim och Novoselov kom på: att lägga grafit mellan två lager tejp, dra isär, och upprepa. Så vackert! Materialet har gått som en storm genom fysik- och kemilabb jorden runt, och spås inom ett par år leda till tillämpningar som vanligt folk kan hålla i handen.
Det är roligt med två så unga pristagare. Novoselov är född 1974, och därmed den yngsta pristagaren sedan 1970-talet. Geim är något äldre, född 1958 (vilket fortfarande är ungt i Nobelpriskretsar). Men med tanke på att han fått IgNobelpriset för några år sedan, för att ha leviterat grodor med magnetfält, så kan han definitivt räknas som ung i sinnet. (Tillägg, via @akademiskfrihet: Geim har också författat ett papper - ett seriöst sådant - ihop med sin hamster).
"I am fine, I slept well... I didn't expect the Nobel prize this year", sa Andre Geim kolugnt när han intervjuades i direktsändning, och tillade att han tänker fortsätta arbeta som vanligt. Låt oss hoppas att han får; grafen verkar vara ett fantastiskt material att jobba med...
Länkar
Pressrelease
Populärvetenskaplig beskrivning (pdf)
Avancerad information (engelska, pdf)
Ursprungsartikeln i Science
Geims reviewartikel i Science från 2009
måndag, oktober 04, 2010
Nobelpris i medicin 2010 till provrörsbefruktningens fader
Nästan 4 miljoner "provrörsbarn" - många av dem idag vuxna människor, som inte hade funnits utan in vitro-fertilisering. Mycket mer konkret kan forskningsnytta knappast bli. IVF-teknikens upphovsman, Robert Edwards, är väl värd sitt Nobelpris i medicin.
Däremot blir det ingen blixtbloggning om det här Nobelpriset för min del, eftersom SvD läckte nyheten (enligt dem dessutom baserat på *flera* källor) redan tidigt imorse. Trist och märkligt förhållningssätt hos de som läckt, tycker jag, oavsett motivation. Ingen kommentar från kommitten ännu, men det ska bli intressant att se om de säger något och i så fall vad.
TILLÄGG 14.10 samma dag: och SvD:s redaktionschef väljer mycket märkligt att klappa sig själv, Atterstam och SvD på axlarna för "scoopet" på sin blogg. Jamen, seriöst - ta äran för en läcka som sannolikt snarare beror på interna KI-stridigheter, och dessutom hinta att det/Inger Atterstam därmed är värt Stora Journalistpriset? (jag håller med om att Atterstam är duktig och förtjänar priser i andra sammanhang, men knappast för just detta)
TILLÄGG 17.52 dagen därpå: det slog mig att jag kanske ska påpeka att jag formellt sett är anställd av KI, med en chef som också är med i kommitten. Jag tror inte det påverkar min inställning till läckandet - det är trist oavsett - men jag vill inte att nån ska tro att jag försöker smyga med det...
Länkar
Pressrelease
Mer avancerad information (engelska, pdf)
Engelska wikipedia om IVF
Ursprungsartikeln i The Lancet
Däremot blir det ingen blixtbloggning om det här Nobelpriset för min del, eftersom SvD läckte nyheten (enligt dem dessutom baserat på *flera* källor) redan tidigt imorse. Trist och märkligt förhållningssätt hos de som läckt, tycker jag, oavsett motivation. Ingen kommentar från kommitten ännu, men det ska bli intressant att se om de säger något och i så fall vad.
TILLÄGG 14.10 samma dag: och SvD:s redaktionschef väljer mycket märkligt att klappa sig själv, Atterstam och SvD på axlarna för "scoopet" på sin blogg. Jamen, seriöst - ta äran för en läcka som sannolikt snarare beror på interna KI-stridigheter, och dessutom hinta att det/Inger Atterstam därmed är värt Stora Journalistpriset? (jag håller med om att Atterstam är duktig och förtjänar priser i andra sammanhang, men knappast för just detta)
TILLÄGG 17.52 dagen därpå: det slog mig att jag kanske ska påpeka att jag formellt sett är anställd av KI, med en chef som också är med i kommitten. Jag tror inte det påverkar min inställning till läckandet - det är trist oavsett - men jag vill inte att nån ska tro att jag försöker smyga med det...
