En till planet, fast fortfarande bara tio planeter totalt

Tätt i hälarna på rapporten om en planet (2003 EL61) som skulle kunna vara dubbelt så stor som Pluto (och därmed innebära att vi har tio planeter i solsystemet), kom rapporten om en annan ungefär lika avlägsen planet (2003 UB313) som också skulle vara större än Pluto. Detta ungefär samtidigt som man kom fram till att den första rapporterade planeten (EL61, alltså) inte var större än Pluto trots allt, utan bara hade 70% av dess diameter - vilket gör den andra rapporterade planeten och inte den första rapporterade planeten till den tionde planeten i solsystemet. Ack ja, det är ju nog att göra vem som helst förvirrad :)

Ironiskt nog hade även en andra forskargrupp hittat EL61, men väntade med att annonsera fyndet tills de analyserat data för att veta säkert hur stor den var. Fast de fick iallafall tröstpriset att kunna berätta att EL61 har en måne.

Mike Brown, en av upptäckarna av planet nummer tio (omgång två) har nyss fått en dotter. Informationssidan om UB313 har således uppkallats efter dottern ("Planet Lila"), vi får väl se om även planeten gör det. Han skriver

We have proposed a name to the IAU and will announce it when that name is accepted. For those speculating that the name proposed is "Lila" based on the web site name I must warn you that that is really just a sentimental dad's early morning naming of a web site for his three week old daughter and one should not take it too seriously!

att informationssidan namngavs tidigt på morgonen av en sentimental nybliven far och att det inte ska tas för allvarligt.

Länkar
Förra vetenskapsnytt-posten om EL61
New Scientist (uppdaterad artikel om EL61)
New Scientist (om UB313)
Mike Brown om UB313
Mike Brown om EL61 - tack till Rikard för de sista två länkarna

Bakterier tjuvlyssnar på immunförsvaret

En vanlig bakterie, pseudomonas aeruginosa, har lärt sig att "tjuvlyssna" på kroppens immunförsvar. Bakterien finns på fuktiga ställen som i jord, på grönsaker samt i vattenkranar och lever i vanliga fall i tarmarna på fullt friska personer (ca 3% av befolkningen). För en frisk person är den harmlös, men ett stressat immunförsvar kan utlösa en massiv attack som leder till bakterieinvasion av blodomloppet. Inflammationen kan vara dödlig inom några dagar.

Bakterien har utvecklat receptorer för gamma-interferon, ett signalprotein som immunförsvaret använder för att koordinera sina insatser. När bakterierna detekterar gamma-interferon använder de något som kallas quorum sensing (svensk term verkar saknas, på ett ställe såg jag att de föreslog "kvorumreglering"* men det ser inte ut att vara utbrett): de skickar ut speciella kemiska signaler och känner av hur mycket de får in av samma signal - på så sätt kan de "uppskatta" (det är naturligtvis inget medvetet arbete inblandat) hur många andra bakterier av sin egen art de har i närheten. Om de är tillräckligt många börjar de tillverkar ett ämne som gör värdens cellväggar lättare att tränga igenom, och ett annat ämne som gör värdens celler mer mottagliga för bakteriernas toxiner (gifter, inte helt olika antrax i detta fall). Sedan ger de sig ut i blodomloppet och invaderar också olika organ.

En av de vanligare orsakerna för en infektion verkar vara kroppens stressrespons efter en operation. Pseudomona ligger bakom många fall av infektioner efter operationer.

*motivering: Det engelska quorum liksom det svenska kvorum har med beslutsförhet att göra. I Parlamentarisk ordbok beskrivs kvorum som: ”Regler om att ett visst antal ledamöter måste vara närvarande i kammaren vid ett beslut. Någon allmän kvorumregel finns inte, det räcker med att en ledamot är närvarande för att kammaren ska kunna fatta beslut. I vissa fall krävs dock för beslut ett särskilt antal ledamöter.” Det är den metafor man utnyttjar på engelska, och vi föreslår att man utnyttjar den även på svenska.

Länk
Science Daily

Ny "planet" dubbelt så stor som Pluto

Ett nytt objekt i omloppsbana runt solen, sannolikt dubbelt så stort som Pluto, väcker just nu stort intresse hos astronomer världen över. Objektet ligger i Kupierbältet, och dess bana är jämfört med Plutos ännu mer vinklad mot de övriga planeternas banor i solsystemet - hela 28° jämfört med Plutos 17°. Dess närmsta avstånd från solen är 35 astronomiska enheter, dvs 35 gånger så stort som avståndet mellan solen och jorden, men just nu befiner den sig på 51 astronomiska enheters avstånd.

Storleken bestäms genom att studera hur mycket ljus som reflekteras från objektet. Eftersom dess yta inte är känd vet man inte exakt hur mycket ljus den kastar tillbaka - men om det är jämförbart med andra objekt i Kuiperbältet kan objektet således vara dubbelt så stort som Pluto, som mäter 2300 kilometer tvärsöver.

Objektet upptäcktes av en forskargrupp vid Sierra Nevada-observatoriet i Spanien, när de gjorde en omanalys av data som togs upp under 2003. När de sedan letade i äldre databaser kunde de se objektet redan i data från 1955. Dess bana beräknades baserat på dessa data, och sedan gick email ut till folk runtom i världen, där de bads genast studera objektet (det var nog många amatörastronomer som inte sov inatt). Observationerna verifierades sedan av Astronomical Union's Minor Planet Center (MPC) i Cambridge, Massachusetts i USA, som gav det referensnummer 2003 EL61.

Upptäckten väntas ge nytt liv åt debatten om vad som kan definieras som en planet. Pluto har ibland ansetts vara för liten för att förtjäna att kallas planet, och att hitta ett objekt som kanske är dubbelt så stort gör inte gränsdragningen mellan planeter och övriga objekt lättare. Den minsta erkända planeten i solsystemet, Merkurius, är 4 878 km stor (diameter).

Länk
New Scientist Space

EDITERAT 29/7 kl 18.38 för att ändra skrivfel. (Ibland räcker det inte att korrekturläsa två gånger. Jag hade påstått att objektet/planeten går i omloppsbana runt jorden men jag menar ju naturligtvis solen. Duh.)

EDITERAT 31/7 kl 09.37: OBS att EL61 har visat sig vara mindre än Pluto, och att det nästan samtidigt rapporterades om en annan "planet", UB313, som också var långt bort och jämfördes med Pluto. Mer information här.

Hur influensavirus byter skepnad

Forskning om influensavirus är högaktuellt just nu, med tanke på de återkommande larmrapporterna om "fågelviruset" H5N1 från Asien, det som hotar bli nästa världsomspännande epidemi (pandemi). Speciellt intressant, och viktigt, är hur influensaviruset bär sig åt för att bli "osynligt" för det mänskliga immunförsvaret. Det sker genom att viruset byter gener med andra närbesläktade virus i samma värd, och åstadkommer en ny genkombination som immunförsvaret aldrig tidigare sett. (Därför anses det problematiskt att till exempel virussmittade ankor och grisar bor tillsammans med människor - blir någon av arterna smittade med ett virus som kan överföras till människor samtidigt som det bär på ett för människan "okänt" virus kan resultatet av ett genbyte bli ett supervirus som vårt immunsystem inte alls känner igen.)

