Bortrest t o m söndag

Nu försvinner jag till internetlöst och mobiltäckningslöst territorium (också känt som sommarstugan) några dagar. Nya poster nästa vecka.

C-vitamin minskar inte risken att bli förkyld

Det är generellt ingen idé att ta C-vitamin i förebyggande syfte - risken att bli förkyld förblir lika stor som för den som inte gör det. Det är slutsatsen av en meta-studie som omfattar 55 studier utförda under de senaste 65 åren. Undersökta doser var från 200 mg och uppåt (rekommenderat dagligt intag i Sverige är 60 mg, något mer för gravida och ammande kvinnor samt för dem som äter p-piller).

Däremot kunde regelbundet intag av C-vitamin förkorta en förkylning när den brutit ut, fast inte mer än en halv dag (för vuxna, något mer effektivt för barn). De enda som har nytta av att ta förebyggande C-vitamin verkar vara de som utsätter sig för hårda fysiska påfrestningar - i den gruppen (maratonlöpare, skidåkare, soldater) minskade förkylningsrisken med upp till 50%. ("Chockdosering" med en 8-gramsdos av C-vitamin vid de första förkylningssymtomen kunde ha viss effekt, enligt en studie som ingick i metastudien).

Länkar
New Scientist
PLoS Medicine

UPPDATERAT kl 14:32 för att tillägga: Nature News och Science Daily skriver visst också om detta. Jag har också lagt till ett foto från artikeln av Douglas et al.

Mer än hälften av alla beräkningar med miniräknare blir fel

Enligt brittiska forskare blir hela 51% av alla beräkningar med miniräknare felaktiga, eftersom folk slår in fel saker. Kanske ska siffran tas med en nypa salt, eftersom undersökningen utfördes som ett led i "marknadsföringen" av en ny typ av miniräknare: en där man skriver allt på skärmen och teckenigenkänning ansvarar för att summorna blev rätt. Med den nya typen av miniräknare blev "bara" 19% av beräkningarna rätt (då berodde det i och för sig på feligenkänning av siffror, något som bör vara rätt lätt att upptäcka).

Med den nya miniräknaren ska det bli enklare att utföra beräkningar som involverar negativa tal, imaginära tal eller fakulteter (3!=3*2*1=6). Och det behövs - det är verkligen väldigt krångligt att göra sådana beräkningar på dagens miniräknare. Man ska också kunna flytta/ändra tal och tecken så fort de "kännts igen" av teckenigenkänningen. Låter lovande. Får se om någon vill tillverka en miniräknare med den här tekniken - Casio säger i artikeln att de inte har nåt intresse av att utveckla något sådant. Synd. (Kanske kan någon göra ett program som gör motsvarande till Nintendo DS?)

Förutom smidigheten så borde det ju vara en motivation för användarna att hålla sig med en någotsånär vettig handstil.


Länk
NewScientist

Fritt tillgänglig vetenskap på nätet

När allt medialjus faller på de stora jättarna till vetenskapliga tidskrifter (som kräver dyra prenumerationer för att man ska få läsa dem) är det lätt att missa att det faktiskt finns en hel del vetenskapliga publikationer fritt tillgängliga på nätet. Små och förhållandevis anonyma kan de dock vara lätta att missa - de är sällan indexerade i någon av de specialiserade databaserna, till exempel, och har låg ranking även i "vanliga" sökmotorer.

Om man vet var man ska leta kan man dock hitta en hel del intressanta saker. Ett bra ställe att börja på är DOAJ, "Directory of open access journals" (Förteckning över fritt tillgängliga tidskrifter). För närvarande listas där 1624 tidskrifter, många startade runt millennieskiftet. Antagligen eftersom tryck och distribution blivit mycket billigare och enklare när internettillgången blev mer utbredd (här talar vi åtminstone 56kbps-modem - det är få artiklar som är under en halv Mb). Tidskrifterna finns inom så gott som alla områden av vetenskapen.
Naturligtvis varierar kvaliteten - men det är roligt att gå på upptäcktsfärd här.

Ett annat alternativ är ePrint-servern arXiv, som startade som en email-baserad bulletin board (ungefär: en digital anslagstavla) 1991. Fem kategorier finns för närvarande: Fysik, matematik, icke-linjär vetenskap, datavetenskap och kvantitativ biologi, med ett flertal underkategorier. Huvudkategorierna har också RSS-feeds.

Eller så kan man helt enkelt söka på "open access" i Google. Då kan man till exempel hitta:

first monday - en vetenskaplig tidskrift om internet-relaterade ämnen. Inte teknikrelaterat, utan informationsrelaterat. Exempelvis kan man läsa om hur 11:e september påverkade Google.

BioMed Central - över 100 tidskrifter inom biologi och medicin (de finns visserligen också i DOAJ)

PLOS (Public Library of Science) - tre tidskrifter (biologi, medicin och beräkningsbiologi) och två till på väg i juli resp september (genetik resp smittoämnen).

JCI (The Journal of Clinical Investigation) - medicinsk forskning

Se det som lite alternativ semesterläsning - något att ha i bakfickan en regnig dag :)

Länkar
DOAJ
arXiv

Diabetiker får också ökad risk för vanliga infektioner

Diabetes (både typ 1 och typ 2) medför ökad risk för vanliga infektioner som urinvägsinfektioner, hud- och slemhinneinfektioner och infektioner i andningsvägarna. Det visar en holländsk studie, utförd på 7500 diabetiker och 19000 ickediabetiker. Till exempel är risken för att få en urinvägsinfektion dubbelt så stor för en diabetiker som för en icke-diabetiker.

Leonie Muller vid University Medical Center Utrecht, som lett studien, uppmanar diabetiker att ta generella försiktighetsmått som att dricka mycket vätska och vaccinera sig mot influensa. De bör också vara extra uppmärksamma på tidiga infektionstecken.

Kombinerat med att andelen diabetiker förväntas öka (pga 'ohälsosam livvstil') och att mängden antibiotika-resistenta bakterieinfektioner ökar är dessa resultat ganska oroande. Jag undrar om skillnaden i risk beror på att diabetiker har högre sockerhalt i blodet (dvs, mer 'mat' för bakterierna så att de kan växa till sig snabbare)? Å andra sidan kan man tycka att den faktorn borde försvinna med korrekt medicinering. Kanske är immunförsvaret inblandat?

Länk
Science Daily

Hur djur gör det - och varför

Populärvetenskaplig litteratur verkar ha stämplats - ibland välförtjänt, ibland inte - som ett pretentiöst och småtråkigt område. Något man läser för att visa sig smart, liksom. Och även bra populärvetenskapliga böcker brukar sällan vara roliga, även om de är intressanta.

"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen" är undantaget - rolig, intressant och smart. "Dr Tatiana" är pseudonymen för Olivia Judson, doktorerad biolog, och uppstod när hon skrev om medicin och biologi för The Economist. Boken lånar sitt format från sex- och samlevnadsfrågespalter:

Kära Dr Tatiana,
Det har hänt något förfärligt. Jag vilade mig i godan ro på mitt favoritställe på havsbottnen när det började klia i näsan. Eftersom jag är en grön stjärnmask, en Bonellia viridis, har jag inga armar att klia mig med. Så istället drog jag in ordentligt genom näsan. Och det ville sig inte bättre än att jag sög i mig min kära make. Hur jag än försökt att snyta ut honom igen har han inte synts till. Hur ska jag få honom tillbaka?
Nysnuten och snopen, vid kusten av Malta

Det är det elegantaste upplägg jag hittills sett för en icke-skönlitterär bok. Uppdelad i tre avdelningar - "Den eviga könskampen - varför hon och han vill olika saker", "Det moraliska förfallets uppkomst och utveckling" och "Är män verkligen nödvändiga? Ja, i allmänhet. Men inte alltid" - tar boken med sin läsare på en guidad berg- och dalbanetur genom djurrikets sängkammare. Att man lär sig väldigt mycket om evolution och biologi är sekundärt - framför allt har man roligt under tiden. Och på köpet borde de flesta läsare få en betydligt mindre inbunden och fördomsfull syn på sex.

Det finns också ett bra index och vetenskapliga referenser till allt som står i kapitlen - Olivia Judson är otroligt väl påläst.

