torsdag, december 13, 2007

Barnbärarböj på ryggen

Gravida kvinnors ryggar böjer sig ännu mer som 'S', för att ge bättre balans, och kvinnors nedre ryggkotor är lite annorlunda formade för att minska belastningen som svankandet innebär. Det är en evolutionär anpassning som fanns redan hos de tidigaste upprätt gående människorna, skriver forskare i dagens Nature.

En gravid kvinnas masscentrum (tyngdpunkt eller 'balanspunkt') flyttar sig successivt utåt från sin vanliga plats ovanför höfterna, i takt med att hennes mage växer. Om det inte gick att korrigera för skulle gravida kvinnor få svårt att hålla balansen, och ha problem med sådant som att springa eller gå.

Våra fyrbenta släktingar aporna har inte samma problem; med en fyrbent ställning har den extra vikten vid magen inget större inflytande på masscentrum och balansen. Balansbekymren uppstod först när de tidigaste människorna började gå upprätt.

Eftersom ryggen är böjbar går det att kompensera för graviditetsmagens vikt genom att svanka mera - då flyttar sig kroppens masscentrum inåt höfterna igen. Gravida kvinnor gör så automatiskt. Böjningen ökar med ungefär 60% under graviditeten, visade forskarnas mätningar - och om kvinnorna inte kan svanka flyttar sig deras masscentrum flera centimeter framåt.

Anpassningen till den ökade belastningen på ryggen har gjort att mäns och kvinnors nedre ryggrader är subtilt annorlunda; "svanken", den rad med ländkotor som är tjockare inåt än utåt, sträcker sig över en ytterligare kota hos kvinnorna (tre istället för två). Dessutom är lederna mellan ytorna på ledutskotten större hos kvinnor, så att det ökade trycket på lederna kan kompenseras med att det sprids över en större yta. Kvinnors ryggar tål således svankandet bättre.

Könsskillnaden i ryggraden finns redan hos Australopithecus, vår tidigaste tvåfota förfader, visar forskarna i samma artikel. Men den saknas hos den fyrfota schimpansen - och därmed är den sannolikt en produkt av evolutionens anpassning av ryggen till det tvåfota barnbärandets belastningar.

UPPDATERAT 16/12: Och idag skriver DN Vetenskap om detta - med en snygg bild på ryggradskrökning och masspunkt.

Länkar
Nature News
artikeln i Nature (pren. krävs)
ScienceNOW
BBC News (med bra bild)
New York Times
SR Vetenskapsradion
New Scientist

Andra bloggar om: , , , ,

5 kommentarer:

Rikard sa...

Undrar om detta kan vara orsaken till att det anses "sexigt" med en kurvig svank? Det skulle ju ha samma reproduktiva fördelar som stor byst och kurviga höfter. (Que Sir MixAlot)

Malin Sandström sa...

Jo, jag får medge att det första jag tänkte (nästan, iaf) var, att det här skulle kanske kunna ge en anledning till att det bisarra modet med turnyr kunde anses snyggt på 1870- och 1880-talet...

RagFrid sa...

Det här ger ju också en förklaring till ett fenomen jag har observerat som friidrottstränare, nämligen att tjejer som är väldigt starka i benen ganska ofta får en stor svank under sprintlöpning. Speciellt påtagligt om de styrketränar väldigt mycket (eller snarare på ett obalanserat sätt). Detta kan inte ses hos killar på samma sätt, så jag har länge misstänkt att det har samband med någon sådan här skillnad.

Jan Thurin sa...

Detta verkar vara en intressant variant av Aletheia bloggen?

Anonym sa...

Lite av en halv förklaring där, IMHO. Enbart att svanka (puta med magen så att säga) betyder ju snarare att tyngdpunkten flyttas framåt.

Det är ju genom att flytta bak hela överkroppen (vilket iofs. kräver mer böj i svanken) som tyngdpunkten flyttas bakåt igen.

Kul observation i vilket fall som helst...