Länkar
Pressrelease
Mer avancerad information (engelska, pdf)
Engelska wikipedia om IVF
Ursprungsartikeln i The Lancet
söndag, oktober 03, 2010
Nobelprisgissningar 2010: magkänsla, citationsanalys och 'prediction markets'
Idag är dagen innan det första Nobelpriset för 2010 tillkännages, och därmed en av de sista dagarna att spekulera i möjliga pristagare (om inte annat för att eventuella senare gissningar lär drunkna i mediebruset kring de faktiskt utdelade prisen, om man nu inte begränsar sitt intresse och fokus till enbart ett av priserna och låtsas att de övriga kategorierna inte existerar).
Mediegissningar kring de naturvetenskapliga priserna är numer ganska vanliga.
Svenska gissningar
DN:s Karin Bojs har som vanligt publicerat sina bästa gissningar i sin söndagskrönika (som dessutom även trycks på engelska). Förra året fick hon också utrymme att berätta lite mer om hur hon gör för att vaska fram sina toppkandidater - bland annat genom att se på citeringar, andra prestigefyllda pris (som Laskerpriset), och på vem som blivit inbjuden till Nobelsymposier. Sannolikt gör de flesta på liknande sätt, viktat med en rejäl portion magkänsla för vad som just nu verkar vara den bästa kombinationen av banbrytande men väldokumenterad forskning med stor samhällsnytta.
Vetenskapsradions reportrar gissade medicin-, fysik- och kemipris i fredags i direktsändning från Nobelmuseet. Jan-Olov Johansson, som i tio år var redaktionschef på Vetenskapsradion, har både bloggat en fascinerande liten historik över Nobelgissandet i Sverige och ett inlägg med förutsägelser kring Nobelpriset i medicin eller fysiologi, som tillkännages imorgon. Också SVT:s Vetandets värld gissar: Medicinreporter Malin Askewall listar tänkbara medicinpriskandidater, Jens Ergon försöker hitta möjliga fysikpristagare, och Ulrika Engström spår kemipristagare.
Internationella gissningar
Internationellt sett är Thomson Reuters och en eller flera vadslagningsfirmor de stora aktörerna (mätt i hur mågna som refererar till dem). Thomson Reuters sitter på en gigantisk hög med (proprietära) data för hur forskare hänvisar till andras forskning, och utnämner numer sina kandidater till "Thomson Reuters Citation Laureates". De listar förutom de naturvetenskapliga priserna även ekonomipristagare, och brukar enligt sin lista på träffar få rätt på en eller ett par pristagare per år - dock ibland med rätt stora tidsförskjutningar (Luc Montagnier, som fick medicinpriset 2008, förutsades som mottagare 1989 - man får vara ganska generös i sina marginaler om man som TR kallar det för en korrekt förutsägelse).
Vadslagning och andra "marknadsbaserade" förutsägelser av Nobelpristagare har visat sig fungera ganska dåligt - kanske för att hemliga kommittebeslut inte riktigt är den typ av företeelser som lämpar sig för sådana system, och för att det finns så många möjliga pristagare (men se även Christians kommentar nedan). Jag rekommenderar den här diskussionstråden om ekonomipriset och prediction markets (från en av Reuters bloggar). I år verkar vadslagningsfirman Ladbrokes enbart lista litteraturpristagare (med Tomas Tranströmer och Haruki Murakami i topp), medan en annan onlinefirma, Paddypower, har vadslagning om fredsprisvinnare (med Liu Xiaobo i topp). Harvards Department of Economics har vad de själva kallar "the world’s most accurate prediction market", The Nobel Memorial Prize in Economics Pool, som öppen för alla ekonomer - resultaten tillkännages dagen innan priset, söndag den 10:e oktober.
Klart är att det finns många möjliga pristagare, och stor chans att pricka fel. Att följa Nobels originalinstruktioner om att belöna den bästa forskningen under det gångna året har länge varit omöjligt - idag finns så mycket forskning och forskare i olika subfält, och så många spår att följa, att åtminstone något decenniums efterföljande forskning först måste få utvisa vad som är mest banbrytande och användbart, och vilka teorier som verkligen stämmer. Det finns ett intressant papper på arXiv som visar att det blivit allt svårare att förutsäga kemi- och fysikpristagare baserat på bibliometriska data, eftersom forskningsfälten vuxit och fragmenterats - det är helt enkelt för många träd för att skogen ska synas.