För att kunna skatta närmare hur stor risken är att ett farligt genbyte sker, vill man naturligtvis veta ungefär hur ofta virus byter gener med varandra - och hur många av byten som resulterar i farligare virus än de ursprungliga. För att få mer insikt i det har en amerikansk forskargrupp studerat gensekvenser från 156 influensavirus som cirkulerat i New York de senaste fem åren (1999-2004). Efter att ha studerat hur virusen utvecklats över tiden drog de slutsatsen att det finns fler olika virusstammar på samma plats samtidigt än man tidigare tänkt, och de byter gener med varandra förvånansvärt ofta. Ett av bytena, mellan ett virus som var vanligt föregående år och ett reativt harmlöst virus som smittade ett fåtal människor, resulterade i en ovanligt otrevlig influensaepidemi vintern 2003-2004. Speciellt effektivt för viruset är det att byta ut gener för ytproteiner - det är nämligen de som immunförsvaret känner igen. Det kan man också, enligt studien, se i gendatat: genen för ytproteinet befinner sig under hårt evolutionstryck, så man hittar många olika varianter av den.

Gruppen planerar nu att utföra en liknande studie på fågelinfluensavirus, för att se om det byter gener lika ofta.


Mer om influensavirus
Det finns en hel del intressant information om influensvirus hos amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases: forskning, en entimmes film med experter som diskuterar, information om vaccin och behandlingar... och en mängd länkar om deras egna information inte skulle räcka.

Länkar
Nature News
Artikel i PLoS Biology (open access)
NIAID: Focus on the flu (Amerikanska National Institute of Allergy and Infectious Diseases)

Lyssna på Saturnus

Saturnus är en stark radiokälla, med radiovågor som är starkt relaterade till norrskensliknande fenomen vid nord- och sydpolerna. Rymdsonden Cassini har spelat in högupplösta ljudspår med Saturnus radioemissioner. Ljuden har visat sig ge ett mycket komplext spektrum med stigande och fallande toner och många variationer i tid och frekvens.

Efter att de ansvariga forskarna skiftat spektrum på inspelningen till hörbara toner kan man nu lyssna på ett 73 sekunder långt ljudspår från upptagningen. Synnerligen spöklikt, är mitt omdöme. Nästan som hämtat från soundtrack för en skräckfilm.

Man kan också se en animation av ljudspektrum (se bilden) med en pil som markerar vad man lyssnar på just då (kräver Suns Java-plugin).

Bild: University of Iowa (här, samma länk som ljudet)

Länkar
Lyssna på Saturnus (University of Iowa)
University of Iowa Space Audio (fler rymdljud)

Inte felfri start för Discovery trots allt

Trots att NASA först angav att Discoveryfärjans uppskjutning gick felfritt, har det visat sig att så inte riktigt var fallet: rymdfärjan fick åtminstone två skador. Den mest oroande, enligt New Scientist Space, är en skada nära inkapslingen av landningsstället i nosen - en ca 4 centimeter bred bit saknas här. Färjan tappade också ett annat, ännu inte identifierat objekt som har kunnat ses på foton av uppskjutningen. Dessutom krockade den med en eller flera större fåglar (se bild till vänster).

NASA förväntar sig att skadornas omfattning och eventuella konsekvenser kommer vara kända vid dag 6 av missionen, det vill säga om fyra dagar. Om allt går som det ska kommer Discovery att landa i Florida den 7:e augusti 09:46 GMT, eller klockan 10:46 svensk tid.

Förhoppningsvis innebär det inga allvarligare problem för färjan och dess besättning. Efter Columbiafärjans krasch den 1:a februari 2003 har NASA lagt ner runt 1 million dollar på att bygga om och förbättra Discovery för att förbättra säkerheten. Nature News har snygg interaktiv grafik som beskriver om- och tillbyggena.

Bild: AP via New Scientist Space

Länkar
Dagens Nyheter
New Scientist Space
Nature News (artikel)
Nature News (grafik)

Varför blir det inte mörkt när man blinkar?

Varför märker man inte att det blir mörkt när man blinkar? Därför att en viktig del av hjärnan "stängs av" och således inte kan upptäcka att det har blivit mörkt. Det säger en forskningsgrupp från University College London.

Genom att lysa ljus i munnen på försöksdeltagare försedda med totalt avskärmande glasögon (för att inte få in något ljus utifrån) har man kunnat lysa upp deras näthinnor trots att de blundar, och jämföra hjärnaktiviteten vid blinkning med hjärnaktiviteten då personen inte blinkar. I annat fall hade det varit omöjligt att skilja på effekterna från att det blir mörkt när man blinkar från effekterna av själva blinkningen.

Försökspersonernas hjärnaktivitet avbildades med fMRI (functional magnetic resonance imaging), och då kunde man se att aktiviteten i ett område (som kallas V3) i synsystemet undertrycktes vid blinkning. Det leder antagligen till att hjärnan inte registrerar förändringen i ljus. En liknande mekanism är känd för att ge oss en "ohoppig" bild även när vi flyttar ögonen.

Länk
Nature News

Är din Teflonpanna farlig?

Dupont, tillverkaren av Teflon, har stämts av 14 personer som hävdar att de inte fått tillräcklig information om möjliga risker med kemikalier relaterade till Teflon. Mest uppmärksammad är PFOA (perfluorooctanoic acid), en kemikalie som används i tillverkningen av Teflon. Amerikanska Environmental Protection Agency (ungefär "miljöskyddsmyndigheten") har tidigare denna månad klassificerat PFOA som "likely carcinogenic" (sannolikt cancerframkallande). Det finns inga klara bevis för att PFOA finns i färdiga Teflonprodukter, däremot har forskning visat att överhettat Teflon (360 grader Celsius och högre) släpper ifrån sig spår av PFOA och andra fluorföreningar.

PFOA
PFOA är i princip onedbrytbart i naturen och kan hittas i låga nivåer i de flesta människor på jorden, bland annat hos teskördare på landsbygden i Sri Lanka. Det anrikas hos människor med en halveringstid på drygt fyra år (se s 6). Det finns indikationer på att PFOA inte bryts ned på precis samma sätt hos män och kvinnor (eller snarare, honor och hanar: det finns testdata från råttor och apor). PFOA har visats ge tumörer hos råttor, men i betydligt högre koncentrationer än de som finns hos människor. Vad källorna är för PFOA är inte helt känt - det förekommer inte enbart i Teflonprodukter.

De flesta toxicitetsstudier (studier som undersöker hur giftigt ett ämne är) för PFOA har utförts med det salt syran bildar tillsammans med ammonium, inte med själva PFOA. Det är oklart om detta spelar någon roll.

Tillverkare av PFOA finns främst i USA, Tyskland och Japan (se s 15).

Vad används PFOA till?
PFOA används bland annat i tillverkning av andra kemikalier, till exempel dess ammonium- och natriumsalter och fluoroakrylester (se s 15). Salterna används i polymertillverkning samt som ytbehandlings- och emulgeringsmedel.

