Bortrest t o m söndag

Nu försvinner jag till internetlöst och mobiltäckningslöst territorium (också känt som sommarstugan) några dagar. Nya poster nästa vecka.

C-vitamin minskar inte risken att bli förkyld

Det är generellt ingen idé att ta C-vitamin i förebyggande syfte - risken att bli förkyld förblir lika stor som för den som inte gör det. Det är slutsatsen av en meta-studie som omfattar 55 studier utförda under de senaste 65 åren. Undersökta doser var från 200 mg och uppåt (rekommenderat dagligt intag i Sverige är 60 mg, något mer för gravida och ammande kvinnor samt för dem som äter p-piller).

Däremot kunde regelbundet intag av C-vitamin förkorta en förkylning när den brutit ut, fast inte mer än en halv dag (för vuxna, något mer effektivt för barn). De enda som har nytta av att ta förebyggande C-vitamin verkar vara de som utsätter sig för hårda fysiska påfrestningar - i den gruppen (maratonlöpare, skidåkare, soldater) minskade förkylningsrisken med upp till 50%. ("Chockdosering" med en 8-gramsdos av C-vitamin vid de första förkylningssymtomen kunde ha viss effekt, enligt en studie som ingick i metastudien).

Länkar
New Scientist
PLoS Medicine

UPPDATERAT kl 14:32 för att tillägga: Nature News och Science Daily skriver visst också om detta. Jag har också lagt till ett foto från artikeln av Douglas et al.

Mer än hälften av alla beräkningar med miniräknare blir fel

Enligt brittiska forskare blir hela 51% av alla beräkningar med miniräknare felaktiga, eftersom folk slår in fel saker. Kanske ska siffran tas med en nypa salt, eftersom undersökningen utfördes som ett led i "marknadsföringen" av en ny typ av miniräknare: en där man skriver allt på skärmen och teckenigenkänning ansvarar för att summorna blev rätt. Med den nya typen av miniräknare blev "bara" 19% av beräkningarna rätt (då berodde det i och för sig på feligenkänning av siffror, något som bör vara rätt lätt att upptäcka).

Med den nya miniräknaren ska det bli enklare att utföra beräkningar som involverar negativa tal, imaginära tal eller fakulteter (3!=3*2*1=6). Och det behövs - det är verkligen väldigt krångligt att göra sådana beräkningar på dagens miniräknare. Man ska också kunna flytta/ändra tal och tecken så fort de "kännts igen" av teckenigenkänningen. Låter lovande. Får se om någon vill tillverka en miniräknare med den här tekniken - Casio säger i artikeln att de inte har nåt intresse av att utveckla något sådant. Synd. (Kanske kan någon göra ett program som gör motsvarande till Nintendo DS?)

Förutom smidigheten så borde det ju vara en motivation för användarna att hålla sig med en någotsånär vettig handstil.


Länk
NewScientist

Fritt tillgänglig vetenskap på nätet

När allt medialjus faller på de stora jättarna till vetenskapliga tidskrifter (som kräver dyra prenumerationer för att man ska få läsa dem) är det lätt att missa att det faktiskt finns en hel del vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga på nätet. Små och förhållandevis anonyma kan de dock vara lätta att missa - de är sällan indexerade i någon av de specialiserade databaserna, till exempel, och har låg ranking även i "vanliga" sökmotorer.

Om man vet var man ska leta kan man dock hitta en hel del intressanta saker. Ett bra ställe att börja på är DOAJ, "Directory of open access journals" (Förteckning över fritt tillgängliga tidskrifter). För närvarande listas där 1624 tidskrifter, många startade runt millennieskiftet. Antagligen eftersom tryck och distribution blivit mycket billigare och enklare när internettillgången blev mer utbredd (här talar vi åtminstone 56kbps-modem - det är få artiklar som är under en halv Mb). Tidskrifterna finns inom så gott som alla områden av vetenskapen.
Naturligtvis varierar kvaliteten - men det är roligt att gå på upptäcktsfärd här.