Hur som helst, en av årets nyheter är att man kan se en livesändning av tillkännagivandena av Nobelprisen, och man kan skaffa en liten widget som man kan bädda in på sin egen sida. Detta måste självklart testas... se nedan!
Nobelpristillkännagivandewidget [lär kräva Flash 10]
Mediegissningar kring de naturvetenskapliga priserna är numer ganska vanliga.
Svenska gissningar
DN:s Karin Bojs har som vanligt publicerat sina bästa gissningar i sin söndagskrönika (som dessutom även trycks på engelska). Förra året fick hon också utrymme att berätta lite mer om hur hon gör för att vaska fram sina toppkandidater - bland annat genom att se på citeringar, andra prestigefyllda pris (som Laskerpriset), och på vem som blivit inbjuden till Nobelsymposier. Sannolikt gör de flesta på liknande sätt, viktat med en rejäl portion magkänsla för vad som just nu verkar vara den bästa kombinationen av banbrytande men väldokumenterad forskning med stor samhällsnytta.
Vetenskapsradions reportrar gissade medicin-, fysik- och kemipris i fredags i direktsändning från Nobelmuseet. Jan-Olov Johansson, som i tio år var redaktionschef på Vetenskapsradion, har både bloggat en fascinerande liten historik över Nobelgissandet i Sverige och ett inlägg med förutsägelser kring Nobelpriset i medicin eller fysiologi, som tillkännages imorgon. Också SVT:s Vetandets värld gissar: Medicinreporter Malin Askewall listar tänkbara medicinpriskandidater, Jens Ergon försöker hitta möjliga fysikpristagare, och Ulrika Engström spår kemipristagare.
Internationella gissningar
Internationellt sett är Thomson Reuters och en eller flera vadslagningsfirmor de stora aktörerna (mätt i hur mågna som refererar till dem). Thomson Reuters sitter på en gigantisk hög med (proprietära) data för hur forskare hänvisar till andras forskning, och utnämner numer sina kandidater till "Thomson Reuters Citation Laureates". De listar förutom de naturvetenskapliga priserna även ekonomipristagare, och brukar enligt sin lista på träffar få rätt på en eller ett par pristagare per år - dock ibland med rätt stora tidsförskjutningar (Luc Montagnier, som fick medicinpriset 2008, förutsades som mottagare 1989 - man får vara ganska generös i sina marginaler om man som TR kallar det för en korrekt förutsägelse).
Vadslagning och andra "marknadsbaserade" förutsägelser av Nobelpristagare har visat sig fungera ganska dåligt - kanske för att hemliga kommittebeslut inte riktigt är den typ av företeelser som lämpar sig för sådana system, och för att det finns så många möjliga pristagare (men se även Christians kommentar nedan). Jag rekommenderar den här diskussionstråden om ekonomipriset och prediction markets (från en av Reuters bloggar). I år verkar vadslagningsfirman Ladbrokes enbart lista litteraturpristagare (med Tomas Tranströmer och Haruki Murakami i topp), medan en annan onlinefirma, Paddypower, har vadslagning om fredsprisvinnare (med Liu Xiaobo i topp). Harvards Department of Economics har vad de själva kallar "the world’s most accurate prediction market", The Nobel Memorial Prize in Economics Pool, som öppen för alla ekonomer - resultaten tillkännages dagen innan priset, söndag den 10:e oktober.
Klart är att det finns många möjliga pristagare, och stor chans att pricka fel. Att följa Nobels originalinstruktioner om att belöna den bästa forskningen under det gångna året har länge varit omöjligt - idag finns så mycket forskning och forskare i olika subfält, och så många spår att följa, att åtminstone något decenniums efterföljande forskning först måste få utvisa vad som är mest banbrytande och användbart, och vilka teorier som verkligen stämmer. Det finns ett intressant papper på arXiv som visar att det blivit allt svårare att förutsäga kemi- och fysikpristagare baserat på bibliometriska data, eftersom forskningsfälten vuxit och fragmenterats - det är helt enkelt för många träd för att skogen ska synas.
Hur som helst, en av årets nyheter är att man kan se en livesändning av tillkännagivandena av Nobelprisen, och man kan skaffa en liten widget som man kan bädda in på sin egen sida. Detta måste självklart testas... se nedan!