Så vad säger Dupont?
Naturligtvis har Dupont sin egen informationssida om PFOA. I ett skriftligt uttalande tillgängligt där står det:

Based on existing scientific data, DuPont believes that PFOA exposure does not pose any health risk to the general public. To date no human health effects are known to be caused by PFOA even in workers who have significantly higher exposure levels than the general population.

Det finns också (minst) ett dokument som påpekar att PFOA och Teflon inte är samma sak, att Teflonprodukter inte innehåller PFOA och att det är ett varumärkesintrång att använda Teflon som en synonym för PFOA.

Dupont genomför just nu en studie på 1000 arbetare (som antas exponeras för högre halter av PFOA än andra), och meddelar att de preliminära resultaten inte visar på någon förhöjd sjukdomsrisk.

Länkar
Nature News
New York Times (gratis registering krävs)
Revised Draft Hazard Assessment of Perfluorooctanoic Acid and Its Salts (4 oktober, 2002)

Katter kan inte känna söta smaker

Många organismer, människor såväl som djur, har en tydlig medfödd förkärlek för sötsaker. Därför har det förbryllat många att katter inte verkar visa upp samma beteende - de verkar helt enkelt inte tycka att socker är speciellt intressant. En genetisk studie visar nu att tamkatten och åtminstone ett par av dess vilda släktingar saknar en gen för att kunna producera smakreceptorer för socker (och sötningsmedel). Det är känt att katten har fungerande smakreceptorer för andra smaker.

För att bilda receptorer för söt smak behövs två gener: Tas1r2 och Tas1r3. Hos kattdjur (tamkatt, tiger och gepard ingår i studien) är bara den ena genen funktionell, visar studien som utförts av en forskargrupp från Monell Chemical Sciences Center i USA. I artikeln, som publicerats i nya gratistidskriften Public Library of Science Genetics, spekulerar de i att denna genetiska förändring ligger bakom kattens utveckling till (så gott som uteslutande) köttätare.

Gensekvenserna jämfördes också med sekvenser från människa, hund, råtta och mus - alla arter som har fungerande receptorer för sött. Lite roligt kan det kanske vara att veta att proteinet från kattens Tas1r3-gen är betydligt mer lik hundens än motsvarande protein från någon av de andra arterna (85% jämfört med 73%, 72% och 72%).

Länkar
Nature News
PLoS Genetics (open access, dvs gratis)

Ingen enkel relation mellan ekonomisk status och hälsa i "nyrika" länder

Barn till välbeställda, välutbildade föräldrar har inte nödvändigtvis bättre hälsa än andra barn. Åtminstone inte om de bor i ett land som först nyligen fått en "industrilands-kultur". Det visar en europeisk studie som jämför danska, estniska och portugisiska barns hälsa (mer specifikt deras nivåer av insulinresistens, ett förstadium till diabetes som ökar risken för flera olika sjukdomar). Deltagarna var 9 eller 15 år gamla, drygt 1000 barn per land.

Generellt sägs högre utbildade, rikare personer ha bättre hälsa. I Danmark hade rikare och mer välutbildade föräldrar också barn med lägre insulinresistens, men i Estland och Portugal var förhållandet det omvända. (I New Scientists rapportering om studien är lägre insulinresistans ekvivalent med bättre hälsa.)

Faktorn bakom den ökade insulinresistansen, anser forskarna, är att riskbeteenden för diabetes - onyttig mat och för lite motion - blir statusbeteenden i länder där man inte kunnat njuta av dem förrän nyligen. Situtaionen i Estland och Portugal jämförs med Storbrittannien i slutet av 1900-talet. Trenden där och i andra industriländer har varit att välbeställda skaffar sig bättre vanor med tiden, medan inte fullt så välbeställda tar över riskbeteendena. Således - om resonemanget håller - kan man vänta sig liknande resultat för till exempel indiska och kinesiska barn.

Man ser från de här resultaten, säger forskarna, att hälsa har både ekonomiska och kulturella faktorer. Detta är väl knappast förvånande, med tanke på att diabetes anses vara en "kultursjukdom" (eftersom livsstil har sådan påverkan på risken att utveckla sjukdomen). Hade man valt till exempel tuberkulos eller vissa varianter av undernäring hade fördelningen nog sett annorlunda ut.

Det hade varit intressant att se hur föräldrarnas insulinresistans såg ut - hur stark är kopplingen mellan föräldrarnas och barnens symptom från (förmodat) samma dåliga vanor? I andra studier med både barn och föräldrar har ju barnen visat sig "ligga före" med upp till 20 år av sjukdomsförloppet - och alltså ha samma insulinresistans som sina föräldrar. Åtminstone fanns sambandet kvar även när man justerade för föräldrarnas BMI, vilket väl skulle kunna indikera att eventuell fetma hos föräldrarna inte är den starkast avgörande faktorn.

Jag retar mig på den i mitt tycke enkelspåriga definitionen av hälsa som insulinresistansnivå. I den publicerade studien (British Medical Journal) talas det specifikt om insulinresistans, och att sätta det som "hälsa" tycker jag är ett klart misstag från New Scientists sida.

Länkar
New Scientist
BMJ: British Medical Journal

En vackrare och mer begriplig karta över det periodiska systemet

Brittiske ekologen Philip Stewart har designat en vackrare och betydligt mer intuitiv karta över det periodiska systemet - i form av en kemisk galax. Den nya visualiseringen gör det enklare att se hur olika ämnen relaterar till varandra. Royal Society of Chemists har skickat ut den till ett stort antal skolor i Storbrittannien.

Jag gillar den iallafall. (Hittat via 3 Quarks Daily som jag hittade via ett inlägg hos Henrik Sundström om vetenskaplig sanning och skönhet)


Länkar
Slate.com (via 3 Quarks Daily)

Missa inte presentationen på Slate (slideshow, omdet nu finns nåt vettigt svenskt ord för det) om periodiska systemets historia!

Hur snabb är en elektron?

En tysk forskargrupp har mätt hur snabbt en elektron hoppar från en atom till en annan, i det här fallet från svavel till rutenium. Resultatet, 320 attosekunder, stämmer med existerande teorier för hur elektroner rör sig. De har tidigare mätt hur lång tid det tar för en elektron att röra sig runt en atomkärna (väteatom), och fick då resultatet 150 attosekunder. För att ge lite perspektiv på hur kort tid det faktiskt är: det går lika många attosekunder på en sekund som det går sekunder på 100 miljarder år.

För att mäta så ytterst snabba processer får man naturligtvis ta till speciella metoder (dessutom kompliceras det hela av att en elektron inte är en liten klotlik partikel, utan snarare ett moln av sannolikhet att vara på ett visst ställe). Forskarna använde röntgenstrålar för att "knuffa" bort elektronen från svavelatomen, och genom att mäta hur röntgenstrålarna reflekterades mot elektronmolnen runt atomen kunde de se när elektronen flyttats - det vill säga, när dess sannolikhetsmoln skiftat helt från svavelatomen till ruteniumatomen.

