Den första organismen som utför fotosyntes utan att vara i närheten av solen har hittats - drygt två kilometer ner i havet. Vattnet i närheten av så kallade "hydrotermiska skorstenar" (hydrothermic/hydrothermal vents), sprickor i havsbottnen, skickar ut ett svagt ljussken. Ljusskenet är för svagt för att kunna ses med blotta ögat, men går att mäta. Detta upptäcktes i slutet av nittiotalet, och upptäckten fick några marinbiologer att börja leta efter fotosyntetiserande organismer i närheten av de hydrotermiska utsläppen.
Organismen, en bakterie vid namn GSB1, behöver förutom ljus bara svavel och koldioxid för att överleva.
Länkar
ScienceNow
Mer om hydrotermiska ventiler (från NASA)
Artikel i PNAS (abstract, pdf) fulltext kräver prenumeration, abstract är fritt tillgängligt
5 kommentarer:
Vilka restprodukter lämnar bakterien ifrån sig och vilken verkningsgrad har den?
En sådan bakterie skulle kunna vara första steget för terraforming eller långsiktig energiproduktion i rymden, ganska koolt.
Det står väldigt lite i artikeln om sådana "användbara" saker som restrpodukter och verkningsgrad. Sannolikt reducerar den sulfat (SO_4^2- ) till vätesulfid (H_2S), som liknande bakterier gör.
Den verkade tåla syre rätt bra trots att det är gifitgt för den här sortens organismer. Kanske kan man modifiera den på något sätt och få den att producera syrgas.
Absorption av ljus verkar vara mest effektiv under 470 nm, plus en extra topp vid ungefär 750 nm. Så den är nog inte effektiv i vilken miljö som helst.
Intressant!
Gissar jag rätt om jag tror att de härstammar från organismer som utvecklat solbaserad fotosyntes eller kan de ha utvecklat den förmågan där nere?
www.agamemnon.se
Enligt artikeln är den mest lik gröna svavelbakterier, familjerna Chlorobium och Prosthecochloris som bor på 2-20 meters djup och är beroende av solljus. Så detta verkar vara en avlägsen släkting.
De spekulerar inte så mycket i var den kommer ifrån - undersöker bara att den verkligen lever vid den hydrotermiska skorstenen (2 km ner) och inte högre upp eller längre bort på samma djup. De noterar dock att hydrotermiska skorstenar är kortlivade, geologiskt/evolutionsmässigt sett, så att det är osannolikt att den kommer från kontinuerlig utvecklingskedja av bakterier som utvecklat fotosyntes på stort djup vid hydrotermiska skorstenar.
För min del ser det - sammanlagt - ut som en antydd gissning i linje med att någon förfader till bakterien hamnade på stort djup och behöll sin fotosyntetiserande förmåga där. Men eftersom de inte säger det rakt ut finns det nog inte så goda belägg för det, heller.
Tack för svaret! Jag kan inte logga in på Science Now och läsa artikeln själv. Sånt här är intressant, med allt det innebär för spekulationer om livets uppkomst och eventuellt liv på andra planeter.
Och så har man hittat ännu en blogg att hålla ett öga på...
Skicka en kommentar