Nobelpristillkännagivandewidget [lär kräva Flash 10]
fredag, oktober 01, 2010
Nobelveckans oädla upptakt, IgNobel-prisen, firar 20 år
Igår natt svensk tid delades IgNobel-prisen - belöningen för forskning som kanske inte är fullt så uppenbart nyttig som de riktiga Nobel-fynden - ut för tjugonde gången. Som vanligt verkar pristagarna bestå delvis av fynd som mest låter märkliga men faktiskt har nytta, delvis av en önskan att slå impopulära personer eller organisationer på fingrarna. Organisatör och utdelare (och i skrivande stund, innehavare av alldeles för lite bandbredd) är tidskriften Annals of Improbable Research.
Målet är att nå folk med vetenskap via humor: att få dem att skratta först och sedan (förhoppningsvis) tänka. DN har en bra intervju med AIRs redaktör Marc Abrahams från i våras, och en kort videointervju med Abrahams om årets festligheter finns på YouTube. Ceremonierna verkar vara nästan lika eftersökta och detaljerade som Nobelprisens, fast värre: "som alla ceremonier du någonsin behövt utstå, ihoptvinnade, uppochner och i högre hastighet". Årets höjdpunkt ska vara en opera om bakterier som lever på en kvinnas framtand... Nästan så att jag ångrar att jag inte var vaken under live-sändningen av det hela på YouTube, särskilt som filmen inte verkar ligga uppe nu.
Årets tio pris och pristagare, i snabb svensk översättning*:
Teknikpriset: Karina Acevedo-Whitehouse och Agnes Rocha-Gosselin (Zoological Society of London, UK) som tillsammans med Diane Gendron (Instituto Politecnico Nacional, Baja California Sur, Mexico) har finputsat en metod för att samla in valsnor via radiostyrd helikopter.
Medicinpriset: Simon Rietveld och Ilja van Beest (University of Amsterdam resp. Tilburg University, Nederländerna) som upptäckt att astmatiker kan bli bättre av att åka berg-och-dalbana.
Transportplaneringspriset: Toshiyuki Nakagaki, Atsushi Tero, Seiji Takagi, Tetsu Saigusa, Kentaro Ito, Kenji Yumiki och Ryo Kobayashi (Japan) samt Dan Bebber och Mark Fricker (UK), som optimerat järnvägsräls-sträckningar med hjälp av slemsvampar. Flera av dem fick priset redan 2008, för slemsvampsoptimerad problemlösning.
Fysikpriset: Lianne Parkin, Sheila Williams och Patricia Priest (University of Otago, Nya Zeeland) för att de visat att folk som bär sockor utanpå sina skor mindre ofta halkar och faller på isiga stigar.
Fredspriset: Richard Stephens, John Atkins och Andrew Kingston (Keele University, UK) som visat att smärta gör mindre ont om man får svära samtidigt.
Hälsopriset: Manuel Barbeito, Charles Mathews och Larry Taylor (Industrial Health and Safety Office, Fort Detrick, Maryland, USA) som bekräftat att skägg är bakteriefällor.
Ekonomipriset: verkställande och direktörer i Goldman Sachs, AIG, Lehman Brothers, Bear Stearns, Merrill Lynch och Magnetar, som skapat nya sätt att investera pengar - "sätt som maximerar vinst och minimerar risk för världsekonomin, eller delar av den".
Kemipriset: Eric Adams, Scott Socolofsky och Stephen Masutani (MIT, Texas A&M University resp. University of Hawaii, USA) samt BP [British Petroleum], som motbevisat tesen att olja inte går att blanda med vatten.
Managementpriset: Alessandro Pluchino, Andrea Rapisarda och Cesare Garofalo (University of Catania, Italien), för att de matematiskt bevisat att organisationer kan bli mer effektiva genom att befordra slumpmässigt utvalda människor (snarare än de bästa).
Biologipriset: Libiao Zhang, Min Tan, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou och Shuyi Zhang (Kina) samt Gareth Jones (University of Bristol, UK) som vetenskapligt dokumenterat förekomsten av oralsex hos fruktfladdermöss.
Länkar:
Tidskriften Annals of Improbable Research
IgNobelpristagare 2010
IgNobelprisceremonin
DN:s intervju med Mark Abrahams, AIRs redaktör, från april 2010
The Guardian och The Telegraph om årets IgNobelpris
PS En god kandidat för nästa års medicin- eller hälsopris är kanske forskarna som nyligen visat att behå får kvinnor att producera mindre avföring...
