Ett forskningsprojekt på kroniska smärtpatienter har visat att man kan lära sig att minska upplevd smärta genom att kontrollera hur man tänker. Att det verkligen fungerar verifierades med hjärnavbildning. Metoden hjälper dock inte lika bra för alla.
Åtta patienter med kronisk smärta ingick i studien. Deras hjärnaktivitet i området rostral anterior cingulate cortex, rACC (som är inblandat i smärtkontroll), avbildades med fMRI. De fick se bilden samtidigt som de ombads att minska aktiviteten i området genom att antingen fokusera på smärtan eller distrahera sig från den. Efter några träningssessioner kunde de flesta reducera sin rACC-aktivitet på kommando - dessa patienter uppgav att smärtan minskade ungefär med hälften. Metoden fungerade även på kontrollgruppen, fullt friska försökspersoner som fick smärtstimuli och ombads kontrollera smärtan.
En av deltagarna intervjuas av Nature News och berättar att hon till viss del kan kontrollera sin smärta på samma sätt när hon är hemma, men att det kräver stor koncentration. Det kan således vara värt att hålla i minnet att detta är ingen mirakelkur: att minska sin smärta på detta sätt fungerade inte lika bra för alla patienter, och forskarna säger att det är mycket kvar att göra innan metoden kan användas i terapi. (Metoden borde däremot, för dem det kan hjälpa, kunna innebära betydligt lägre risk för biverkningar än vad värktabletter gör)
Studien kommer att publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences i veckan.
Länk
Nature News
3 kommentarer:
Jag kommer att tänka på en terapi för att bota närsynthet som utvecklades på 1980-talet (i Uppsala om jag minns rätt).
En tongenerator kopplades till musklerna runt ögonen. Tonen blev lägre när musklerna slappnade av, och geneom att koncentrera sig på att sänka tonen kunde patienter uppnå enorma förbättringar. Efter några sessioner kunde vissa kasta glasögonen.
Problemet var att forskningen inte ledde till kommersiella tillämpningar. Det spekulerades om att detta berodde på att det finns mycket mer pengar att tjäna på glasögon och linser.
Jag undrar hur mycket pengar smärtstillande medel omsätter per år, och vad de tillverkarna tycker om sådan här vetenskaplig forskning?
Det Håkan talar om är väl det som kallas "biofeedback". Jag minns också att man provade det på flera olika saker, som t ex att sänka pulsen.
Eftersom jag för tillfället drabbats av bältros och därmed följande smaärta i den berörda nerven har jag pågående erfarenhet av smärta. En viktig sak är att smärtan lätt dominerar, så att det är nästan omöjlgt att tänka på något annat. Under en viss tröskel för smärtan och över en annan tröskel för hur intressant något är kan dock smärtan komma i bakgrunden (där befinner jag mig nu, jag försökte läsa det här inlägget igår - det gick inte). Och Alvedon funkar inte, däremot att ligga så att kudden trycker mot nerven.
Vad den här undersökningen visar förvånar mig inte. Vad vi behöver är något som får oss att kunna tänka på annat än att det gör ont.
Hans: Tack för påminnelsen, jag hade tänkt skriva om det uppenbara motsatsförhållandet mellan smärta och koncentration, men tappade bort tanken halvvägs.
"Vad vi behöver är något som får oss att kunna tänka på annat än att det gör ont."
Det intressanta här är dock att de visat att det inte bara är distraktion från smärtan som ger effekt, utan att man faktiskt rent aktivt och medvetet kan sänka smärtnivån genom att "dirigera om" sin hjärnaktivitet - om än med hyfsat stor ansträngning. Rätt häftigt.
Skicka en kommentar