Ett annat alternativ är ePrint-servern arXiv, som startade som en email-baserad bulletin board (ungefär: en digital anslagstavla) 1991. Fem kategorier finns för närvarande: Fysik, matematik, icke-linjär vetenskap, datavetenskap och kvantitativ biologi, med ett flertal underkategorier. Huvudkategorierna har också RSS-feeds.

Eller så kan man helt enkelt söka på "open access" i Google. Då kan man till exempel hitta:

first monday - en vetenskaplig tidskrift om internet-relaterade ämnen. Inte teknikrelaterat, utan informationsrelaterat. Exempelvis kan man läsa om hur 11:e september påverkade Google.

BioMed Central - över 100 tidskrifter inom biologi och medicin (de finns visserligen också i DOAJ)

PLOS (Public Library of Science) - tre tidskrifter (biologi, medicin och beräkningsbiologi) och två till på väg i juli resp september (genetik resp smittoämnen).

JCI (The Journal of Clinical Investigation) - medicinsk forskning

Se det som lite alternativ semesterläsning - något att ha i bakfickan en regnig dag :)

Länkar
DOAJ
arXiv

Diabetiker får också ökad risk för vanliga infektioner

Diabetes (både typ 1 och typ 2) medför ökad risk för vanliga infektioner som urinvägsinfektioner, hud- och slemhinneinfektioner och infektioner i andningsvägarna. Det visar en holländsk studie, utförd på 7500 diabetiker och 19000 ickediabetiker. Till exempel är risken för att få en urinvägsinfektion dubbelt så stor för en diabetiker som för en icke-diabetiker.

Leonie Muller vid University Medical Center Utrecht, som lett studien, uppmanar diabetiker att ta generella försiktighetsmått som att dricka mycket vätska och vaccinera sig mot influensa. De bör också vara extra uppmärksamma på tidiga infektionstecken.

Kombinerat med att andelen diabetiker förväntas öka (pga 'ohälsosam livvstil') och att mängden antibiotika-resistenta bakterieinfektioner ökar är dessa resultat ganska oroande. Jag undrar om skillnaden i risk beror på att diabetiker har högre sockerhalt i blodet (dvs, mer 'mat' för bakterierna så att de kan växa till sig snabbare)? Å andra sidan kan man tycka att den faktorn borde försvinna med korrekt medicinering. Kanske är immunförsvaret inblandat?

Länk
Science Daily

Hur djur gör det - och varför

Populärvetenskaplig litteratur verkar ha stämplats - ibland välförtjänt, ibland inte - som ett pretentiöst och småtråkigt område. Något man läser för att visa sig smart, liksom. Och även bra populärvetenskapliga böcker brukar sällan vara roliga, även om de är intressanta.

"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen" är undantaget - rolig, intressant och smart. "Dr Tatiana" är pseudonymen för Olivia Judson, doktorerad biolog, och uppstod när hon skrev om medicin och biologi för The Economist. Boken lånar sitt format från sex- och samlevnadsfrågespalter:

Kära Dr Tatiana,
Det har hänt något förfärligt. Jag vilade mig i godan ro på mitt favoritställe på havsbottnen när det började klia i näsan. Eftersom jag är en grön stjärnmask, en Bonellia viridis, har jag inga armar att klia mig med. Så istället drog jag in ordentligt genom näsan. Och det ville sig inte bättre än att jag sög i mig min kära make. Hur jag än försökt att snyta ut honom igen har han inte synts till. Hur ska jag få honom tillbaka?
Nysnuten och snopen, vid kusten av Malta

Det är det elegantaste upplägg jag hittills sett för en icke-skönlitterär bok. Uppdelad i tre avdelningar - "Den eviga könskampen - varför hon och han vill olika saker", "Det moraliska förfallets uppkomst och utveckling" och "Är män verkligen nödvändiga? Ja, i allmänhet. Men inte alltid" - tar boken med sin läsare på en guidad berg- och dalbanetur genom djurrikets sängkammare. Att man lär sig väldigt mycket om evolution och biologi är sekundärt - framför allt har man roligt under tiden. Och på köpet borde de flesta läsare få en betydligt mindre inbunden och fördomsfull syn på sex.