På baksidan av den svenska upplagan står det: [Du] kommer garanterat aldrig mer att vara utan konversationsämne. Och ja, frågan "vet du varför gorillahannar har så små testiklar?" kan nog bryta isen i rätt sällskap för den som inte är blyg. :)

Andra åsikter om "Dr Tatianas ..."
Forskning och framsteg: "lekfull skildring av evolutionsbiologi och det sexuella urvalet" (Boken listas som en av tio böcker att läsa i sommar)
SvD: "ovanligt rolig bok om djurs fortpantning - med genusperspektiv"

Boken är i dagsläget översatt till 11 språk: japanska, franska, kinesiska, koreanska, braziliansk portugisiska, tyska, tjeckiska, holländska, polska, ungerska och svenska.

Fortfarande inte övertygad? Gå och läs några sidor ur den engelska upplagtan.

Länkar
dtrtatiana.com (bokens hemsida, engelska)
bokus.se

Tack till Hugo för boktipset.

Varför klumpar skräp ihop sig på vattnet?

Såhär i sommartid brukar man (åtminstone jag) fundera lite löst varför skräp egentligen tycks klumpa ihop sig på vattenytan. Hittills har jag nog avfärdat det som en slump, men det verkar faktiskt finnas en förklaring (som t o m är intressant nog att den får vara med i Nature).

Det är dessutom en rätt elegant förklaring. Känns Arkimedes princip bekant, att en kropp tränger undan en vattenvolym som motsvarar dess massa? Den är dock en sanning med modifikation när det gäller små objekt som har stor yta i förhållande till sin massa. Om objektets yta är vattenavstötande (tänk Teflon) kommer det att ligga mindre i vattnet än ett neutralt objekt av samma storlek och således upplevas som tyngre. Om objektets yta däremot "gillar" vattenmolekyler (tänk glas) kommer det att ligga mer i vattnet och upplevas som lättare. Tunga små objekt kommer att "släpa efter" lite med varje våg tills de hamnar - som en grupp - i en position där vattnet bara rör sig vertikalt. Lätta små objekt, å andra sidan, accelereras mer än vattnet och kommer så småningom att gruppera ihop sig i en position där vattnet bara rör sig horisontellt.

Länkar
ScienceNow (kräver prenumeration)
Natureartikel (kräver prenumeration)
gruppens hemsida

Artificiell nyfikenhet ger mer flexibla robotar

Sony utvecklar en ny generation av Aibo-hundar - den här gången med artificiell nyfikenhet. De nya Aibo-valparna får två kontrollsystem: ett lågnivåsystem som kontrollerar enkla beteenden och försöker förutsäga hur de påverkar världen, och ett metasystem som analyserar hur bra lågnivåsystemets förutsägelser är samt hanterar "motivationen". Metasystemet styr robothundarna att lägga sig till med beteenden som de snabbt kan lära sig att förutse konsekvenserna av, men som också har stor "lärandepotential". Och, inte minst, att bli uttråkade - det vill säga ge upp på beteenden som inte verkar leda till ytterligare kunskaper.

För att visa att nyfikenheten får robothundarna att utvecklas sattes de i en lekhage där de typiskt - på några timmar - gick från okoordinerade benrörelser till att krypa och leka med bollar. Förhoppningen är att nyfikenhet ska få dem att gå till mer och mer komplexa beteenden - något som kanske kan vara användbart också för andra adaptiva robotar. Men det återstår ännu att se att det fungerar över en längre tid.

Länkar
New Scientist
ITworld.com

Soja som preventivmedel?

En brittisk forskare, Lynn Fraser från King’s College i London, avråder kvinnor som vill bli gravida från att äta sojaprodukter - åtminstone under sina mest fertila dagar. Orsaken är att ett ämne i sojan, genistein, kraftigt minskar spermiers förmåga att befrukta ett ägg. Andra studier har visat att man kan hitta genistein i blodet på folk som äter sojaprodukter, säger hon.

Effekten beror på att genistein verkar trigga en viktig reaktion i förtid: på spermiens huvud sitter en hätta (akrosom eller acrosom) med enzymer som hjälper den att komma in i ägget. Genistein får spermierna att tappa hättan för tidigt, vilket gör att det blir omöjligt för dem att befrukta ett ägg.

En annan forskare, James Kumi-Diaka vid Florida Atlantic University, säger att han också har hittat belägg för att genistein påverkar spermier. I en studie på möss minskade kullstorleken från 11 ungar till 5 ungar för de hannar som injicerades med genistein. Han vill dock inte varna folk från att äta soja - det beror så mycket på tillredningsmetoder och sammanhang, säger han.

Med tanke på att det äts mycket soja i flera asiatiska länder kan man fråga sig hur stor effekten av genistein egentligen är. En normal dagsdos i Japan verkar ligga runt 1.5-4 mg, i kosttillskott som säljs från mer eller mindre skumma hemsidor kan en dagsdos vara så mycket som 100 mg.

Andra effekter av genistein
Genistein är en östrogenliknande substans. Det verkar ha viss skyddseffekt mot bröst- och prostatacancer, kanske även mot klimakteriebesvär och benskörhet. (se t ex här, här och här)

Länk
New Scientist

Fotosyntes utan sol

Den första organismen som utför fotosyntes utan att vara i närheten av solen har hittats - drygt två kilometer ner i havet. Vattnet i närheten av så kallade "hydrotermiska skorstenar" (hydrothermic/hydrothermal vents), sprickor i havsbottnen, skickar ut ett svagt ljussken. Ljusskenet är för svagt för att kunna ses med blotta ögat, men går att mäta. Detta upptäcktes i slutet av nittiotalet, och upptäckten fick några marinbiologer att börja leta efter fotosyntetiserande organismer i närheten av de hydrotermiska utsläppen.

Organismen, en bakterie vid namn GSB1, behöver förutom ljus bara svavel och koldioxid för att överleva.

Länkar
ScienceNow
Mer om hydrotermiska ventiler (från NASA)
Artikel i PNAS (abstract, pdf) fulltext kräver prenumeration, abstract är fritt tillgängligt

Pyttegetingar som vapen mot parasiter på stormarknaden

Halvmillimeterstora getingar kan vara ett nytt vapen i kampen mot skadeinsekter (närmare bestämt Indianmeal moth, som jag inte kan hitta det svenska namnet på) i stormarknadens mjölprodukter. Amerikanska forskare har konstaterat att man istället för kemiska bekämpningsmedel kan använda sig av parasiternas naturliga fiender - två mikroskopiskt stora getingarter. Den ena arten dödar ägg och den andra dödar larver.

Getingarterna har länge använts för att bekämpa parasiter på till exempel bomullsplantor, så de är lätta att få tag på.

Jag kan tänka mig att vissa människor skulle tycka att tanken på små getingar som kravlar runt över deras varor är lite småäcklig. Men det borde ändå vara värre att få larver i påsarna, och tanken på kemiska bekämpningsmedel i flingorna är ju inte heller mysig. Jag undrar dock hur de ska se till att hålla getingarna vid liv?


Länk
Artikeln

Äldre mödrar fertila längre eftersom de åldras långsammare

De få kvinnor som (på natrulig väg) föder barn efter 45 har en sak gemensamt: de genetiska mekanismer som motverkar åldrande är mer aktiva hos dem än hos de kvinnor som redan nått klimakteriet. En undersökning av 8 kvinnor som fött barn efter 45 års ålder och 6 kvinnor som inte fött några barn efter 30-årsåldern visade på skillnader i 716 gener - de flesta just gener som är involverade i att reparera DNA och förhindra celldöd. Det rapporterade en forskargrupp från Hadassah University Hospital i Jerusalem vid ett möte för ESHRE (European Society for Human Reproduction and Embryology) i Köpenhamn idag. Kvinnorna som kunde föda barn längre löpte också en betydligt lägre risk att få missfall.

Alla kvinnor som deltog i studien var ultraortodoxa Ashkenazi-judar, men en preliminär studie på beduinkvinnor har gett samma resultat.