*hämtat från IgNobel-priset 2010s webbsida, utan egen dubbelkoll. Valet att ge enbart land för vissa av pristagarna var deras, inte mitt...
Målet är att nå folk med vetenskap via humor: att få dem att skratta först och sedan (förhoppningsvis) tänka. DN har en bra intervju med AIRs redaktör Marc Abrahams från i våras, och en kort videointervju med Abrahams om årets festligheter finns på YouTube. Ceremonierna verkar vara nästan lika eftersökta och detaljerade som Nobelprisens, fast värre: "som alla ceremonier du någonsin behövt utstå, ihoptvinnade, uppochner och i högre hastighet". Årets höjdpunkt ska vara en opera om bakterier som lever på en kvinnas framtand... Nästan så att jag ångrar att jag inte var vaken under live-sändningen av det hela på YouTube, särskilt som filmen inte verkar ligga uppe nu.
Årets tio pris och pristagare, i snabb svensk översättning*:
Teknikpriset: Karina Acevedo-Whitehouse och Agnes Rocha-Gosselin (Zoological Society of London, UK) som tillsammans med Diane Gendron (Instituto Politecnico Nacional, Baja California Sur, Mexico) har finputsat en metod för att samla in valsnor via radiostyrd helikopter.
Medicinpriset: Simon Rietveld och Ilja van Beest (University of Amsterdam resp. Tilburg University, Nederländerna) som upptäckt att astmatiker kan bli bättre av att åka berg-och-dalbana.
Transportplaneringspriset: Toshiyuki Nakagaki, Atsushi Tero, Seiji Takagi, Tetsu Saigusa, Kentaro Ito, Kenji Yumiki och Ryo Kobayashi (Japan) samt Dan Bebber och Mark Fricker (UK), som optimerat järnvägsräls-sträckningar med hjälp av slemsvampar. Flera av dem fick priset redan 2008, för slemsvampsoptimerad problemlösning.
Fysikpriset: Lianne Parkin, Sheila Williams och Patricia Priest (University of Otago, Nya Zeeland) för att de visat att folk som bär sockor utanpå sina skor mindre ofta halkar och faller på isiga stigar.
Fredspriset: Richard Stephens, John Atkins och Andrew Kingston (Keele University, UK) som visat att smärta gör mindre ont om man får svära samtidigt.
Hälsopriset: Manuel Barbeito, Charles Mathews och Larry Taylor (Industrial Health and Safety Office, Fort Detrick, Maryland, USA) som bekräftat att skägg är bakteriefällor.
Ekonomipriset: verkställande och direktörer i Goldman Sachs, AIG, Lehman Brothers, Bear Stearns, Merrill Lynch och Magnetar, som skapat nya sätt att investera pengar - "sätt som maximerar vinst och minimerar risk för världsekonomin, eller delar av den".
Kemipriset: Eric Adams, Scott Socolofsky och Stephen Masutani (MIT, Texas A&M University resp. University of Hawaii, USA) samt BP [British Petroleum], som motbevisat tesen att olja inte går att blanda med vatten.
Managementpriset: Alessandro Pluchino, Andrea Rapisarda och Cesare Garofalo (University of Catania, Italien), för att de matematiskt bevisat att organisationer kan bli mer effektiva genom att befordra slumpmässigt utvalda människor (snarare än de bästa).
Biologipriset: Libiao Zhang, Min Tan, Guangjian Zhu, Jianping Ye, Tiyu Hong, Shanyi Zhou och Shuyi Zhang (Kina) samt Gareth Jones (University of Bristol, UK) som vetenskapligt dokumenterat förekomsten av oralsex hos fruktfladdermöss.
Länkar:
Tidskriften Annals of Improbable Research
IgNobelpristagare 2010
IgNobelprisceremonin
DN:s intervju med Mark Abrahams, AIRs redaktör, från april 2010
The Guardian och The Telegraph om årets IgNobelpris
PS En god kandidat för nästa års medicin- eller hälsopris är kanske forskarna som nyligen visat att behå får kvinnor att producera mindre avföring...
*hämtat från IgNobel-priset 2010s webbsida, utan egen dubbelkoll. Valet att ge enbart land för vissa av pristagarna var deras, inte mitt...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)