Det finns också ett bra index och vetenskapliga referenser till allt som står i kapitlen - Olivia Judson är otroligt väl påläst.

På baksidan av den svenska upplagan står det: [Du] kommer garanterat aldrig mer att vara utan konversationsämne. Och ja, frågan "vet du varför gorillahannar har så små testiklar?" kan nog bryta isen i rätt sällskap för den som inte är blyg. :)

Andra åsikter om "Dr Tatianas ..."
Forskning och framsteg: "lekfull skildring av evolutionsbiologi och det sexuella urvalet" (Boken listas som en av tio böcker att läsa i sommar)
SvD: "ovanligt rolig bok om djurs fortpantning - med genusperspektiv"

Boken är i dagsläget översatt till 11 språk: japanska, franska, kinesiska, koreanska, braziliansk portugisiska, tyska, tjeckiska, holländska, polska, ungerska och svenska.

Fortfarande inte övertygad? Gå och läs några sidor ur den engelska upplagtan.

Länkar
dtrtatiana.com (bokens hemsida, engelska)
bokus.se

Tack till Hugo för boktipset.

Varför klumpar skräp ihop sig på vattnet?

Såhär i sommartid brukar man (åtminstone jag) fundera lite löst varför skräp egentligen tycks klumpa ihop sig på vattenytan. Hittills har jag nog avfärdat det som en slump, men det verkar faktiskt finnas en förklaring (som t o m är intressant nog att den får vara med i Nature).

Det är dessutom en rätt elegant förklaring. Känns Arkimedes princip bekant, att en kropp tränger undan en vattenvolym som motsvarar dess massa? Den är dock en sanning med modifikation när det gäller små objekt som har stor yta i förhållande till sin massa. Om objektets yta är vattenavstötande (tänk Teflon) kommer det att ligga mindre i vattnet än ett neutralt objekt av samma storlek och således upplevas som tyngre. Om objektets yta däremot "gillar" vattenmolekyler (tänk glas) kommer det att ligga mer i vattnet och upplevas som lättare. Tunga små objekt kommer att "släpa efter" lite med varje våg tills de hamnar - som en grupp - i en position där vattnet bara rör sig vertikalt. Lätta små objekt, å andra sidan, accelereras mer än vattnet och kommer så småningom att gruppera ihop sig i en position där vattnet bara rör sig horisontellt.

Länkar
ScienceNow (kräver prenumeration)
Natureartikel (kräver prenumeration)
gruppens hemsida

Artificiell nyfikenhet ger mer flexibla robotar

Sony utvecklar en ny generation av Aibo-hundar - den här gången med artificiell nyfikenhet. De nya Aibo-valparna får två kontrollsystem: ett lågnivåsystem som kontrollerar enkla beteenden och försöker förutsäga hur de påverkar världen, och ett metasystem som analyserar hur bra lågnivåsystemets förutsägelser är samt hanterar "motivationen". Metasystemet styr robothundarna att lägga sig till med beteenden som de snabbt kan lära sig att förutse konsekvenserna av, men som också har stor "lärandepotential". Och, inte minst, att bli uttråkade - det vill säga ge upp på beteenden som inte verkar leda till ytterligare kunskaper.

För att visa att nyfikenheten får robothundarna att utvecklas sattes de i en lekhage där de typiskt - på några timmar - gick från okoordinerade benrörelser till att krypa och leka med bollar. Förhoppningen är att nyfikenhet ska få dem att gå till mer och mer komplexa beteenden - något som kanske kan vara användbart också för andra adaptiva robotar. Men det återstår ännu att se att det fungerar över en längre tid.

Länkar
New Scientist
ITworld.com

Soja som preventivmedel?

En brittisk forskare, Lynn Fraser från King’s College i London, avråder kvinnor som vill bli gravida från att äta sojaprodukter - åtminstone under sina mest fertila dagar. Orsaken är att ett ämne i sojan, genistein, kraftigt minskar spermiers förmåga att befrukta ett ägg. Andra studier har visat att man kan hitta genistein i blodet på folk som äter sojaprodukter, säger hon.