Länk
New Scientist

Ett steg närmare ägg och spermier från stamceller

Brittiska forskare vid University of Sheffield har lyckats med att få mänskliga stamceller att börja utvecklas i riktning mot att bli ägg eller spermier, genom att låta stamcellerna växa i "rätt" kemisk miljö. Forskarna har fått fram "förstadier" som uttrycker proteiner karateristiska för just ägg och spermier, men har ännu inte visat att dessa förstadier verkligen är friska celler som delar sig normalt och bara har en uppsättning kromosomer. Resultaten presenterades vid ett möte för European Society for Human Reproduction and Embryology (ESHRE) i Köpenhamn igår.

Steget är alltså fortfarande mycket långt till att utveckla ägg och spermier från stamceller tagna från en människa. Det är inte heller det enda användningsområdet - att kunna följa utvecklingen från stamcell till könscell skull ge forskarna goda möjligheter att studera hur äggstockar och testiklar utvecklas, och hur till exempel miljögifter påverkar denna utveckling.

Liknande forskning
Vid samma möte presenterades också resultat från en australiensisk forskningsgrupp vid Monash University. Gruppen har lyckats få stamceller från möss att utveckla sig till äggstocksliknande strukturer med äggceller. Hur det gjordes är intressant (men krångligt): Stamcellerna fick växa i ett medium innehållande tillväxtfaktorer från testiklar, men utan de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar. Avsaknaden av de specifika faktorer som behövs för utvecklingen till testiklar räckte för att stamcellerna skulle utvecklas i riktning mot äggstockar - trots att stamcellerna från början var "manliga". Precis som för gruppen från University of Sheffield har man dock ännu inte visat att äggcellerna verkligen är normala - bara att de uttrycker vissa proteiner karakteristiska för äggceller.

Länkar
New Scientist (om University of Sheffield)
Eurekalert (om Monash University)
The Australian (om båda universiteten)

Mer akne, mindre hjärtsjukdomar

Alla som lider eller lidit av akne kan kanske känna sig tröstade av att forskare har hittat en koppling mellan akne och minskad risk för hjärtsjukdomar - åtminstone för män. En brittisk studie på 10000 män har visat att de som lider av akne har en tredjedels mindre risk att få hjärtsjukdomar när de blir äldre. Studien utfördes av en forskargrupp vid University of Bristol. De spekulerar att den bakomliggande orsaken skulle kunna vara inverkan av olika androgennivåer - dvs, att både akne och hjärtsjukdomar är hormonrelaterade, och att en viss hormonnivå ger mer akne i ungdomen men mindre hjärtsjukdomar senare i livet.


Länk
New Scientist

Varför blir vissa personer mer myggbitna än andra?

Lotta Fredholm skriver i Forskning&Framstegs senaste nummer om det som de flesta människor får anledning att fundera över vid den här tiden på året: hur sjutton kommer det sig att myggorna gillar vissa personer mycket bättre än andra, som får vara nästan helt ifred?

Forskare vid University of Abredeen har, i samarbete med Rothamsted Research, har kommit fram till att de människor som får vara ifred för myggen ger ifrån sig maskerande lukter (som täcker de "vanliga" lukter som attraherar mygg) och/eller repellerande lukter (som stöter bort myggen). Detta undersöktes genom att testpersonerna fick ligga i foliepåsar så att man kunde samla upp alla ämnen som avdunstade från dem. Idén kom från tidigare studier på kor, där man kunde se att antalet flugor kring en hjord av kor berodde på om vissa kor var närvarande eller inte.

Upptäckten skulle kunna ge upphov till nya sorters myggmedel baserat på den sorters ämnen som de "icke-populära" människorna sänder ut. Sådana myggmedel skulle antagligen vara betydligt säkrare för människan än de medel som används idag.

Länk
Forskning&Framstegs artikel
Rothamsted Research (nyhetsrelease)

UPPDATERAT (19/6 kl 15:13) för att tillägga: jag hittade ytterligare lite information om detta - om det är någon som är intresserad av lite mer om hur man går tillväga för att undersöka vilka ämnen som mygggan egentligen reagerar på: Attractiveness is in the antenna of the beholder.

Insekter utvecklar resistans mot genetiskt modifierade grödor

Genmodifierade grödor (majs och bomull) som ska skyddas mot insekter kan ges en eller flera "giftproducerande" gener från bakterien Bacillus thuringiensis (Bt). Sådana modifierade grödor har funnits till försäljning sedan 1996. Användningen av Bt-grödor har kritiserats för att kunna skapa vida utbredd resistans mot Bt-toxin hos skadeinsekter.

Problem uppstår bland annat när olika modifieringar är olika giftiga - det finns till exempel plantor med en Bt-gen och plantor med två Bt-gener. Efter åtta års skördar finns det ännu inga rapporter om misstänkt Bt-resistans ute i fält - däremot har flera fall av resistans rapporterats från forskningslabb. Nu har forskare vid Cornell University visat att om man odlar plantor med en Bt-gen och plantor med två Bt-gener nära varandra, går det betydligt snabbare för insekterna att utveckla resistans mot båda Bt-generna - de som så att säga hunnit halvvägs i evolutionen (och utvecklat resistens mot plantan med en Bt-gen) får en betylig fördel framför icke-resistenta insekter. Detta ökar "trycket" på att utveckla resistans även mot den andra Bt-genen, och resultatet blir att utveckling går snabbare.

Således är det väldigt olämpligt att odla "en-gens"- och "fler-gens"-grödor i närheten av varandra eftersom man då snabbar upp utvecklingen av resistans hos skadeinsekterna. Att utveckla resistans mot flera olika genmodifieringar samtidigt borde generellt vara betydligt svårare än att utveckla resistans mot en gen i taget - det blir helt enkelt mycket mindre sannolikt att insekter med lämpliga gener träffar på varandra och parar sig, innan de blivit förgiftade av de modifierade plantorna. Ett sätt att ytterligare sakta ner utvecklingen av resistans är att odla icke-modifierade plantor på en bit av samma åker - då kan insekter på väg att utveckla resistens para sig med icke-resistenta insekter, och deras avkomma kommer sannolikt att vara icke-resistent. Denna strategi är dock inte lämplig för de odlare som har små åkrar (t ex i Kina där medelstorleken på en åker är ett halvt hektar), eftersom de inte kan avvara ytan om de ska kunna försörja sig. I sådana sammanhang blir det viktigt att modifieringen omfattar två eller flera gener.

(Det finns naturligtvis andra problem med genmodifierade grödor - t ex hotas alla de djur som äter av de förgiftade insekterna också av förgiftning. Dessutom kan grödornas vilda släktingar ibland bli pollinerade av sina modifierade "kusiner", och därmed får avkomman också modifieringen.)

I Sverige förekommer ännu bara försöksodling av genmodifierade grödor.

Länkar
Cornells nyhetsrelease
Artikel i PNAS (open access, dvs fritt tillgänglig för alla)
Gentekniknämden (Svensk övervakande myndighet)

Större hjärna ger bättre resultat på intelligenstest

Folk med större hjärna får generellt sett bättre resultat på intelligenstest, enligt en ny studie från Virginia Commonwealth University. Studien baseras på 26 tidigare studier - de flesta relativt nya. Sammanlagt har över 50 forskare inom området kontaktats. Psykologen Michael McDaniel som lett studien säger att resultaten gäller för både kvinnor och män, och för alla åldersgrupper.

Kopplingen var något starkare för kvinnor än för män, och starkare för vuxna än för barn. Den totala korrelationen var 0.33, uppdelat var den 0.40 för vuxna kvinnor och 0.38 för vuxna män, 0.37 för flickor och 0.22 för pojkar (en korrelation nära 1 betyder så gott som fullständig koppling och en korrelation på 0 att det inte finns någon koppling alls).

Intelligenstesten var standardtest av den typ som används i t ex undersökningar av potentiella anställda. Sådana test har tidigare kritiserats för att inte vara helt relaterade till verklig prestationsförmåga. Nyhetsreleasen citerar McDaniel's kommentar till detta: "But when intelligence is correlated with a biological reality such as brain volume, it becomes harder to argue that human intelligence can’t be measured or that the scores do not reflect something meaningful" (När intelligens är korrelerad med biologiska fakta så som hjärnvolym, blir det svårare att argumentera för att mänsklig intelligens inte kan mätas eller att poängen inte reflekterar något meningsfullt). Detta är naturligtvis ett cirkelresonemang - om intelligenstesten verkligen inte mäter verklig prestationsförmåga blir de inte automatiskt bättre bara för att de kan kopplas till hjärnvolym. Det är vanskligt att tro att man med ett enda test, utfört vid ett enda tillfälle, kan mäta en persons verkliga förmåga på ett säkert sätt. Men det är intressant att det finns en korrelation mellan hjärnstorlek och den typen av intelligens som kan mätas med tester.