Länk
Nature News

Skimrande njurstenskristaller och självlysande flugögon

Wellcome Trust har annonserat årets vinnare av Wellcome Trust Biomedical Image Awards, en tävling för brittiska forskares bästa biomedicinska bilder. Bland mästerverken finns en huvudlus som klättrar på tre hårstrån, en samling vackra njurstenskristaller och en genetiskt modifierad fruktflugas självlysande ögon. Tjugofyra bilder fick pris, med tre stycken i den högsta klassen. Bilderna är främst utvalda för sina estetiska egenskaper, men det vetenskapliga sammanhanget spelar naturligtvis också roll.

De prisbelönta bilderna - och ett antal andra insända bidrag - ställs ut på Wellcome Library foyer, 210 Euston Road, London. Utställningen har öppnat.

Länkar
New Scientist
Wellcome Trust Biomedical Image Awards (pressrelease)
Medical Photography Library (där utställningen sker. Flertal bilder - rekommenderas starkt!)

Kreditkort ingraverat på en fingernagel?

Nature News skriver om ett förslag från en japansk forskargrupp: att använda en fingernagel som kreditkort. Gruppen har med hjälp av en laser lyckats gravera in små siffror och bokstäver på mänskliga naglar - men än så länge bara på avklippta nagelbitar.

Processen använder en fokuserad, infraröd laserstråle som levererar mycket korta pulser. De inbrända punkterna kan sedan läsas av med ultraviolett ljus, som gör dem mer fluorescerande än den omgivande nageln. De tror att den ökade fluorescensen beror på att keratinet, som nageln är uppbyggd av, får en något mer upplöst struktur.

Gruppen hoppas kunna gravera in data också på hela naglar för att göra det möjligt att bära runt data på ett säkert sätt. Kanske kan det till och med bli möjligt att använda en nagel - som kommer kunna rymma uppemot 800 kb data - istället för ett kreditkort, föreslår de. Nackdelen är förstås att informationen måste graveras in på nytt med jämna mellanrum, eftersom nageln växer (de säger var 6:e månad, men nog växer naglar snabbare än så?). Det lär också vara möjligt att skriva in information i flera lager ovanpå varandra genom att fokusera om laserstrålen.

Kritiker påpekar att det dels lär vara komplicerat att skriva in så högupplöst information på en levande människa (en rörelse på ett par tusendels millimeter kan innebära problem), dels är det lätt att förfalska informationen. Däremot kan metoden vara användbar för den som vill flytta data i smyg, föreslår de.

Länk
Nature News

UPPDATERAT: Vetenskapsradion har ett inslag om detta. Lite roligt är att de intervjuar min gode vän Dan Tilert. Han har den goda poängen att man glömmer knappast sin fingernagel hemma :) Man kan lyssna på programmet här (Real Player), nagelinslaget kommer 2 minuter in i programmet.

Mordiska möss ett hot mot sällsynt albatross

Nature News rapporterar om vad som kan vara det första upptäckta fallet av ett inlärt (och vidare utlärt) beteende hos möss. På Gough Island, en isolerad ö i Atlanten, upptäckte biologer att upp till 80% av ungarna hos en sällsynt albatrossart (Diomedea dabbenena) dog innan vuxen ålder. Orsak: de blir ihjälbitna av husmöss, som införts av misstag på ön. Mössen, som är 200 gånger mindre än fåglarna, biter fågelungarna upprepade gånger tills de dör av blodförlust eller infektion. (Ön har varit utan landlevande rovdjur en lång tid, så fåglarna har inget försvar mot den typen av attack.)

Det märkliga är att detta sker bara på vissa delar av ön, trots att miljön på många ställen är identisk. Beteendet är inte heller tidigare känt hos möss. Dessa båda saker tillsammans får biologerna att tro att beteendet är in/utlärt. Det ges dock ingen förklaring till vad mössen kan tänkas få ut av det hela.

Det anas mellan raderna att de har observerat beteendet flera år i följd, eftersom de är förvånade över att beteendet kvarstår trots att få möss beräknas överleva vintern.

Länk
Nature News

Samma gen bakom många fall av fetma och diabetes

En fransk-brittisk forskargrupp berättar i en ny studie, på väg att bli publicerad i Nature Genetics, att de har hittat en muterad gen som ger upphov till insulinresistans (okänslighet för kroppens eget blodsocker-reglerande insulin, ett förstadium till diabetes). Mutationen är ärftlig och bidrar både till fetma och tidig debut av diabetes typ II. New Scientist berättar:

I studien ingick 1225 barn med fetma (enligt klinisk definition) och 1205 normalviktiga barn. De överviktiga barnen hade 2-3 gånger större sannolikhet att bära på den muterade varianten av genen, jämfört med normalviktiga barn. Barnens föräldrar och far- och morföräldrar hade också ofta förhöjd risk för fetma och diabetes.

Produkten från den muterade genen blockerar insulinets binding till insulinreceptorer i hjärnan och bukspottkörteln, vilket leder till förhöjda insulinnivåer i blodet och medför att levern producerar onormalt mycket glukos. Glukoset tas sedan upp av fettbildande vävnad och och lagras som fett. Insulinokänsligheten minskar också bukspottkörtelns utsöndring av insulin, vilket leder till ökad risk för diabetes typ II.

Phillipe Frougel, en av forskarna bakom studien, säger: "Our study shows that insulin resistance might be a cause and not just a consequence of obesity" (våra resultat visar att insulinresistans kan vara en bakomliggande orsak till fetma, inte bara en konsekvens av det). Han spekulerar också i att de ändrade insulinnivåerna kan påverka aptiten hos de som bär på den muterade genen, om än på ett subtilt sätt. Frougel påpekar vidare att miljöpåverkans betydelse är mycket uppenbar i studien: barnen och deras föräldrar har i ungefär lika stor grad utvecklat fetma och diabetes, vilket således innebär att barnen "ligger före" i sjukdomsförloppet med drygt 20 år. Han anklagar "nytillkomna miljöfaktorer", sockerrik mat och brist på motion, för att vara de bakomliggande orsakerna.

Länkar
New Scientist
Nature Genetics (Advance Online Publication, kräver prenumeration)

Lång- eller kortdistanslöpare? Vikt mer avgörande än kondition säger forskare

Ny forskning visar att en löpares "optimala" distans inte bara beror på hans eller hennes kondition. Även kroppsvikt spelar roll, till och med större roll än konditionen när det gäller att få så bra tid som möjligt. Åtminstone för atleter.

I studien ingår bland annat längd och vikt för de 45 snabbaste löparna under de senaste 14 åren, på 8 olika distanser. För dessa atleter fann man ett enkelt samband: ju lägre BMI (body mass index), desto längre den optimala distansen.

Forskarna bakom studien är Peter Weyand från Rice University, Houston, och Adam Davis från Houston's Center for Human Performance. De argumenterar för att den mesta energin inte går åt till att röra armar och ben - elastiska senor och effektiva "energiesparingsmekanismer" gör att upptill 90% av den energin bevaras vid löpning på plan mark, uppskattar Weyand. Istället, hävdar de båda, går den mesta energin åt till att stöta emot marken och stödja kroppens vikt. Ju högre hastigheten är, desto mer energi går det åt vid varje stöt.

