Nästan 4 miljoner "provrörsbarn" - många av dem idag vuxna människor, som inte hade funnits utan in vitro-fertilisering. Mycket mer konkret kan forskningsnytta knappast bli. IVF-teknikens upphovsman, Robert Edwards, är väl värd sitt Nobelpris i medicin.
Däremot blir det ingen blixtbloggning om det här Nobelpriset för min del, eftersom SvD läckte nyheten (enligt dem dessutom baserat på *flera* källor) redan tidigt imorse. Trist och märkligt förhållningssätt hos de som läckt, tycker jag, oavsett motivation. Ingen kommentar från kommitten ännu, men det ska bli intressant att se om de säger något och i så fall vad.
TILLÄGG 14.10 samma dag: och SvD:s redaktionschef väljer mycket märkligt att klappa sig själv, Atterstam och SvD på axlarna för "scoopet" på sin blogg. Jamen, seriöst - ta äran för en läcka som sannolikt snarare beror på interna KI-stridigheter, och dessutom hinta att det/Inger Atterstam därmed är värt Stora Journalistpriset? (jag håller med om att Atterstam är duktig och förtjänar priser i andra sammanhang, men knappast för just detta)
TILLÄGG 17.52 dagen därpå: det slog mig att jag kanske ska påpeka att jag formellt sett är anställd av KI, med en chef som också är med i kommitten. Jag tror inte det påverkar min inställning till läckandet - det är trist oavsett - men jag vill inte att nån ska tro att jag försöker smyga med det...
Länkar
Pressrelease
Mer avancerad information (engelska, pdf)
Engelska wikipedia om IVF
Ursprungsartikeln i The Lancet
7 kommentarer:
Robert Edwards är dessutom så sjuklig att Nobelkommittén inte själva kunde meddela honom att han tilldelats Nobelpriset, utan det fick göras av hans fru. Då var det extra olyckligt att svd.se t o m översatte sina tarvligheter till Engelska bara för att dra in lite extra trafik! De hotade i praktiken hans hälsa.
Kerstin: ja, det är bekymmersamt. Man får väl hoppas att folket runt omkring Edwards var kloka nog att inte säga något innan själva beskedet verkligen kom.
Allvarligt talat, att smickra in sig hos kommitté-medlemmar eller dylikt för att kunna läcka ett namn några timmar före kungörandet är inget "scoop"! Att en kvalitativ tidningsredaktion som SvD lägger ned tid och energi på sånt är deprimerande. Det förväntar jag mig av Expressen - inte Atterstam.
Vad härnäst? Avslöja vad folk får i julklapp i förväg?
Tråkmörtar
Jag vet inte. Är det ändå inte så det är i dagstidningsjournlistikens värld? Jag kan tycka det inte borde vara så. Men det är väl ändå något annat. Se t ex
den journalisten som avslöjade att "Jan Guillo varit agent för Sovjetunionen"(vilket han narturligtvis aldrig varit i den verkliga världen!). Han blev väl prisad för den bedriften,fastän prestationen från journalisens sida i mina ögon är ytterst tvivelaktig.
Men min poäng är. Ett scoop är något som säljer tidningar.
För övrigt hoppas jag du lyckas göra VoF lite miljövänligare. VoF satsar hårt på förföljelser av personner vars åsikter de inte gillar:Det är i mina ögon vare sig folkbildning eller vetenskap. VoF brukar skylla ifrån sig att föreningen inte sysslar med det! Det är lika trovärdigt som när fottbollsklubbarna säger att de inte har ansvar för
fotbollshulliganernas verksamhet. Men frågan finns ju alltid där. Vad har de gjort för att stoppa det?
Lycka till i Styrelsen!
önskar
Henrik
(Som tror att ska VoF åstadkomma något vad det gäller vetenskap och folkbildning, så måste de bryta med "skeptiker"-rörelsen.)