Och sedan har vi ju korrelation-och-orsaks-problemet: kan man verkligen vara helt säker på att man blir smartare av att ha större hjärna, och att man inte får en större hjärna av att vara smart? Förutsatt att man använder sin hjärna mer om man är smart skulle det kanske kunna ge en något ökad storlek (genom en tänkt tillväxt i cellförgreningar och kopplingar mellan cellerna). Det finns tester på råttor som visar att de som vistas i en "rik" miljö får mer förgrenade celler - det verkar inte orimligt att det skulle bero på att de får större möjligheter att använda sin hjärna än de råttor som lever i en tråkig miljö. Man skulle också kunna tänka sig att vistelse i en miljö rik på stimulans både gör att man får större hjärna (enligt ovan), men också att man blir smartare eftersom man får mer möjligheter att utvecklas på flera sätt. På så sätt skulle en synlig korrelation mellan storlek och intelligens kunna uppstå, utan att den ena ger den andra.

Länkar
Nyhetsrelease (Virginia Commonwealth University)
Artikel i "Intelligence" (kräver prenumeration)

Starka nepalesiska bärare

Nature News, Science News och SR Vetenskapsnytt rapporterar alla om nepalesiska bärare, som nu är bevisat mer effektiva än någon annan (folkgrupp, antar jag) när de bär tunga bördor. Hemligheten verkar delvis ligga i att belasta huvudet för att avlasta resten av kroppen - bärarna använder en rem spänd över hjässan (hur kan ses på bilder i Nature- och Science-artiklarna). Det är ju sedan tidigare känt att det är en bra strategi att bära med huvudet - se till exempel på de afrikanska kvinnorna som också är energieffektiva bärare.

Det kan vara värt att betona att det är effektivitet, inte styrka, som är det intressanta här. Det finns ganska många riktigt vältränade människor som klarar av sin egen kroppsvikt eller mer - tänk till exempel på tyngdlyftare. (Jag råkade titta lite på någon stor tyngdlyftningstävling på Eurosport för ett eller ett par år sedan, där en 17-årig asiatiska lyfte nästan dubbla sin egen vikt.) Det imponerande är att de nepalesiska bärarna gör av med så lite energi när de bär. Energianvändningen mättes med hjälp av andningsmasker som registrerade syreintag och koldioxidutsläpp, och forskargruppen (ledd av Norman Heglund) som gjorde mätningarna kunde konstatera att förbränningen var ovanligt effektiv.

Det är tidigare känt att afrikanska kvinnor, som förut troddes vara de mest effektiva, använder ett slags pendelrörelse för att bevara energi. De nepalesiska bärarna gjorde dock inte på detta sätt - det mest framträdande i deras strategi verkar snarare vara att ta det långsamt, med vilopauser upp till 75% av tiden. Vid lätta bördor, upp till 20% av kroppsvikten, var afrikanska kvinnor och nepalseiska bärare lika effektiva - belastningen gjorde ingen märkbar skillnad. Vid tyngre bördor var nepalserna mer effektiva.

Man kan undra om skillnaderna bara beror på att olika strategier lärs ut på olika ställen (och nepaleserna råkade hitta på en bättre), eller om det är fysiologiska skillnader. Syremängden är ju lägre på hög höjd, vilket kanske skulle kunna göra att en lägre hastighet passar bättre - och har nepaleserna vistats där tillräckligt länge kan skillnaden mycket väl synas i att de har gener för effektivare syrehantering. Det är inte heller otänkbart att kvinnors generellt bredare höfter gör att en annan gångstrategi passar dem bättre. Åtminstone påstås det i en bok om evolutionär psykologi jag har i min bokhylla ("Human Evolutionary Psychology", Louise Barret mfl, Palgrave förlag), att kvinnors bredare höfter gör att deras gång/sprint-förmåga blir något sämre än mäns i hastighet räknat (vilket ju inte är samma sak, men åtminstone visar att skillnaden påverkar).

Länkar
Nature News
Science Now
SR Vetenskapsnytt

Hur djungeltelegrafen påverkar biofilmval

Via Nature News hittar jag en liten rolig artikel om biofilmsval: "The effect of social interactions in the primary life cycle of motion pictures" dvs hur folks åsikter om en film påverkar hur många som går och ser den (på bio, inte video/DVD eller liknande).

Studien är utförd med sk agent-baserad modellering: man tänker sig ett visst antal personer (agenter) som interagerar med varandra, och studerar resultatet av interaktionens påverkan. Resultaten har också jämförts med data från de 44 filmer med högst budget av de filmer som visades på bio under 2003.

Man utgår i studien från att tre faktorer påverkar hur mycket man tjänar på en film: 1) storleken på den tänkbara publiken, 2) hur mycket den tänkbara publiken vill se filmen från början (antas bero på hur mycket som spenderats på marknadsföring och PR) och slutligen 3) tidigare publiksvar på filmen. Sedan undersöktes ett antal olika tänkbara scenarion.
Tung marknadsföring men dåliga recensioner fick besöken att avta efter första veckan. Liten marknadsföring men bra publikreaktioner gjorde att besöken fortsatte på ungefär samma nivå. I modellen ingår en "word-of-mouth"-koefficient som kan användas för att beskriva publikeraktionen för filmen. Modellen verkade bete sig ganska likt "verkligheten", dvs resultaten för de 44 filmerna.

Det här är naturligtvis ett hejdlöst förenklat scenario. Vad jag skulle önska hade funnits med är effekten av att folk i landsorten får vackert vänta tills filmen ifråga kommer till deras biograf (frågan är ju i så fall om det gör dem mer eller mindre benägna att gå och se filmen i de olika fallen). Och det skulle vara intressant att veta om denna enkla modell gäller också för små filmer som bara går upp på ett fåtal ställen men kanske för väldigt bra recensioner och publikreaktioner.

Men om man kunde räkna ut en ungefärlig "word-by-mouth"-koefficient att ha på filmrecensionssidor som imdb.com och filmtipset.se som ett mått på hur mycket bättre/sämre det går för filmen jämfört med markandsföring etc så kunde det nog vara intressant.


Länkar
Nature News
originalartikeln (arxiv.org)

Tyskland och vetenskapsmagasinen

En rolig sak med Tyskland är att det finns gott om populärvetenskapstidningar där - bra sådana, verkar det dessutom som. Jag gick in på närmaste bilmack och hade 5 eller 6 populärvetenskapstidningar att välja mellan - det blev ett vackert illustrerat specialnummer om minne :) På tyska visserligen, och min tyska är lätt rostig. Men än så länge är det värt besväret. Tyvärr verkar de vara svåra att få tag på i Sverige.

Och eftersom hjärnan/medvetande etc är ett av mina favoritområden är det extra roligt att det finns tidningar som Gehirn & Geist (Hjärna och själ, tror jag det kan översättas som). Faktiskt är det så att om man läser det finstilta längst ner under artiklarna i den utmärkta Scientific American MIND (SciAm:s kvartalsvisa specialtidning om hjärnan och medvetandet) så står det rätt ofta att de tidigare publicerats i Gehirn & Geist.

Länkar (tyska)
Spektrum der Wissenschaft
Gehirn & Geist
wissenschaft online

På resande fot

Till och med torsdag kommer jag vara på jobbresa i Tyskland. Wlan på hotellet har utlovats, men med tanke på förra årets schema - förvänta er inte några nya poster förrän fredag.

Spambekämpning med P2P-teknik

En datoranvändares "sociala nätverk" kan vara en användbar resurs i kampen mot spam, föreslår ett forskarteam vid UCLA. Datorsimuleringar som de har genomfört visar att om ens dator kan kontakta "pålitliga" datorer i ens närhet (t ex ens kompisars datorer) och kolla om de har klassificerat ett visst mail som spam, så blir det lättare att hantera spam på ett bra sätt.