För att hitta relationen mellan vikt och hastighet mätte de stötkrafterna hos frivilliga som sprang på ett löpband. Vid sina respektive topphastigheter mötte de alla marken med en kraft som motsvarade ca 2.5 gånger deras egen kroppsvikt. Vid lägre hastigheter var kraften mindre.

Enligt resonemanget att ett kraftfullt steg kräver mer muskler, men att muskler också väger mer och att tyngd saktar ner, slöt de sig till att det borde finnas en optimal vikt för en given hastighet. Genom att analysera världens 45 snabbaste löpare - enligt ovan - kom de fram till ett mycket enkelt samband. Högre BMI (borde vara nästan ekvivalent med högre muskelmassa för atleter, som sällan bär på "onödig" kroppsvolym) lämpar sig för kortare distanser. Der ser ut att vara delvis baserat på resonemanget att varje distans har sin optimala hastighet, ju kortare desto snabbare. Jag har ingen aning om ifall det antagandet alltid är giltigt - elitlöpning är inte min expertis.

(För en normalt halvtränad person undrar jag om det spelar så stor roll. Antagligen är det viktigare att ens runda är lagom lång för att man ska hinna med den, annars blir det ju ingen träning alls.)

Räkna ut ditt BMI och jämför dig med den framtagna kurvan över optimal distans, om du vill. Men tänk på att den är uträknad på världens 45 snabbaste personer, som antagligen också är bland världens mest vältränade ...

BMI
BMI står för body mass index (kroppsviktsindex) och är en enkel metod för att dela in folk i olika viktklasser (normal, under- och överviktig). Indextalet räknas ut genom att dividera kroppsvikten (i kilogram) med längden (i meter) i kvadrat.

Eftersom BMI inte tar hänsyn till kroppstyp eller hur vältränad man är, bör det ses som ett grovt mått - en indikator, men inte en diagnos. När man jämför folk med samma eller liknande kroppstyp och konditionsgrad (som här) borde felet i uppskattningen vara mindre än vad det allmänt är. (jag anser att "atletisk/vältränad" kan ses som en kroppstyp här - det ställs ju framför allt mot "otränad" som har helt andra karakteristika)

Länk
Nature News

En tredjedel av publicerad medicinsk forskning fel eller missledande?

CNN skriver om en studie av publicerad medicinsk forskning under 14 år, utförd av Dr John Ioannidis. Han undersökte alla studier publicerade i de medicinska vetenskapliga tidskrifterna New England Journal of Medicine, JAMA (Journal of the American Medical Association) och Lancet under åren 1990-2003, inkluderande 45 uppmärksammade studier som alla gett initialt stöd för något läkemedel eller någon behandling. Efterföljande forskning motsade sju av dessa studier (16%), och gav svagare resultat än rapporterat i ytterligare sju studier. Sammanlagt var således nära en tredjedel av forskningen om läkemedel och behandlingar felaktig eller missledande, är CNN:s slutledning. (I alla dessa fall var de efterföljande studierna - som naturligtvis inte är "garanterat rätt" de heller - större och/eller bättre designade, enligt Ioannides) Resultaten publiceras i veckans JAMA(ej ännu tillgängligt).

Det här är något jag skulle önska kunde tränga igenom det allmänna medvetandet betydligt oftare och mer utspritt: en medicinsk studie är inte ett bevis, inte heller alltid ens ett tillräckligt bra stöd. Och det är viktigt att studier är noga genomtänkta och omfattar tillräckligt många försöksobjekt.

Men jag undrar lite hur CNN har räknat, hur de kommer fram till att det är en tredjedel av all medicinsk forskning. Det verkar vara väldigt lite med 45 studier under 14 år - det är i princip en studie i veckan per tidskrift. Misstänkt lågt för att vara tidskrifter som publiceras så ofta (åtminstone en av dem en gång i veckan). Kanske är det så att Ioannides valde ut 45 studier och sedan undersökte vad som följde efter dem (en mer än tillräckligt stor mängd arbete,kan jag tänka mig), och det således var en tredjedel av hans stickprov som inte förblev rätt. Nåja, det får jag väl se när JAMA kommer online.

Länk
CNN
JAMA

Häftigt, en åskkarta!

På sista sidan i ett vetenskapsmagasin jag skaffade för att mata min hjärna med under dagens bussresa fanns en mycket intressant karta över åsknedslag och deras täthet- fast bara över USA, såklart. Typiskt, tänkte jag, att det som är intressant så sällan finns på svenska och för svenska förhållanden. Det var två timmar sedan. Och så gick jag nyss in på obli.net, och hittade en åskkarta (som ursprungligen kom från VänerTracker). Ibland är slumpen ute vid rätt tillfälle!

Man kan läsa lite om VänerTracker här (FAQ). Systemet visar ungefärlig position och (färgkodad) intensitet på åsknedslaget, som kan ses på bilden till vänster - snodd från obli.net (det var ingen intressant åska på gång på i Sverige just nu, iallafall inte enligt vad som kunde ses på VänerTracker).

VänerTracker använder hårdvara från Boltek och mjukvara från Aninoquisi. Utrustningen verker inte kosta mer än drygt 1000 dollar totalt med frakt - det vill säga cirka 8000 kr (fast jag antar att man ska ha en dator också).

Länkar
obli.net
VänerTracker

Fågelskit förgiftar Arktis sjöar

Vissa fågelsjöar i Arktis innehåller 10-60 gånger så mycket miljögifter - till exempel DDT och kvicksilver - som sina grannsjöar. Det säger en kanadensisk forskargrupp som har mätt gifthalter i sjöar i de kanadensiska delarna av Arktis. Orsaken tros vara att de fåglar som kommer till sjöarna själva har starkt förhöjda halter av gifter i sig och att dessa följer med fåglarnas avföring. På så vis uppstår lokala "hotspots" med starkt förhöjda giftnivåer - precis där de påverkar det lokala djurlivet mest.

Länk
Nature News

Hur gamla är dina celler?

Koldatering ("Kol-14"-analys) är numer en standardmetod för att bestämma hur gamla arkeologiska fynd är. Metoden bygger på jämförelse av mängden radioaktivt kol, kol 14, med mängden av "vanligt" kol. Eftersom kol 14 har en halveringstid på 6000 år är den dock inte så känslig, vilket gör "små" tidsskillnader på tiotal år svåra att upptäcka.

En variant av metoden kan dock användas för att se hur gamla celler är, trots att de är så kortlivade, enligt en studie utförd av Jonas Frisen vid Karolinska Institutet. Detta på grund av att det släpptes ut så mycket radioaktiva ämnen i atmosfären under den tid då det fortfarande utfördes testsprängningar av atombomber ovanför jord. När ovanjordiska tester upphörde 1963 hade halten av kol 14 i atmosfären stigit till det dubbla, och sedan dess har den halverats vart 11:e år (jämfört med bakgrundsnivån, antar jag) . Om man tar med detta i sin analys kan man se mätbara skillnader i kol 14-nivå i modernt DNA, enligt Frisen, eftersom DNA inte byter ut sitt kol när cellen väl har delat på sig.