Henrik: jag inser att jag var lite otydlig i texten: det "trista och märkliga förhållningssättet" jag refererar till gäller alltså de kommittemedlemmar som läckte, inte SvD. Jag tycker däremot inte att det var ett 'scoop' för SvD, eftersom jag tycker man ska skilja mellan resultat från hängivet grävjobb och resultat från sånt som verkar ha ramlat i någon reporters knä av externa politiska orsaker.
Vad gäller VoF: jag skulle inte hålla med om att VoF satsar hårt på personförföljelser; snarare att VoF som en del av sin verksamhet söker upp och kritiserar ovetenskapliga åsikter och ovetenskaplig verksamhet, särskilt den som bedrivs i vinstsyfte. Däremot kan jag hålla med om att tonen bitvis blir hård, särskilt i diskussioner som pågått länge i låsta positioner, och det är nog ofrånkomligt att vissa som får sin livsåskådning ifrågasatt upplever sig attackerade personligen oavsett vad intentionen med kritiken är.
Om jag vänder på frågan: vad tycker du att vi ska göra för att stoppa det du upplever är personförföljelser?
Tack för att du frågar Malin! Om man utser någon till
"Årets Förvillare", så koncentrera man sig redan där på personen! Varför inte utse "Årets vanligaste Missförstånd" i stället? Då skulle fokus komma på ideer i stället för personer. Se t ex Diskusssionen när Annika
Dahlqvist utsågs till "Årets Förvillare" kan man verkligen säga att det inte blev ett inlägg i debatten om LCHF?
Henrik
PS
Jag håller helt med dig om sladrande kommite
medlemar. DS
Henrik: jag förstår hur du menar, men jag är inte säker på att jag helt håller med dig. Jag ska försöka förklara varför.
Visst är förvillarprisen kritiska, men de är riktade mot verksamhet och uttryckta åsikter snarare än en/flera personer i sig, och de delas ut en enstaka gång med motivering och källhänvisning till underlaget för utmärkelsen. Så jag skulle inte kalla det personförföljelse.
Ser man på de tio senaste förvillarprisen (2000-2009) har hälften gått till enskilda personer och hälften till grupper; jag skulle inte heller kalla det personförföljelse.
Sedan kan man diskutera om personligt/gruppvis riktade utmärkelser är den bästa vägen. Som du säger skulle utmärkelser riktade mot ideer kunna vara ett annat alternativ. Men att rikta sig mot "vanliga missförstånd" skulle lätt kunna bli verkningslöst om man tolkar det bokstavligt; bättre användning av begränsade resurser är att rikta sig mot särskilt farliga missförstånd. Jag skulle säga att "bra" kandidater är missförstånd som äventyrar folks liv/hälsa eller ekonomi i första hand, samhällets/allmänhetens förtroende för och förståelse av vetenskap, särskilt medicin, i andra hand. Så långt skulle jag gissa att vi kanske är överens?
Förr eller senare hamnar man i problemet att många farliga missförstånd sprids aktivt, och att vissa spridare av missförstånd har större genomslag än andra, eftersom de har högre trovärdighet (t ex forskare, läkare, medicinska organisationer och myndigheter) och/eller stort mediagenomslag (t ex journalister, kändisar, redaktioner). Jag tror att det är mer effektivt att markera mot de som med stort genomslag sprider farliga missförstånd än att bara markera mot missförstånden i sig.
Sedan måste det självklart också skötas på ett objektivt sätt. Jag tycker VoF:s nomineringar brukar vara väl underbyggda, men medierapporteringen av dem är inte alltid vad jag skulle önska.
PS
Utmärkelsen av AD till förra årets förvillare hade inte med LHCF-kost att göra (se särskilt förtydligandet till utmärkelsen), utan med ett antal ovetenskapliga uttalanden hon gjort angående vaccinering, cancer och fluor, kombinerat med att hon i sin roll som läkare har ett särskilt ansvar för att förhålla sig professionell i råd och uttalanden till allmänheten.
Skicka en kommentar