Metoden går i korthet ut på att ens egen anti-spam-mjukvara först kontrollerar ett mail. Om det inte klassificeras som spam kontrolleras det sedan automatiskt med hjälp av mjukvara på datorer i ens "närhet" (de man ofta har kontakt med). Metoden är inspirerad av samma P2P-teknik ("peer-to-peer" dvs jämlike-till-jämlike) som används i bland annat fildelningsprogram. Simuleringar indikerade att ju fler som använde programmet, desto bättre fungerade metoden. Det finns dock allvarliga säkerhetsproblem med att låta andra datorer få tillgång till privata mail, och forskarna har ännu inte övervägt hur de ska kunna kringgås.

Intressant approach. Men jag undrar om det skulle fungera i verkligheten. Kanske skulle man kunna ha någon slags "central-koll" på mailtjänster som hotmail och gmail som bara kollar om ett mail finns i någon annans spamkatalog (och således inte läser den andras övriga mail, bara spam-boxen). Då skulle inte integritet bli ett lika stort problem.

Länk
artikeln

MIT designar tsunami-tåliga hus

Snart kan de som blev bostadslösa efter tsunamin i Sri Lanka få nya och säkrare bostäder.

Ett team från MIT och Harvard har designat enkla hus som är betydligt mer tsunamitåliga än traditionella hus - en stor våg kommer gå rakt igenom huset istället för att krossa det. Huset består av fyra betongpelare, mellan vilka man bygger väggar av bambu eller trä. Storleken blir ungefär 400 kvadratfot (37 kvadratmeter) och kostnaden för att bygga ett hus ungefär $1200 (ca 9000 kr). Tåligheten har testats med datorsimuleringar som indikerar att huset kommer vara minst 5 gånger mer vädertåligt än ett traditionellt lankesiskt hus.

Husen kommer förhoppningsvis kunna börja byggas nästa månad, med hjälp av donationer.

Länkar
Science Daily
MIT:s nyhetsrelease
Mer detaljerad info (med större bild)

Svamp mot malariamyggan istället för DDT

DDT är som de flesta vet inte en särskilt trevlig kemikalie. I fall där inget annat hjälper - t ex malariabekämpning - har den ändå använts eftersom alternativen är få. Numer är DDT dock inte alltid så effektivt mot malaria, eftersom många malariamyggor blivit resistenta - samma problem finns även för andra bekämpningsmedel som används mot myggen.

Matt Thomas vid Imperial College London - och hans kollegor - har nu utvecklat en bekämpningsmetod som bygger på svamp (inte champinjontypen, utan mer åt fotsvampshållet). En oljebaserad sprej med svamparten Beauveria bassiana sprejas på ytor som man vill hålla myggen borta från. Vid tester har många av myggorna dött, och de som inte dog fick minskad förmåga att smitta människor med malaria. Totalt uppnåddes en 80-faldig minskning av antalet myggor kapabla att föra malariasmittan vidare.

En annan grupp, ledd av Bart Knols vid Wageningen University and Research Centre i Holland, behandlade lakan med svamp- och oljeblandning och såg att myggornas livslängd förkortades.
Det kan också leda till minskad malariadödlighet.

Metodens största fördel är att den är billig - det kostar mindre än 2 svenska kronor att behandla ett helt hus. Men å andra sidan är svampbehandlingen inte lika hållbar och kan behöva göras om oftare.

Myggorna lär väl så småningom bli resistenta även mot svampen. Men man kan kanske avla fram svamparter som är ännu mer effektiva och angriper myggorna på andra sätt. Om svampen bara fungerar "lokalt" - dvs om myggen bara plockar upp den från behandlade ytor och inte kan sprida den vidare - är det en mycket lovande metod. Frågan är om man får luktproblem (speciellt i varma och fuktiga lakan)?

Länk
Nature News

Mobilanvändning på flygplan ett hot mot astronomiforskning

Om användning av mobiltelefoner på flygplan blir tillåten, kommer astronomer inte längre kunna "se" när stjärnor föds och dör. Det är astronomernas kritik riktad mot amerikanska Federal Aviation Administration och Federal Communications Commission som överväger att göra mobilanvändning tillåten under flygning. Övervägandet är en följd av den roll mobiltelefonanvändandet spelade under flygkapningarna den 11:e september 2001 - efter detta har många bett den amerikanska regeringen att tillåta mobilanvändning ombord.

Problemet är att mobiler inte bara sänder ut strålning på sin "grundfrekvens", utan även på multiplar av denna - övertoner. Den andra övertonen faller i ett frekvensband som är reserverat för astronomisk vetenskap. Där ingår bland annat de karakteristiska radiofrekvenser som sänds ut när en stjärna föds eller dör. Radiosignalerna från stjärnorna är väldigt svaga, så mobilsignaler som sänds ut från ett flygplan som befinner sig högt upp i skyn utan skärmande träd eller byggnader dränker dessa signaler i brus.

Michael Davis vid SETI säger om känsligheten hos astronomernas radioteleskop: "Våra radioteleskop är otroligt känsliga - en enda mobiltelefon på ett enda plan 100 miles [160 kilometer] bort kan ge oss allvarliga problem. Mängden brus blir 10 gånger högre än den rekommenderade."

Länk
New Scientist

Bloggar en guldgruva för marknadsförare

Ett amerikanskt företag, Umbria Communications, har utvecklat en webbcravler som söker igenom och parsar bloggtexter på jakt efter omnämningar av märken och kändisar. De har också utvecklat textanalysverktyg som går igenom bloggtexten och plockar ut åsikter associerade med dessa namn och märken. Umbrias kunder är framför allt företag som intresserar sig för hur deras märke och konkurrenternas märken ses av en viss åldersgrupp, ett visst kön eller människor från en viss del av landet - allt detta information som ofta går att plocka ur bloggarna. Bland annat vet de nu att Starbucks nämns betydligt oftare än Pepsi eller Cola, trots att de senare annonserar mer. Och att kvinnliga bloggare talar mer om öl än manliga bloggare - oftast nämner de Guinness.

Billig datainsamling + billig datalagring + hyfsat sofistikerade analysalgoritmer = god insyn i vad som sägs på stora delar av internet. En enkel formel men kanske värd att hålla i minnet.

Gener påverkar kvinnans förmåga att få orgasm

En studie utförd på 4037 kvinnliga enäggs- och tvåäggstvillingar indikerar att en kvinnas förmåga att få orgasm när hon har sex beror till 34% på hennes gener - siffran stiger till 45% vid masturbation.
Studien bygger på frågeformulär som skickts ut till tvillingarna.

Siffrorna har tagits fram genom att jämföra enäggstvillingar (som har samma gener och samma uppväxtmiljö) med tvåäggstvillingar (som har olika gener men samma uppväxtmiljö), de större likheterna mellan enäggstvillingarna än mellan tvåäggstvillingarna antas bero på att de har samma gener.

Kommentarer:

Med 95% konfidensintervall är siffrorna 27-40% resp. 38-52% (det betyder att med 95% sannolikhet ligger den "riktiga" siffran nånstans i det angivna intervallet)

För det första får jag inte ihop matematiken. I abstract (sammanfattning, den enda del av artikeln som är tillgänglig för mig eftersom jag inte prenumererar på tidskriften) anges att det är 4037 kvinnor bestående av 683 monozygota and 714 dizygota tvillingpar. 2*683 + 2*714 = 2794. Totalt ingick 4037 kvinnor, så var är resten? Jag antar att det ingår en del trillingar och så, det är kanske det som är förklaringen?

För det andra slog mig tanken: är inaktiveringen av den andra X-kromosomen* lika för enäggstvillingar? Det är antagligen nåt som kräver en grundlig inläsning för att kunna svara detaljerat och helt säkert på, men 5 minuter med google ger indikationer på att X-inaktiveringen är mer eller mindre olik mellan tvillingarna. Om någon gen på X-kromosomen påverkar kvinnans förmåga att få orgasm (det verkar inte helt osannolikt att så skulle vara fallet) håller således inte antagandet om att variationen beror på gener. Genernas inflytande skulle i så fall vara mindre än angett.

För det tredje är frågeformulär en svårkontrollerad metod (hur vet man att tvillingarna inte talat med varandra?).

Och för det fjärde visar denna metod inte om det är en direkt inverkan eller en indirekt inverkan. Stresskänslighet bör kunna påverka resultatet, t ex, och alla gener som påverkar stresskänslighet påverkar då resultatet.