Frisen hävdar att metoden fungerar bättre än att studera telomerernas längd eftersom det inte finns någon fastställd tidsskala som går att relatera till längden (telomerer är DNA-molekylens ändar, och kortare telomerer har bland annat kopplats samman med åldrande).

Resultaten av analysen rapporteras i tidskriften Cell. Bland annat fann man att i en genomsnittlig 30-åring är en inälvscell cirka tio år gammal, skelettceller något äldre och blodceller några månader gamla. Äldst var cellerna i synbarken, som var lika gamla som personen själv.

Kol 14 i atmosfären
Bakgrundshalten av kol 14 i atmosfären är inte helt konstant. Dels produceras kol 14 från vanligt kväve med hjälp av kosmisk strålning produktionshastigheten varierar beroende på strålningsintensiteten - t ex påverkas den av solstormar). Dels påverkas kolflödet mellan atomsfären och jorden av klimatet. Det finns därför kalibreringskurvor för kol 14 som bygger på jämförelseer med andra mätmetoder - årsringar på träd, isprover och havsbottensediment till exempel. (Se engelska Wikipedia om koldatering.)

Platskänslig?
Jag undrar om den här metoden behöver ta med i beräkningen var man har bott någonstans. Den borde ju vara känslig för små skillnader i kol 14 eftersom halten är så låg till att börja med, och jag antar att nivån av kol 14 inte är exakt likadan överallt.

Länkar
Nature News
Wikipedia

Rekommenderas: American Museum of Natural History

Ett måste för den vetenskapsintresserade på besök i New York ä:r American Museum of Natural History. Speciellt om man som idag har (hade) möjlighet att få se uppskjutningen av rymdfärjan Discovery i IMAX-format...

Som vanligt med rymdfärder försenades den av tekniska fel, men jag hade fullt upp ändå. Museet är stort - räkna med 5-6 timmar om du vill se allt - det finns fyra våningar att gå igenom. Intressantast var rymd/universum-utställningen (skalmodeller!) och den stora utställningen av i stort sett kompletta skelett av dinosaurier och utdöda däda däggdjur. Det finns också ett stort antal "tablåer" med uppstoppade djur i sin rätta miljö som är mycket sevärda.

Inträdet är $10 för studenter, något dyrare (tror det var $13) för vuxna. Mat precis innan rekommenderas, om man inte vill äta i museets stora och välförsedda (men dyra) food court. Å andra sidan är maten där god, åtminstone den vegetariska buffen jag provade.

Länkar
American Museum of Natural History

Svordomar gör en berättelse mer trovärdig?

Två studier av en grupp nederländska forskare indikerar att vi är benägna att tro mer pa ett vittnesmål om det innehåller svordomar.

I den första studien undersöktes hur 70 studenter reagerade på ett påhittat vittnesmål från en inbrottstjuv - hälften fick se en version med svordomar, den andra hälften fick se en för övrigt identisk version utan svordomar. Det "oredigerade" vittnesmålet med svordomar upplevdes som mer trovärdigt. Tillfrågade innan studien hade 36% av studenterna sagt att svordomar gjorde ett uttalande mindre trovärdigt och bara 16% sagt att det gjorde ett uttalande mer trovärdigt - en utmärkt illustration av att människan inte alltid tänker som hon tror att hon gör.

I den andra studien fick 54 studenter läsa ett påhittat uttalande från ett rånoffer. Även har gjorde svordomar att uttalandet skattades som mer trovärdigt.

Och vad beror detta på?
Medvetande - speciellt dess undermedvetna bitar, som varför vi litar på någon, är en komplicerad historia. Men om jag får våga en gissning skulle jag tro att svordomarna får den som uttalar sig att verka mer känslomässigt berörd. I situatiuoner som de ovanstående kommer många att förvänta sig att den som ger vittnesbörd är känslomässigt berörd, så uttalandet stämmer då bättre med läsarens förväntningar och klassas därmed som mer trovärdigt. Jag tror att vi generellt också utgår ifrån att det är svårare att luras med känslor (eller snarare, tecken på känslor) än med ord, och att det omedvetet påverkar vårt ställningstagande till om en person är trovärdig. (Inte så att svordomarna normalt skulle vara den avgörande faktorn, men här är ju alla andra faktorer lika.) Skulle krosspråk och/eller röst ingå (t ex genom ett filmat vittnesmål) är det inte säkert att svordomarna skulle påverka lika mycket - antagligen blir röstoch rörelser mer viktiga då eftersom de innehåller mer information om hur personen verkligen reagerar. Några andra tankar?

Länkar
Sammanfattning (abstract) via BPS Research Digest #46

Till det stora landet västerut

Imorgon åker jag till USA för konferens mm. Jag räknar med att hitta ett internetcafé eller tre, men poster och svar på kommentarer kommer vara högst sporadiska de närmaste två veckorna.

Under tiden - om ni känner er sysslolösa - kan ni kanske lära er att spela didgeridoo. Nu när både Nature och DN beskrivit hur fysiken bakom instrumentet ser ut kan det ju inte vara så svårt :) Antagligen kan det fungera nästan lika bra med ett stort plaströr eftersom det framför allt är instrumentalistens egna framkallade frekvenser som förstärks. Fast, det är klart, först måste man lära sig att cirkelandas.

Länkar
Gör din egen didgeridoo (Gäfle dagblad)
Wikipedia (eng, sve)

... 3, 2, 1, 1 igen, 0 - Gott nytt år!

Jorden går lite efter, jämfört med atomklockorna. Därför har det bestämts (av International Earth Rotation and Reference Systems Service) att vi ska lägga till en skottsekund sist på dygnet den 31:a december i år.

När atomuren kom på 50-talet började man räkna antalet sekunder (eller snarare överblivna och saknade delar av sekunder) jämfört med det givna antalet sekunder enligt astronomisk definition. Skottsekunder har använts sedan 1970 för att justera jordtiden jämfört med atomuren, eftersom jordens rotationstid kan variera en liten aning år från år. Hittills har vi lagt till 32 skottsekunder vid olika tillfällen - många av dem under 1970-talet. Senaste tillfället var 1998.

Nature News har intervjuat Markus Kuhn vid University of Cambridge, som säger att skillnader i jordens rotationshastighet kan bero på orsaker som att gravitation kan flytta tung materia i jordens inre och därmed ändra rotationshastigheten (ungefär som en konståkare som drar in armar och ben för att öka rotationshastigheten, och tvärtom). Han talar också en del om implikationerna av skottsekunder. Att datorer måste ändra sin klocka kommer väl inte som någon överraskning för de flesta. Det kan ju också skötas automatiskt i många fall. Att det däremot kan innebära rätt allvarliga problem för GPS-system (framför allt applikationer) är kanske inte lika välkänt.

Tillfrågad om hur han ska tillbringa sin extra sekund säger Kuhn: "It's quite possible I might do a very geeky thing and watch how my computer behaves." (Det är helt möjligt att jag är väldigt nördig och kollar hur min dator beter sig). Och, ja, det kan man kanske göra. Men det vore mer intressant att kolla på en GPS...