Effekten beror på att genistein verkar trigga en viktig reaktion i förtid: på spermiens huvud sitter en hätta (akrosom eller acrosom) med enzymer som hjälper den att komma in i ägget. Genistein får spermierna att tappa hättan för tidigt, vilket gör att det blir omöjligt för dem att befrukta ett ägg.

En annan forskare, James Kumi-Diaka vid Florida Atlantic University, säger att han också har hittat belägg för att genistein påverkar spermier. I en studie på möss minskade kullstorleken från 11 ungar till 5 ungar för de hannar som injicerades med genistein. Han vill dock inte varna folk från att äta soja - det beror så mycket på tillredningsmetoder och sammanhang, säger han.

Med tanke på att det äts mycket soja i flera asiatiska länder kan man fråga sig hur stor effekten av genistein egentligen är. En normal dagsdos i Japan verkar ligga runt 1.5-4 mg, i kosttillskott som säljs från mer eller mindre skumma hemsidor kan en dagsdos vara så mycket som 100 mg.

Andra effekter av genistein
Genistein är en östrogenliknande substans. Det verkar ha viss skyddseffekt mot bröst- och prostatacancer, kanske även mot klimakteriebesvär och benskörhet. (se t ex här, här och här)

Länk
New Scientist

Fotosyntes utan sol

Den första organismen som utför fotosyntes utan att vara i närheten av solen har hittats - drygt två kilometer ner i havet. Vattnet i närheten av så kallade "hydrotermiska skorstenar" (hydrothermic/hydrothermal vents), sprickor i havsbottnen, skickar ut ett svagt ljussken. Ljusskenet är för svagt för att kunna ses med blotta ögat, men går att mäta. Detta upptäcktes i slutet av nittiotalet, och upptäckten fick några marinbiologer att börja leta efter fotosyntetiserande organismer i närheten av de hydrotermiska utsläppen.

Organismen, en bakterie vid namn GSB1, behöver förutom ljus bara svavel och koldioxid för att överleva.

Länkar
ScienceNow
Mer om hydrotermiska ventiler (från NASA)
Artikel i PNAS (abstract, pdf) fulltext kräver prenumeration, abstract är fritt tillgängligt

Pyttegetingar som vapen mot parasiter på stormarknaden

Halvmillimeterstora getingar kan vara ett nytt vapen i kampen mot skadeinsekter (närmare bestämt Indianmeal moth, som jag inte kan hitta det svenska namnet på) i stormarknadens mjölprodukter. Amerikanska forskare har konstaterat att man istället för kemiska bekämpningsmedel kan använda sig av parasiternas naturliga fiender - två mikroskopiskt stora getingarter. Den ena arten dödar ägg och den andra dödar larver.

Getingarterna har länge använts för att bekämpa parasiter på till exempel bomullsplantor, så de är lätta att få tag på.

Jag kan tänka mig att vissa människor skulle tycka att tanken på små getingar som kravlar runt över deras varor är lite småäcklig. Men det borde ändå vara värre att få larver i påsarna, och tanken på kemiska bekämpningsmedel i flingorna är ju inte heller mysig. Jag undrar dock hur de ska se till att hålla getingarna vid liv?


Länk
Artikeln

Äldre mödrar fertila längre eftersom de åldras långsammare

De få kvinnor som (på natrulig väg) föder barn efter 45 har en sak gemensamt: de genetiska mekanismer som motverkar åldrande är mer aktiva hos dem än hos de kvinnor som redan nått klimakteriet. En undersökning av 8 kvinnor som fött barn efter 45 års ålder och 6 kvinnor som inte fött några barn efter 30-årsåldern visade på skillnader i 716 gener - de flesta just gener som är involverade i att reparera DNA och förhindra celldöd. Det rapporterade en forskargrupp från Hadassah University Hospital i Jerusalem vid ett möte för ESHRE (European Society for Human Reproduction and Embryology) i Köpenhamn idag. Kvinnorna som kunde föda barn längre löpte också en betydligt lägre risk att få missfall.