Och till sist kan man konstatera att om man letar artiklar på Google News om just denna studie ser man att den fått ett väldigt stort genomslag - men vad som rapporteras och hur det tolkas verkar variera väldigt mycket mellan olika reportrar. I skrivande stund har jag hittat 125 artiklar, fler kommer säkert.

*kvinnor har som bekant två X-kromosomer. Den ena inaktiveras för att man inte ska få en "överdos" av X-relaterade gener. Det har dock visat sig att upp till 20% av generna på den tysta X-kromosomen inte alls är tysta - och hur många tysta gener det finns varierar starkt mellan olika kvinnor, vilket innebär att den genetiska variabiliteten är större.

Länkar
artikeln (abstract)
Nature News

Delfiner lär sina ungar att använda verktyg

I en grupp delfiner som lever i en bukt finns det ett antal som använder en smart fisketeknik: de sätter en svamp på nosen när de letar efter mat på havsbottnen - kanske för att skydda sig mot de giftiga fiskar som kan dölja sig i sanden, eller bara mot nötning från sanden. Än mer intressant är att kunskapen om tekniken finns hos flera generationer (vilket ju innebär att den antingen ärvs eller lärs ut). En forskargrupp som studerar delfinerna har gjort en grundlig DNA-analys på de delfiner som använder tekniken och försökt hitta gener för att använda sig av svampfiske - men förgäves. Sannolikt lärs tekniken ut av mamman till ungarna.

Och en ytterligare intressant observation: i stort sett alla svampfiskande delfiner som observerats (utom en) är honor. Forskarna förklarar det med att svampfiske är en ensam och ganska tidskrävande sysselsättning. Unga delfinhanar brukar gå ihop i grupper om 2-3 för att jaga fertila honor och antas därför inte ha tid med svampfiske.

Tråkigt är dock att trots att Nature länkar till artikeln verkar den inte finnas ännu.

Russin bra mot hål i tänderna?

En grupp amerikanska forskare har i russin hittat flera ämnen som kan begränsa tillväxten av vissa bakterier i munnen. Ämnena tillhör en grupp som kallas fytokemikalier - ett samlingsnamn för ämnen från växtriket som inte är näringsämnen. (DN har skrivit lite om fytokemikalier här). Bakterierna som undersöktes kan orsaka karies och tandköttsproblem.

De mest aktiva russin-ämnena, oleanolic acid och oleanolic aldehyde (borde heta något i stil med oleanol-syra och oleanol-aldehyd om de har svenska namn) var effektiva mot bakterier i koncentrationer från 200 till 1000 mikrogram per milliliter. Jag vet inte vad koncentrationen blir i saliven när man tuggar russin, men spontant tycker jag att det låter rätt högt - undrar om man verkligen får så hög koncentration av ämnena?

Dessutom fick bakterierna svårare att fästa på tänderna redan vid en koncentration på 31 mikrogram per milliliter av oleanol-syra. (Bakterierna behöver fästa vid emaljen för att forma plack på tänderna)

Det är således bevisat att det finns ämnen i russin som bekämpar bakterier, men inte visat att de finns i tillräcklig koncentration för att ge effekt när man äter russinen.

Forskarna hävdar, baserat på studien, att russin har fått oförtjänt dåligt rykte som dåliga för tänderna eftersom de är söta och kladdiga. "Raisins are perceived as sweet and sticky, and any food that contains sugar and is sticky is assumed to cause cavities. But our study suggests the contrary. Phytochemicals in raisins may benefit oral health by fighting bacteria that cause cavities and gum disease." De hävdar också att det är socker (sukros) som orsakar hål, och inte fruktos och glukos (som är huvuddelen av sockermängden i russin).


Cynisk som jag är kan jag inte låta bli att undra om de är sponsrade av russinindustrin. Men det är intressant att det finns växtämnen som kan bekämpa bakterier. Kanske det vore ett alternativ till triklosan?

National Geographic granskar Star Wars

National Geographic är för ovanlighetens skull ganska humoristiska. De har låtit två experter på planeter och utomjordiskt liv (Bruce Betts fråm Planetary Society in Pasadena och Seth Shostak från SETI) granska Star Wars-galaxen och kommentera hur vetenskapligt rimliga planeterna och deras innevånare är.

Några av deras synpunkter i korthet (men gå dit och läs hela - det finns t o m bilder på planeterna)

*har man en hel galax till sitt förfogande kan man komma undan med att ha så pass många planeter med liv
*det är dock osannolikt att livsformerna skulle vara så lika mycket utvecklade - den smartaste livsformen borde ha ett försprång på 2 miljoner år eller nåt liknande
*det finns en "djungelplanet", en "isplanet" osv - i verkligheten har planeter skiftande klimat (Jorden har ju trots allt både Nordpolen, Amazonas och Sahara)
*man vill inte (som planeten Coruscant) ligga i "galaxens hjärta" - där finns det sannolikt ett ganska stort svart hål som det kommer en hel del otrevlig strålning ifrån. Bättre att ligga en bit ut.

Roligast är nog ändå kommentaren om vulkanplaneten Mustafar: It's really tricky to imagine that you would have oxygen here. But, hey, they're Jedi—they can probably control their breath.

Idén om lukt över internet är ännu inte död

Då och då hör man rykten om att det tillverkas apparater för att "skicka" lukt över internet (eller speciella biografer med lukt, eller...). Japanska NTT visade förra året upp en prototyp med 32 olika luktämnen, som då kostade runt $10000. Nu verkar de planera att kommersialisera tekniken i större skala - apparaten ska ta emot "luktdata" (dvs en digital beskrivning) och spruta ut rätt mängder i rätt blandning. Längre fram verkar de planera att använda de fem sinnena för kommunikation i större utsträckning - jag hittade bl a en intervju med en koreansk/japansk forskare vid NTT DoCoMo USA Labs

Aesthetic Scientist interview with Manhee Jo, Ph.D., Network Lab, DoCoMo USA Labs By Richard Felix and Nina Davis, 2005

[...] one topic was selected, and it was about molecular communications. For
example, there is the human olfactory sense, where the information of smell is
transferred to the brain. There are receptors in our nose, and when smell
molecules come to these receptors, electric signals occur and are transferred to
the brain. So if we could encode some information into this smell molecule and
send that molecule to a special receptor, it could create a new form of
communication. If we could do that, we might for example be able to communicate
from human to plant, or human to animals by means of this molecule.

Det här är såpass visionärt att det är nära gränsen för rent flum. (Han skulle dock inte arbeta direkt med luktkommunikation i USA). Jag tror att det kommer dröja väldigt länge innan vi kommunicerar med plantor...

Så, kommer det - luktapparat att skicka lukter över internet med - fungera? Tja... För det specifika område som nämns, "smell before you buy", skulle det rent tekniskt kunna fungera för enkla produkter. Tvål, aromaoljor mm brukar inte ha så komplex doftsammansättning.

Kommer vi upp i det dyrare skiktet av parfymer är det sannolikt omöjligt - de kan ha betydligt fler än 32 doftingredienser. Och ger vi oss in på livsmedel blir det ännu svårare. Parfymer har iallafall oftast ett specifikt recept - varor med organiska ursprung varierar i sin sammansättning och har också ofta väldigt många komponenter. Jag talade för ett par veckor sedan med en fransk forskare som sa att det krävs 15 olika specifika doftämnen för att få en realistisk smak av jordgubbe. Och kaffe ska vi inte ens tala om - där kan det finnas flera hundra viktiga aromämnen.

Men sedan har vi problemet att doftämnen förändras över tiden. Vissa tappar bara i doft, vissa får en helt annan karaktär (inte alltid behaglig). För att tekniken ska fungera måsta man antagligen välja de stabilaste möjliga doftämnena (inte alltid synonymt med de man helst vill ha), och få folk att förvara dem vettigt. Vill annonsörerna betala för att göra ett (för dem) ganska riskfyllt intryck på konsumenten?

Och vill folk betala? En konsumentvariant kostar antagligen inte fullt så mycket som 10000 dollar (ungefär 70000 kr), men för att få lönsamhet kan man nog inte lägga sig alltför lågt heller. Det blir nog åtminstone i samma prisklass som skrivare eller skannrar - antagligen betydligt dyrare än så. Nog finns det alltid folk som vill betala för "wow-faktorn", men utan ett ganska stort antal som har tekniken kommer det inte finnas så mycket att göra med den.

