söndag, januari 29, 2006

(natur)vetenskapen och bloggarna

Nature startar (eller snarare, har startat) bloggar. Seed magazine startar "scienceblogs.com" och engagerar ett flertal kända vetenskapsbloggare som flyttar dit sina bloggar. Det rör på sig, så smått, i den traditionella vetenskapsvärlden. Men hugg tag i en godtycklig naturvetenskapsrelaterad forskare, och han eller hon kommer med god sannolikhet inte ha någon kontakt med bloggar alls.

Något överrumplad upptäckte jag förra veckan att Nature har flera nyhetsbloggar - en nystartad generell nyhetsdiskussionsblogg (Nature Newsblog), en om neurovetenskap (Action Potential), en om webbteknik och vetenskap (Nascent) och en om genetik (Free Association). Det verkar dock hittills ha varit en ganska mjuk och försiktig satsning - trots att de tre sistnämnda bloggarna startades i november verkar de inte ha nått ut till den vetenskapliga "allmänheten" ännu, och Action Potential "lanseras" först i ledarspalten i förrförra veckans nummer av Nature Neuroscience (här, pren. krävs). Man anar ett visst mått av besvikelse bakom konstaterandena att bloggarna inte "nått ut". De orsaker som framförs är att forskare lider av tidsbrist och informationsöverskott, men jag undrar om det inte till viss del beror på för lite marknadsföring...

Det som också verkar saknas är ett nyttoperspektiv ur den enskilda (naturvetenskapliga) forskarens synvinkel. Digitaliseringen av forskningen på andra områden - open-access tidskrifter, artiklar tillgängliga via nätet för prenumeranter, växande databaser med fritt tillgängliga data - har alla uppenbara fördelar för den enskilde. Open access (fri tillgång) innebär att fler intresserade kommer kunna läsa din artikel, vilket sannolikt resulterar i fler citationer (vetenskapsvärldens valuta). Artiklar som pdf-er via nätet sparar enorma mängder tid och ansträngningar jämfört med att bege sig till ett bibliotek för att gräva i arkiven. Fria databaser kan ge tillgång till mer relevanta data än vad ett labb kan samla på sig under ett årtionde, och ökar dessutom tillförlitligheten i de data som finns där. Men vilken nytta innebär en blogg för den enskilde forskaren, i de discipliner som främst bygger påd ata och tolkning av data?

Ironiskt nog har vetenskapsvärlden en hel del gemensamt med bloggosfären. En forskare, precis som en bloggare, är sitt eget namn och varumärke (analogt är ett välkänt labb lite som en väl sammanhållen gruppblogg). Mycket av arbetet görs i skriftlig form, och det man skriver är en investering i ens namnbygge. Och precis som bloggosfären kan ses som ett stort pågående "samtal" (eller flera) kan det pågående forskningsarbetet inom många grenar av vetenskapen ses som ett samtal - ett samtal som till stor del går ut på att kommentera och felgranska andras bidrag. Referenser - länkar alternativt citationer av andras artiklar - är viktiga i båda fallen. Tidsskalan är däremot väldigt annorlunda: bloggdebatter rör sig över dagar eller till och med timmar, medan inläggen i en vetenskaplig diskussion ofta är artiklar som kan ta ett år att skriva och merparten av ett ytterligare år att publicera. Och det tar en motsvarande skillnad i tid att bygga sig ett namn: en ambitiös och duktig bloggare med gott om tid kan i nuläget lansera en blogg på några månader, men att bygga sig en forskningskarriär tar år. Fem år, kanske tio år eller mer.

Det som tar tid att bygga upp kan fortfarande rivas ner betydligt snabbare. Jag kan tänka mig att många forskare tvekar att ge sig in i "bloggbranschen" för att de är rädda om sina namn och sina rykten. Och för den som främst är van vid forskningsvärldens långsammare tidsskala med dess stora möjligheter till eftertanke och genomtänkta inlägg verkar kanske bloggens snabba debatt både ytlig och riskabel. Det kommer nog ändras, om inte annat när de som nu växer och vuxit upp med bloggar som ett naturligt inslag så småningom hamnar i forskningsmiljön. Många av farhågorna går trots allt att ta hand om med väldigt enkla medel (Action Potentials näst första post: "We will not tolerate any anonymous criticism, be it of us or others, papers in NN or elsewhere. Critical comments are very welcome, but you must sign with your real name and email address. There's a good chance we'll double-check with you via email before putting your strongly critical comment live online"). Och har en sysselsättning som till så stor del bygger på diskussion - om än väl underbyggd sådan pepprad med referenser - i längden råd att ignorera bloggar helt och hållet? Jag tror inte det.

En annan variant på vetenskapsbloggande är Seed:s nystartade satsning på vetenskapsbloggar: scienceblogs.com. Scienceblogs är en paraplydomän för (i skrivande stund) 15-talet vetenskapligt intriktade bloggar, flera av dessa utvalda från de mest välkända vetenskapsbloggarna inom olika områden. Bloggarna - personerna, alltså - skriver precis som förut fritt utan att vara direkt bundna till "föräldern" seed magazine (även om vissa kritiska röster om att de sålt ut sig hörts i den engelskspråkiga bloggosfären). Jag hoppas att det kommer ge upphov till fler kors-vetenskapliga diskussioner, det skulle kunna bli riktigt intressant.

För att komma tillbaka till nyttan, så tror jag att fler etablerade forsknings- och forskarbloggar skulle ge betydligt bättre möjlighet till diskussion, till snabb faktagranskning, till oväntade lyckade infallsvinklar och till givande ämnesöverskridande samarbeten - ungefär som för alla andra områden där bloggar finns. Låt oss hålla tummarna för Nature:s ansträngningar på bloggfronten - dit de går lär många andra i forskarvärlden följa efter.

(Nature körde även en artikelserie om webben och vetenskapen i slutet av förra året. Jag har inte hunnit läsa den ännu, men den ser intressant ut och den verkar vara fritt tillgänglig: editorial, artikel 1, artikel 2, artikel 3 och artikel 4).

Länkar
Nature Newsblog
Action Potential
Free Association
Nascent
Scienceblogs.com

2 kommentarer:

malte sa...

Svenska Forskning & Framsteg har ett gäng vetenskapsmän som bloggar åt dem på www.fof.se/blogg.

Och så finns vi tre glada astronomer och rymdfysiker som (nyhets)bloggar för tidsskriften Populär astronomis räkning på popast.nu. Välkommen dit!

Malin Sandström sa...

malte: Jo, jag är väl medveten om det :)

Skillnaden mellan både popast:s och fof:s bloggar jämfört med Nature:s och Seed/Scienceblogs bloggar är väl ändå att de vänder sig till ganska olika målgrupper. Både Forskning&Framsteg och Populär Astronomi bloggar (att döma av tonen och innehållet) på populärvetenskapsnivå för en intresserad allmänhet, medan Nature:s bloggar och Scienceblogs betydligt mer riktar sig till de som är verksamma inom respektive ämne (eller åtminstone väl insatta).

Det är väldigt bra att forskning och vetenskap blir mer tillgängliga genom populärvetenskapsbloggar, men jag tror inte att det i sig kommer inte vara nog för att åstadkomma ett utbrett "forskarbloggande" med ett ömsesidigt utbyte som avsikt (ett där forskare både bloggar och kommenterar andra forskarbloggar).