Alla kvinnor som deltog i studien var ultraortodoxa Ashkenazi-judar, men en preliminär studie på beduinkvinnor har gett samma resultat.

Länk
New Scientist

Ett steg närmare ägg och spermier från stamceller

Brittiska forskare vid University of Sheffield har lyckats med att få mänskliga stamceller att börja utvecklas i riktning mot att bli ägg eller spermier, genom att låta stamcellerna växa i "rätt" kemisk miljö. Forskarna har fått fram "förstadier" som uttrycker proteiner karateristiska för just ägg och spermier, men har ännu inte visat att dessa förstadier verkligen är friska celler som delar sig normalt och bara har en uppsättning kromosomer. Resultaten presenterades vid ett möte för European Society for Human Reproduction and Embryology (ESHRE) i Köpenhamn igår.

Steget är alltså fortfarande mycket långt till att utveckla ägg och spermier från stamceller tagna från en människa. Det är inte heller det enda användningsområdet - att kunna följa utvecklingen från stamcell till könscell skull ge forskarna goda möjligheter att studera hur äggstockar och testiklar utvecklas, och hur till exempel miljögifter påverkar denna utveckling.

Liknande forskning
Vid samma möte presenterades också resultat från en australiensisk forskningsgrupp vid Monash University. Gruppen har lyckats få stamceller från möss att utveckla sig till äggstocksliknande strukturer med äggceller. Hur det gjordes är intressant (men krångligt): Stamcellerna fick växa i ett medium innehållande tillväxtfaktorer från testiklar, men utan de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar. Avsaknaden av de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar räckte för att stamcellerna skulle utvecklas i riktning mot äggstockar - trots att stamcellerna från början var "manliga". Precis som för gruppen från University of Sheffield har man dock ännu inte visat att äggcellerna verkligen är normala - bara att de uttrycker vissa proteiner karakteristiska för äggceller.

Länkar
New Scientist (om University of Sheffield)
Eurekalert (om Monash University)
The Australian (om båda universiteten)

Mer akne, mindre hjärtsjukdomar

Alla som lider eller lidit av akne kan kanske känna sig tröstade av att forskare har hittat en koppling mellan akne och minskad risk för hjärtsjukdomar - åtminstone för män. En brittisk studie på 10000 män har visat att de som lider av akne har en tredjedels mindre risk att få hjärtsjukdomar när de blir äldre. Studien utfördes av en forskargrupp vid University of Bristol. De spekulerar att den bakomliggande orsaken skulle kunna vara inverkan av olika androgennivåer - dvs, att både akne och hjärtsjukdomar är hormonrelaterade, och att en viss hormonnivå ger mer akne i ungdomen men mindre hjärtsjukdomar senare i livet.


Länk
New Scientist

Varför blir vissa personer mer myggbitna än andra?

Lotta Fredholm skriver i Forskning&Framstegs senaste nummer om det som de flesta människor får anledning att fundera över vid den här tiden på året: hur sjutton kommer det sig att myggorna gillar vissa personer mycket bättre än andra, som får vara nästan helt ifred?

Forskare vid University of Abredeen har, i samarbete med Rothamsted Research, har kommit fram till att de människor som får vara ifred för myggen ger ifrån sig maskerande lukter (som täcker de "vanliga" lukter som attraherar mygg) och/eller repellerande lukter (som stöter bort myggen). Detta undersöktes genom att testpersonerna fick ligga i foliepåsar så att man kunde samla upp alla ämnen som avdunstade från dem. Idén kom från tidigare studier på kor, där man kunde se att antalet flugor kring en hjord av kor berodde på om vissa kor var närvarande eller inte.

Upptäckten skulle kunna ge upphov till nya sorters myggmedel baserat på den sorters ämnen som de "icke-populära" människorna sänder ut. Sådana myggmedel skulle antagligen vara betydligt säkrare för människan än de medel som används idag.

Länk
Forskning&Framstegs artikel
Rothamsted Research (nyhetsrelease)

UPPDATERAT (19/6 kl 15:13) för att tillägga: jag hittade ytterligare lite information om detta - om det är någon som är intresserad av lite mer om hur man går tillväga för att undersöka vilka ämnen som mygggan egentligen reagerar på: Attractiveness is in the antenna of the beholder.