Är de smarta kopplar de det till dator- eller TV-spel. Där kan det kanske finnas folk som är beredda att betala för upplevelsen.

Snart möjligt: vaccin mot Marburg och Ebola?

Ett stort steg framåt mot ett vaccin mot de fruktade Marburg- och Ebolavirusen: franska, kanadensiska och amerikanska forskare i samarbete har nu lyckats vaccinera apor mot sjukdomarna.

Båda virussjukdomarna är så kallade hemorrhagiska febrar. De sprids från människa till människa, och den troligen vanligaste smittvägen är blod (eller andra kroppsvätskor). Drabbade får hög feber och blödningar, dödligheten är (enligt New Scientist) upp till 90%.

De senaste kända utbrotten av sjukdomarna är mars 2005 (Marburg) och maj 2005 (Ebola) - dessutom finns farhågor om att virusen kan användas i biologisk krigföring.

Tidigare försök att få fram ett vaccin har baserats på hela (döda) virus och på viralt DNA, men utan framgång. De nu framtagna vaccinen bygger på ytproteiner från virusen. Andra virus har genmodifierats för att uttrycka ytproteinerna. De modifierade virusen går in i samma vävnader som Marburg- och Ebolavirusen samt i lymfsystemet, och provocerar därmed fram en kraftigare immunsystemreaktion än döda virus.

Länkar
Nature News

Virus istället för värktabletter

Neuropatisk smärta är ett synnerligen plågsamt sjukdomstillstånd som kan uppstå på grund av nervskador som följd av t ex stroke, diskbråck eller diabetes. Den som drabbats får brännande, stickande känselintryck - ofta trots att stimulus saknas eller är väldigt svaga. Lätt beröring och ljumna temperaturer kan bli outhärdliga. Än värre är att effektiv behandling saknas och patienten blir sällan smärtfri.

Nu har forskare vid University of Michigan utvecklat en genterapimetod för att ''tysta ner'' nervcellerna som ger upphov till smärtintrycken. Man vet att personer med neuropatisk smärta ofta har låga nivåer av GABA, ett ämne som hindrar nervceller från att skicka signaler. Därför använder man sig av ett modifierat herpesvirus för att föra in genen för det enzym som producerar GABA i nervcellerna. Genom att lägga till genen i herpesvirusets DNA och sedan låta viruset gå in i cellen, kan man föra in genen för enzymet i patienternas nervceller.
(Vanliga herpesvirus skulle gå in i cellkärnan, föröka sig och sedan gå ut till huden och orsaka blåsor. Det modifierade viruset stannar i cellkärnan.)

Man hoppas kunna göra kliniska tester på människor senare i år.

Bluetooth inte längre säkert

Kryptografer har hittat ett (enkelt) sätt att hacka sig in i bluetooth-apparater, även när säkerheten är påslagen.

Det är sedan tidigare känt att tillfället när två bluetooth-apparater "parar ihop sig", dvs utbyter sina 128-bitars krypteringsnycklar då de kommunicerar för första gången, är känsligt - det går lätt att snappa upp nyckeln och knäcka den. Men eftersom detta scenario kräver att apparaterna kommunicerar för första gången har det inte setts som ett allvarligt problem.

Nu har två israeliska kryptografer hittat ett sätt att tvinga bluetooth-apparater att para ihop sig på nytt. Det enda man behöver göra är att sno ett ID från en bluetooth-apparat - lätt gjort eftersom detta sänds ut av apparaten till alla andra bluetooth-apparater inom ca 10 meter - och sedan ''meddela'' den andra apparaten i paret att man tappat bort krypteringsnyckeln. Då tas nya nycklar fram och sänds ut, och man kan plocka upp den nya nyckeln. Nyckeln kan sedan knäckas på mindre än en halv sekund (0.06 s på en Pentium IV, 0.3 s på en Pentium III), vilket gör det praktiskt tillämpbart. Sedan är det möjligt att t ex ringa på någon annans mobiltelefon.

Jag antar att det åtminstone kommer införas längre krypteringsnycklar för bluetooth nu.

Att få flugor att bli vuxna på kortare tid

En enskild gen kan ändra tiden det tar för en fruktfluga att bli vuxen, har forskare från University of Utah konstaterat. Är "mogenhetsgenen" mindre aktiv blir tiden från larv till vuxen fluga betydligt kortare - därmed blir den vuxna individen också mindre. Forskarna föreslår att genen reglerar hur mycket larven måste väga för att gå in i pupp-stadiet.

En motsvarande gen med liknande funktion har ännu inte hittats i människan.

Det spekuleras i slutet av artikeln om att upptäckten innebär att det en dag skulle gå att få fram katter som förblir kattungar hela livet. Det håller jag mig väl rätt skeptisk till, men även om det skulle vara sant - vem vill ha en åttakilos kattunge som klänger i gardinerna? Mer sannolikt är väl att det skulle vara lättare att få fram dvärgväxta, vuxna djur.

En muterad gen får flughonor att bete sig som hanar

I vanliga fall är fruktflugehanen den som uppvaktar flughonan, med en repertoar av typiska rörelsemönster. Nu har forskare lyckats bevisa vilken gen det är som ger upphov till deras beteende - en gen som kallas fruitless och ger upphov till olika proteiner hos honor och hanar genom olika ''splicing'' (avkodning av DNA sker till pre-mRNA, som sedan kan splicas - klyvas - på flera olika sätt och ge upphov till flera olika mRNA, som sedan översätts till proteiner).

När fruktflugehonorna fick den "manliga" upplagan av genen uppvisade de samma beteende: de började uppvakta andra honor på precis samma sätt - och uppvaktade hanar om hanarna parfymerades med hon-typiskt feromon. Hanar som fick den "kvinnliga" upplagan av genen saknade uppvaktningsbeteende.

Naturligvis betyder inte detta att det skulle gå att göra på samma sätt med människor, påpekar forskarna, mäniskans hjärna och beteende är betydligt mer komplext än så. Och där är jag böjd att hålla med, det är ingen som har hittat en gen med något motsvarande inflytande hos människan. Det vore intressant att se om det överhuvud taget går att hitta något liknande hos, säg, ryggradsdjur - min gissning är att det kommer vara fler som börjar leta efter det efter den här publikationen.

Länkar
Science
Nature

Att könsbestämma dinosaurier från deras skelett

Hur ser man om ett skelett från Tyrannosaurus rex tillhört en hona eller hane? Givet att deras DNA är flera tiotals miljoner år gammalt är DNA-sekvensering (för att hitta könskromosomer) inte direkt aktuellt, och mycket lite av den vävnad som blir fossil ser annorlunda ut för honor och hanar. Amerikanska paleontologer har nu upptäckt att T-Rex-honor i äggläggande ålder har samma typ av benvävnad som fågelhonor, ett "extra-förråd" av kalcium som byggs upp inuti annars ihåligt skelett.

Upptäckten ger större möjligheter att studera sådant som populationsdynamik, men har en stor nackdel: den karakteristiska vävnaden finns bara under honans äggläggande period, och försvinner gradvis med ålder. Och saknas vävnaden kan man inte säga någonting om eventuellt kön - det kan lika gärna vara en icke könsmogen ung dinosaur som en hane eller en äldre hona. Trots detta är det en betydligt mer säker metod än de som tidigare funnits.

Själv kan jag inte låta bli att vara fascinerad över att T-Rex hade ihåligt skelett. Med all den där kroppsvikten.

Värktabletter ökar risken för bröstcancer - eller?

Att det finns en länk mellan vanliga värktabletter och bröstcancer är känt - tidigare studier har visat att dagligt intag av värktabletter under lång tid minskar risken för bröstcancer med upp till 20%. För första gången kommer nu en studie som går åt andra hållet och säger att risken för bröstcancer ökar med långvarigt dagligt intag av värktabletter. Till forskarnas egna, stora förvåning - de hade förväntat sig att se en minskning i linje med tidigare resultat.