Länkar
Nature News
Wikipedia om sekundens historia

Fertila kvinnor väljer socialt dominanta män?

En grupp tjeckiska forskare påstår att heterosexuella kvinnor i stadiga förhållanden mest sannolikt är otrogna mot sina partners när de är som mest fertila - och att de väljer "genetiskt överlägsna" män för en affär. Basen för påståendet är en "sniffstudie" där kvinnor har fått betygsätta hur män luktade. 48 män och 65 kvinnor ingick i studien. Männen fick betygsätta sig själva i enkäter med påståenden som "jag är festens mittpunkt" för att forskarna skulle få fram hur socialt dominanta de var. De fick också bära bomullskuddar under armarna för att samla upp svett. Kvinnor som befann sig i sin mest fertila period tenderade att tycka att socialt dominanta män hade den mest attraktiva lukten - men bara om de själva hade ett stadigt förhållande. Under resten av menstruationscykeln syntes ingen sådan effekt.

Giltiga antaganden?
Antagande nummer 1: social dominans = genetisk överlägsenhet. Tveksamt, skulle jag säga. Social dominans är väl ofta en personlighetsfråga (inbundna och blyga personer blir sällan festens mittpunkt), och om de utåtriktade personerna alltid var genetiskt överlägsna borde det inte finnas speciellt många blyga personer kvar.

Antagande nummer 2: social dominans signalleras med luktämnen (feromoner). Det anses fortfarande inte bevisat att människor har fungerande feromon-signalsystem. Det finns indicier som talar för det - men det har inte heller bevisats att alla människor kan känna dem. Anosmi - oförmåga att känna lukter - varierar inom befolkningen. Om bara vissa kvinnor kan känna "social dominans"-lukten (om den nu finns) kan det, med tanke på hur pass få som ingår i studien, förvrida statistiken.

Antagande nummer 3: Attraktion leder till otrohet. Visst, det ökar sannolikheten. Men så mycket att det gör någon skillnad? (En evolutionsteoretiker skulle antagligen säga: kvinnor som gör så får genetiskt överlägsna barn och därmed mer avkomma. Ergo, beteendet är logiskt.) Men borde inte också singelkvinnor bli attraherade till socialt dominanta män i så fall? Min åsikt är att med tanke på att bevisen för de tidigare leden av resonemang i studien ser så pass svaga ut tycker jag att de övertolkar resultatet som helhet och drar för långtgående slutsatser.

Länk
Nature News

En "dimmer" för gener

Proteinet Ets-1, en av transkriptionsfaktorerna som reglerar om gener är "av" eller "på", har nu visat sig ha ett mer komplext beteende än tidigare trott. Istället för att verka som en strömbrytare fungerar den ungefär som en dimmer som gradvis minskar och ökar genaktiviteten. Ju mer fosforylerat (se förklaring nedan) proteinet är, desto svagare binder det till genen ifråga. Regionen på Ets-1 som regleras är en av proteinets "ostrukturerade" bitar, vilket är rätt anmärkningsvärt - traditionellt har det ansetts att det är de bitar av proteiner som har en fast form som står för det mesta av funktionaliteten. Faktiskt verkar det som om den större rörligheten hos den "ostrukturerade" formen är essentiell för funktionen. Fosforylering minskade nämligen rörligheten i denna del och då minskade också aktiviteten.

Fosforylering
Fosforylering/defosforylering, att binda till respektive släppa en fosfatgrupp, är en vanlig aktiverings/deaktiveringsmetod för proteiner. Fosforylering sker oftast på aminosyrorna serin eller threonin, på specifika platser, och innebär för det mesta att proteinet blir mer aktivt.

Transkriptionsfaktorer
Transkriptionsfaktorer hjälper cellen att se till att "rätt" genetisk information blir läst. När transkriptionsfaktorer inte fungerar som de ska kan konsekvenserna bli otrevliga - till exempel cancer.


Länkar
via ScienceBlog
artikel i Science (kräver prenumeration)

Vuxen övervikt största riskfaktorn för diabetes?

Det har - åtminstone i forskningsvärlden - rätt länge debatterats vilka riskfaktorerna är för diabetes, och hur viktiga de är i förhållande till varandra. Epidemiologisk forskning och djurstudier har bland annat visat att näringsbrist innan födseln och låg födelsevikt kan "omprogrammera" en persons metabolism och öka risken för diabetes senare i livet. Ny forskning utförd vid University of Newcastle-upon-Tyne ger nu vid handen att livsstilsval/övervikt i vuxen ålder är den mest inflytelserika faktorn (för diabetes typ II). Studien är en enkätstudie bland 412 personer i 50-årsåldern vars medicinska historia från födsel till 15-årsåldern är mycket väldokumenterad pga tidigare forskningsprojekt. Man fann att vikt var starkt kopplat till insulinresistans (ett förstadium till diabetes) och förklarade 22% av variationen för män, 34% av variationen för kvinnor - det vill säga att diabetes, statistiskt sett, till en femtedel (tredjedel) berodde på vikten hos försökspersonerna.

James Armitage, forskare vid Kings College London, påpekar dock att låg födelsevikt och liknande problem skulle kunna påverka hur mycket fett folk lägger på sig senare i livet. I så fall blir dessa faktorers inflytande naturligtvis större.

Länk
New Scientist

Huvudvärkstabletter kan inte förebygga cancer

En amerikanske långtidsstudie på 40000 kvinnor, alla över 45, ger inget stöd för den tidigare utbredda tron att en huvudvärkstablett om dagen kan förebygga cancer. Studien utfördes under 10 års tid, och deltagarna tog identiska tabletter med antingen 100 mg acetylsalicylsyra, placebo eller E-vitamin.

Tidigare enkätstudier (utan kontrollgrupper) och djurstudier har visserligen indikerat att huvudvärkstabletter skulle kunna förebygga cancer, men långtidsstudier på människor har hittills saknats. Det har också ansetts att E-vitamin skulle kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, men inte heller detta stöds av studien.

Den enda cancertyp som påverkades var lungcancer, med en 22-procentig nedgång i risk. Denna påverkan var dock väldigt nära gränsen för statistisk signifikans och kan således vara en slumpmässig effekt. Möjligtvis är det så att den låga dosen av acetylsalicylsyra som användes förklarar att man inte fick några resultat. Risken för mag- och tarmproblem vid (upprepade) högre doser gör att en sådan studie knappast lär genomföras. Sannolikt kommer inte heller allmäna rekommendationer om att ta huvudvärkstabletter i förebyggande syfte utfärdas, eftersom det inte anses medicinskt motiverat för folk utan förhöjd risk för cancer.