Insekter utvecklar resistans mot genetiskt modifierade grödor

Genmodifierade grödor (majs och bomull) som ska skyddas mot insekter kan ges en eller flera "giftproducerande" gener från bakterien Bacillus thuringiensis (Bt). Sådana modifierade grödor har funnits till försäljning sedan 1996. Användningen av Bt-grödor har kritiserats för att kunna skapa vida utbredd resistans mot Bt-toxin hos skadeinsekter.

Problem uppstår bland annat när olika modifieringar är olika giftiga - det finns till exempel plantor med en Bt-gen och plantor med två Bt-gener. Efter åtta års skördar finns det ännu inga rapporter om misstänkt Bt-resistans ute i fält - däremot har flera fall av resistans rapporterats från forskningslabb. Nu har forskare vid Cornell University visat att om man odlar plantor med en Bt-gen och plantor med två Bt-gener nära varandra, går det betydligt snabbare för insekterna att utveckla resistans mot båda Bt-generna - de som så att säga hunnit halvvägs i evolutionen (och utvecklat resistens mot plantan med en Bt-gen) får en betylig fördel framför icke-resistenta insekter. Detta ökar "trycket" på att utveckla resistans även mot den andra Bt-genen, och resultatet blir att utveckling går snabbare.

Således är det väldigt olämpligt att odla "en-gens"- och "fler-gens"-grödor i närheten av varandra eftersom man då snabbar upp utvecklingen av resistans hos skadeinsekterna. Att utveckla resistans mot flera olika genmodifieringar samtidigt borde generellt vara betydligt svårare än att utveckla resistans mot en gen i taget - det blir helt enkelt mycket mindre sannolikt att insekter med lämpliga gener träffar på varandra och parar sig, innan de blivit förgiftade av de modifierade plantorna. Ett sätt att ytterligare sakta ner utvecklingen av resistans är att odla icke-modifierade plantor på en bit av samma åker - då kan insekter på väg att utveckla resistens para sig med icke-resistenta insekter, och deras avkomma kommer sannolikt att vara icke-resistent. Denna strategi är dock inte lämplig för de odlare som har små åkrar (t ex i Kina där medelstorleken på en åker är ett halvt hektar), eftersom de inte kan avvara ytan om de ska kunna försörja sig. I sådana sammanhang blir det viktigt att modifieringen omfattar två eller flera gener.

(Det finns naturligtvis andra problem med genmodifierade grödor - t ex hotas alla de djur som äter av de förgiftade insekterna också av förgiftning. Dessutom kan grödornas vilda släktingar ibland bli pollinerade av sina modifierade "kusiner", och därmed får avkomman också modifieringen.)

I Sverige förekommer ännu bara försöksodling av genmodifierade grödor.

Länkar
Cornells nyhetsrelease
Artikel i PNAS (open access, dvs fritt tillgänglig för alla)
Gentekniknämden (Svensk övervakande myndighet)

Större hjärna ger bättre resultat på intelligenstest

Folk med större hjärna får generellt sett bättre resultat på intelligenstest, enligt en ny studie från Virginia Commonwealth University. Studien baseras på 26 tidigare studier - de flesta relativt nya. Sammanlagt har över 50 forskare inom området kontaktats. Psykologen Michael McDaniel som lett studien säger att resultaten gäller för både kvinnor och män, och för alla åldersgrupper.

Kopplingen var något starkare för kvinnor än för män, och starkare för vuxna än för barn. Den totala korrelationen var 0.33, uppdelat var den 0.40 för vuxna kvinnor och 0.38 för vuxna män, 0.37 för flickor och 0.22 för pojkar (en korrelation nära 1 betyder så gott som fullständig koppling och en korrelation på 0 att det inte finns någon koppling alls).