Studien bygger på data från över 114 000 californiska kvinnor (22-85 år) och undersöker värktabletter med en av två substanser: ibuprofen (finns i bl a Ipren, Ibumetin och Alindrin) och acetylsalicylsyra (finns bl a i Albyl, Bamyl, Magnecyl och Treo). När data från alla som använde någon av värktablettstyperna mer än en gång i veckan "klumpades ihop" fann forskarna ingen ökad risk, men när data sorterades efter tabletttyp och typ av bröstcancer fann de att

1) kvinnor som tog ibuprofen dagligen i åtminstone 5 år löpte en 50% högre risk att få bröstcancer

2) kvinnor som tog acetylsalicylsyra dagligen i åtminstone 5 år löpte en 80% högre risk att få bröstcancer som inte var känslig för hormonerna estrogen eller progesteron

3) kvinnor som tog acetylsalicylsyra dagligen under lång tid löpte 20% mindre risk att få den vanligare, hormonkänsliga typen av bröstcancer, MEN effekten var så liten att den skull kunna vara slumpmässig

Forskarna poängterar att man inte ska sluta äta värktabletter bara baserat på detta (om inte annat är det rätt stor skillnad på att ta en värktablett i veckan eller månaden jämfört med över 1500 dagar i följd). Och det är en slutsats jag instämmer med. Men om någon äter värktabletter för att skydda sig mot bröstcancer, är det kanske dags att tänka om.

Bättre utbildning ger mindre sömnlöshet - för kvinnor

En ny taiwanesisk studie på nära 40000 personer äldre än 15 år fann att bättre utbildning minskade risken att lida av sömnlöshet - för kvinnor. För män var förhållandet det motsatta.

Faktorer som generellt förknippades med sömnlöshet var högre ålder, skilsmässa/separation, låg utbildning, dålig hälsa, låg inkomst och hemmaboende barn. Generellt led kvinnor i högre grad än män av sömnlöshet, något som författarna hävdar främst har sociala orsaker. Med tanke på att de sociala och kulturella förhållandena i Taiwan inte är helt lika de i Sverige är det inte säkert att alla resultat skulle vara de samma för svenskar. Speciellt intressant skulle det vara att se om utbildning spelar samma roll i Sverige som i Taiwan. Skulle Sveriges antagligen större jämlikhet påverka resultatet, så att bättre utbildning gav mer lika resultat för män och kvinnor? Skulle den påverka de andra faktorerna?

Luftburen tillit

Karin Bojs på Dagens Nyheter skriver om en Nature-studie om tillit och oxytocin, också känt som "kelhormonet".

Oxytocin produceras naturligt i kroppen (närmare bestämt, främst i hypothalamus i hjärnan) i ett flertal situationer, bland annat vid beröring, samlag och amning. Det upptäcktes på 50-talet och är ett av kroppens minsta proteiner, bara 9 aminosyror långt. Från början var det känt för att kunna få igång värkarbete hos födande kvinnor, men man har efterhand upptäckt fler relevanta effekter, hos män såväl som kvinnor.

Oxytocin är tidigare känt för att inducera lugn, men i studien har man istället fokuserat på tillit. Nära 200 schweiziska studenter fick genomgå ett försök där deras tillit till personer sattes på prov; de fick ta rollen av en investerare som skulle investera "valuta-enheter", upplagt så att om de litade på en annan person att dela med sig fick de båda en större vinst. Eftersom denna person kunde välja att inte dela med sig, tog investerana en kalkylerad risk. När investerarna fick nässprej med oxytocin ökade deras tillit, mätt i den mängd "valuta-enheter" de var beredda att satsa på att motparten var värd deras tillit.

Viss oro - mellan raderna - uttrycks för att detta ska användas i fula syften. Ja, om den dagen någonsin kommer, då kommer det att finnas en gigantisk marknad för oxytocinsensorer (tänk dig en knapp, en broch eller en slipsnål - eller kanske ett SMS - som diskret talar om för dig att din motpart försöker övertala dig på kemisk väg). Så det problemet kommer nog kunna lösas, om det skulle uppstå.

Länkar
Nature-artikeln (kräver pren.)
Wikipedia om oxytocin (engelska)

Förälskelse ser mer ut som ett fysiskt begär än en känsla

New York Times skriver om en ny studie där man magnetröntgat hjärnan på förälskade personer. Studien, som letts av Dr. Lucy Brown och Dr. Helen Fisher publicerades i Journal of Neurophysiology igår och bygger på över 2000 bilder från 17 försökspersoner.

Enligt forskarna själva har den första förälskelsens neurala profil större likhet med fysiska begär som törst, hunger och drogberoende än med känslor som tillgivenhet. Bilder från personer som man följt när deras förhållanden djupnar visr i vissa fall hur andra hjärnareor, associerade med långvarig känslomässig bindning,så småningom blir aktiva. Centrum för passionerad kärlek verkade sitta i en struktur som kallas caudate nucleus, och forskarna kunde se hur dess aktivitet minskade med tiden.

Intressant.

Subliminala ansiktsuttryck påverkar konsumtion och omdöme

Påverkas man mer av reklam med leende människor, och är man i så fall medveten om det? Det kan man undra när man ser alla hysteriskt lyckliga personer i reklam för allt från läsk till tvättmedel. Nu kommer en studie som delvis skulle kunna besvara frågan.

Studien utfördes på ett trettiotal studenter, som fick dricka en för dem oidentifierad dryck (något som man förväntar sig att de flesta borde ha vissa spärrar mot). Innan de fick tillfälle att dricka exponerades de - utan att de var medvetna om det - för en serie med leende, neutrala eller ogillande/irriterade ansiktsuttryck. Försökspersoner som hade sett leende ansikten drack mer medan de som sett negativa ansiktsuttryck drack mindre. De bedömde också dryckens smak som betydligt godare och värderade ett glas dryck högre (mätt i hur många cent de skulle vara beredda att betala för ett glas). Skillnaden uppstod bara om personerna var törstiga, annars hade ansiktsuttrycken ingen effekt.

Det skulle vara intressant att se om effekten är så pass robust att folk skulle betala mer för, säg, en förpackning juice med en leende människa på än juice med en bild av en person med neutralt ansiktsuttryck. Kanske bara om de handlar för direkt konsumtion, men inte om de storhandlar för en vecka i taget?

Det skulle ju, enligt detta resultat, kanske gå att konstruera subliminal reklam som fungerar (leende + varan, eller kanske ogillande uttryck + konkurentens vara) - iallafall om det gäller mat/dryck och åskådaren är hungrig/törstig. Vore jag ett stort läskföretag skulle jag se till att få monopol på popcornförsäljning (med mycket extra salt) på biografer och ha läskreklam med lyckliga människor i. Fast kanske bara när det visas komedier ....

En självkonfigurerande, strömsnål superdator

Vid Edinburgh Parallel Computing Centre pågår försök med att bygga en superdator som inte är baserad på mikroprocessorer, utan istället använder FPGA-chip (Field Programmable Gate Arrays). Eftersom FPGA-chip går att konfigurera om via mjukvaran kommer datorn att kunna "konfigurera om sig själv" för att passa olika problem - resultatet för användaren blir ungefär som att använda specialbyggda hårdvarukretsar, om jag tolkar artikeln rätt. Resultatet blir en mer strömsnål och effektiv dator, i förhållande till storleken.

Just nu byggs en dator med 64 FPGA-enheter som kommer att klara 1 Teraflop när den är färdig, och kräva samma utrymme som fyra normala PC. Jämfört med nästa generation av spelkonsoler (PlayStation 3 och Xbox 360), som ska klara upp till 2 Teraflops och kommer vara betydligt mindre än en PC är det väl inte så väldigt imponerande. Men som proof-of-concept? Visst. Det är definitivt tillräckligt mycket för att kunna undersöka om vissa intressanta problem går bättre att behandla med den här tekniken.

Men det borde bli attans jobbigt att programmera, speciellt som det 1) är betydligt mer krångligt att göra ett program som kan köras parallellt på flera processorer om det krävs kommunikation mellan dem under programmets gång, och 2) inte är säkert att de kommunikations-hanterings-paket som finns för parallellprogrammering (MPI, till exempel) fungerar för FPGA-chip. Och dessutom borde det vara rätt få, än så länge , som kan programmera FPGA-chip över huvud taget. Så det är nog bra att börja nu, och inte om 10 år när många av de som har en rejäl bakgrund i lågnivåprogrammering gått i pension.