Intelligenstesten var standardtest av den typ som används i t ex undersökningar av potentiella anställda. Sådana test har tidigare kritiserats för att inte vara helt relaterade till verklig prestationsförmåga. Nyhetsreleasen citerar McDaniel's kommentar till detta: "But when intelligence is correlated with a biological reality such as brain volume, it becomes harder to argue that human intelligence can’t be measured or that the scores do not reflect something meaningful" (När intelligens är korrelerad med biologiska fakta så som hjärnvolym, blir det svårare att argumentera för att mänsklig intelligens inte kan mätas eller att poängen inte reflekterar något meningsfullt). Detta är naturligtvis ett cirkelresonemang - om intelligenstesten verkligen inte mäter verklig prestationsförmåga blir de inte automatiskt bättre bara för att de kan kopplas till hjärnvolym. Det är vanskligt att tro att man med ett enda test, utfört vid ett enda tillfälle, kan mäta en persons verkliga förmåga på ett säkert sätt. Men det är intressant att det finns en korrelation mellan hjärnstorlek och den typen av intelligens som kan mätas med tester.

Och sedan har vi ju korrelation-och-orsaks-problemet: kan man verkligen vara helt säker på att man blir smartare av att ha större hjärna, och att man inte får en större hjärna av att vara smart? Förutsatt att man använder sin hjärna mer om man är smart skulle det kanske kunna ge en något ökad storlek (genom en tänkt tillväxt i cellförgreningar och kopplingar mellan cellerna). Det finns tester på råttor som visar att de som vistas i en "rik" miljö får mer förgrenade celler - det verkar inte orimligt att det skulle bero på att de får större möjligheter att använda sin hjärna än de råttor som lever i en tråkig miljö. Man skulle också kunna tänka sig att vistelse i en miljö rik på stimulans både gör att man får större hjärna (enligt ovan), men också att man blir smartare eftersom man får mer möjligheter att utvecklas på flera sätt. På så sätt skulle en synlig korrelation mellan storlek och intelligens kunna uppstå, utan att den ena ger den andra.

Länkar
Nyhetsrelease (Virginia Commonwealth University)
Artikel i "Intelligence" (kräver prenumeration)

Starka nepalesiska bärare

Nature News, Science News och SR Vetenskapsnytt rapporterar alla om nepalesiska bärare, som nu är bevisat mer effektiva än någon annan (folkgrupp, antar jag) när de bär tunga bördor. Hemligheten verkar delvis ligga i att belasta huvudet för att avlasta resten av kroppen - bärarna använder en rem spänd över hjässan (hur kan ses på bilder i Nature- och Science-artiklarna). Det är ju sedan tidigare känt att det är en bra strategi att bära med huvudet - se till exempel på de afrikanska kvinnorna som också är energieffektiva bärare.

Det kan vara värt att betona att det är effektivitet, inte styrka, som är det intressanta här. Det finns ganska många riktigt vältränade människor som klarar av sin egen kroppsvikt eller mer - tänk till exempel på tyngdlyftare. (Jag råkade titta lite på någon stor tyngdlyftningstävling på Eurosport för ett eller ett par år sedan, där en 17-årig asiatiska lyfte nästan dubbla sin egen vikt.) Det imponerande är att de nepalesiska bärarna gör av med så lite energi när de bär. Energianvändningen mättes med hjälp av andningsmasker som registrerade syreintag och koldioxidutsläpp, och forskargruppen (ledd av Norman Heglund) som gjorde mätningarna kunde konstatera att förbränningen var ovanligt effektiv.

Det är tidigare känt att afrikanska kvinnor, som förut troddes vara de mest effektiva, använder ett slags pendelrörelse för att bevara energi. De nepalesiska bärarna gjorde dock inte på detta sätt - det mest framträdande i deras strategi verkar snarare vara att ta det långsamt, med vilopauser upp till 75% av tiden. Vid lätta bördor, upp till 20% av kroppsvikten, var afrikanska kvinnor och nepalseiska bärare lika effektiva - belastningen gjorde ingen märkbar skillnad. Vid tyngre bördor var nepalserna mer effektiva.

Man kan undra om skillnaderna bara beror på att olika strategier lärs ut på olika ställen (och nepaleserna råkade hitta på en bättre), eller om det är fysiologiska skillnader. Syremängden är ju lägre på hög höjd, vilket kanske skulle kunna göra att en lägre hastighet passar bättre - och har nepaleserna vistats där tillräckligt länge kan skillnaden mycket väl synas i att de har gener för effektivare syrehantering. Det är inte heller otänkbart att kvinnors generellt bredare höfter gör att en annan gångstrategi passar dem bättre. Åtminstone påstås det i en bok om evolutionär psykologi jag har i min bokhylla ("Human Evolutionary Psychology", Louise Barret mfl, Palgrave förlag), att kvinnors bredare höfter gör att deras gång/sprint-förmåga blir något sämre än mäns i hastighet räknat (vilket ju inte är samma sak, men åtminstone visar att skillnaden påverkar).

Länkar
Nature News
Science Now
SR Vetenskapsnytt

Hur djungeltelegrafen påverkar biofilmval

Via Nature News hittar jag en liten rolig artikel om biofilmsval: "The effect of social interactions in the primary life cycle of motion pictures" dvs hur folks åsikter om en film påverkar hur många som går och ser den (på bio, inte video/DVD eller liknande).

Studien är utförd med sk agent-baserad modellering: man tänker sig ett visst antal personer (agenter) som interagerar med varandra, och studerar resultatet av interaktionens påverkan. Resultaten har också jämförts med data från de 44 filmer med högst budget av de filmer som visades på bio under 2003.

Man utgår i studien från att tre faktorer påverkar hur mycket man tjänar på en film: 1) storleken på den tänkbara publiken, 2) hur mycket den tänkbara publiken vill se filmen från början (antas bero på hur mycket som spenderats på marknadsföring och PR) och slutligen 3) tidigare publiksvar på filmen. Sedan undersöktes ett antal olika tänkbara scenarion.
Tung marknadsföring men dåliga recensioner fick besöken att avta efter första veckan. Liten marknadsföring men bra publikreaktioner gjorde att besöken fortsatte på ungefär samma nivå. I modellen ingår en "word-of-mouth"-koefficient som kan användas för att beskriva publikeraktionen för filmen. Modellen verkade bete sig ganska likt "verkligheten", dvs resultaten för de 44 filmerna.

Det här är naturligtvis ett hejdlöst förenklat scenario. Vad jag skulle önska hade funnits med är effekten av att folk i landsorten får vackert vänta tills filmen ifråga kommer till deras biograf (frågan är ju i så fall om det gör dem mer eller mindre benägna att gå och se filmen i de olika fallen). Och det skulle vara intressant att veta om denna enkla modell gäller också för små filmer som bara går upp på ett fåtal ställen men kanske för väldigt bra recensioner och publikreaktioner.

Men om man kunde räkna ut en ungefärlig "word-by-mouth"-koefficient att ha på filmrecensionssidor som imdb.com och filmtipset.se som ett mått på hur mycket bättre/sämre det går för filmen jämfört med markandsföring etc så kunde det nog vara intressant.


Länkar
Nature News
originalartikeln (arxiv.org)

Tyskland och vetenskapsmagasinen

En rolig sak med Tyskland är att det finns gott om populärvetenskapstidningar där - bra sådana, verkar det dessutom som. Jag gick in på närmaste bilmack och hade 5 eller 6 populärvetenskapstidningar att välja mellan - det blev ett vackert illustrerat specialnummer om minne :) På tyska visserligen, och min tyska är lätt rostig. Men än så länge är det värt besväret. Tyvärr verkar de vara svåra att få tag på i Sverige.

Och eftersom hjärnan/medvetande etc är ett av mina favoritområden är det extra roligt att det finns tidningar som Gehirn & Geist (Hjärna och själ, tror jag det kan översättas som). Faktiskt är det så att om man läser det finstilta längst ner under artiklarna i den utmärkta Scientific American MIND (SciAm:s kvartalsvisa specialtidning om hjärnan och medvetandet) så står det rätt ofta att de tidigare publicerats i Gehirn & Geist.

Länkar (tyska)
Spektrum der Wissenschaft
Gehirn & Geist
wissenschaft online