Länk
Science Now

(1)25 frågor för de närmaste 25 åren

En av forskningsvärldens mest inflytelserika tidskrifter, Science, fyller 125 år i år. Detta firas med att utse de (1)25 viktigaste frågorna under de 25 kommande åren (uppdelade i de 25 mest viktiga och "ytterligare 100 viktiga"). De fem första (viktigaste?) i ordning, lite hastigt översatta:

*Vad består universum av?
*Vad är den biologiska grunden för medvetende?
*Varför har människan så få gener?
*Hur stark är länken mellan gener och personlig hälsa?
*Kan fysikens lagar förenas?
*Hur mycket kan ett människoliv förlängas?
*Vad styr regeneration av organ?
*Hur kan en hudcell bli en nervcell?
*Hur blir en enda cell en hel planta?
*Hur fungerar jordens inre?
*Är vi ensamma i universum?
*Vad styr artrikedomen?
*Vilka genetiska förändringar gjorde oss unikt mänskliga?
*Hur lagras och återhämtas minnen?
*Hur uppstod samarbete?
*Hur ska man kunna se sammanhangen mellan stora mängder biologiska data?
*Hur långt kan man komma med kemisk självkonstruktion (self-assembly)?
*Var går gränsen för konventionell (dator)beräkning?
*Kan vi selektivt stänga av immunsystemsreaktioner?
*Finns det djupare, underliggande principer för kvantosäkerhet och icke-lokalitet?
*Är det möjligt att ta fram ett HIV-vaccin?
*Hur varm kommer växthuseffekten att göra världen?
*Vad kan ersätta billig olja - och när?
*Kommer Malthus fortsätta att ha fel (dvs, hur stor kommer jordens befolkning bli)?

Det bästa av allt: artiklarna är gratis!

Länk (via Mind Hacks)
Science: 125 frågor

MIT:s bloggundersökning 2005

I brist på annan sysselsättning - eller varför inte under en kaffepaus - kan man gå och göra en insats för vetenskapen. MIT (Massachusetts Institute of Technology) samlar just nu data för sin bloggundersökning ("weblog survey" på engelska). Ju fler deltagare, desto mer representativt resultat.

Att döma av frågorna handlar det framför allt om hur digital kommunikation påverkar ens sociala nätverk och kommunikationsvanor. Kön, ålder, nationalitet, utbildningsnivå och hur länge man bloggat/hur mycket tid man lägger på bloggar (läsa, skriva, kommentera) är saker som efterfrågas. Saker som - märkligt nog - inte efterfrågas är till exempel internettillgång (har man bara internet på jobbet eller en långsam uppkoppling hemma lär det väl påverka ens bloggande?) och språkkunskaper. (Om man nu frågar efter nationalitet på en helt engelskspråkig sida kan man ju anta att de som svarar kan engelska, men inte nödvändigtvis så mycket.)

Intressant är att grovt räknat har nästan dubbelt så många kvinnor (30245) som män (17960) deltagit i undersökningen än så länge. Undrar vad det beror på? Senast jag såg någon könsfördelningsstatistik över engelskspråkiga bloggar var det ungefär 50-50 (med en viss osäkerhetsmarginal - det finns ju ett rätt stort antal anonyma bloggar), men jag minns inte var det var. Jag hade hur som helst hellre velat veta hur många svenskar som deltagit.

Svenska bloggar som deltar (eller, snarare, de jag lyckats hitta via intressant.se och Google):
gallimatias.se (24/6)
Infornographics (29/6)
Annas blog feat. Mel E (30/6)
Kalle Svenssons dagbok (30/6)
Bisonblog (1/7)
Man lär så länge man har elever (1/7)
Researcher.se (2/7)
Life de luxe (okänt datum)

Nåja. Det ska bli intressant att se vad slutresultatet blir.

Länk
MIT Weblog Survey

Enäggstvillingar inte identiska - uppväxten förändrar generna

En potentiellt mycket viktig studie publiceras i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) i dag. Den är ännu inte tillgänglig online, men DN skriver om den. Studien är utförd på enäggstvillingar och visar att deras genuttryck blir mer och mer olika ju längre de lever. Det betyder att ett vuxet tvillingpar genetiskt sett är olika - speciellt om de vuxit upp under olika förutsättningar. Även om de har samma gener är aktivitetsnivån inte likadan gen för gen.

Genaktivitet
Det enklaste sättet att se på gener är som en samling strömbrytare som bara har lägena "av" och "på". I de flesta fall är det en ganska grov förenkling: oftast är genaktiviteten mer graderad än så. Gener påverkar också varandras uttryck. Enkelt sagt är det alltså genaktiviteten, inte bara genens närvaro, som bestämmer. (Tankeexperiment: tänk dig två gener som två flaskor färg, och resultatet av genuttrycket som blandningen av färgerna. Mängden färg och proportionerna mellan färgmängderna bestämmer slutnyansen - och visst är det rätt stor skillnad mellan till exempel varmgult [gult + lite rött] och karmosinrött [rött + lite gult] )

Varför är detta resultat viktigt?
För det ena är det ett av de hittills klaraste fallen av hur miljöpåverkan ändrar genuttryck. Enäggstvillingar har ju till stor del samma gener och antagligen nästan samma genuttryck när de föds (åtminstone X-kromosomaktiviteten kan vara olika redan då).

För det andra: ett rätt vanligt "verktyg" för att se hur gener påverkar personliga egenskaper (allt från kvinnors förmåga att få orgasm till "förutbestämd" politisk inriktning har studerats) är att jämföra tvåäggstvillingpar och enäggstvillingpar. Man utgår då vanligtvis ifrån att enäggstvillingars gener är lika, och hävdar att variationen mellan individerna i tvåäggstvillingparen jämfört med variationen mellan individerna i enäggstvillingparen beror på gener (de båda personerna i varje par antas ha samma miljöpåverkan eftersom de vuxit upp i samma familj).

Mer om detta när PNAS lägger ut artikeln online.

Länk
DN

Första bilden från insidan av en komet

NASAs projekt Deep Impact, med målet att studera en kometkärna, har nyss fått en lyckad avslutning. Första bilden från kollisionen har precis släppts av NASA (se vänster). Kollisionsmassan av koppar vägde 372 kilogram, och resultatet av kollisionen blev kraftigare än väntat - man vet helt enkelt rätt lite om hur kometer ser ut inuti. Genom att göra en noggrann spektralanalys av materialet som släpptes ut vid kollisionen hoppas man nu få veta mer om kometkärnans uppbyggnad.


Andra bloggar om detta:
...i elden (29/6), forskning&framsteg (5/6), hakke snackar (4/7)

Länkar
Första bilden släppt från NASA
Deep Impact-projektets bildgalleri
New Scientist SPACE

E-vitamin effektivt mot mensvärk

En "normalstor" dos av E-vitamin tagen under några dagar runt mensens början kan minska mängden mensvärk rejält - speciellt för de som lider mest. Det är resultatet av en dubbelblind studie på 278 iranska tonårsflickor.

Mensvärk är vanligt men paradoxalt nog är dess orsaker inte så välkända. Värken uppträder som kramp, som antas bero på prostaglandiner. Den vanligaste typen av behandling är att hindra bildandet av prostaglandiner, antingen med värktabletter eller med hormoner (p-piller minskar generellt mensvärk). E-vitamin minskar formationen av prostaglandiner genom att hindra frisläppandet av arachidonsyra och ombildandet av arachidonsyra till prostaglandin.

Av de 278 deltagande hade 41 flickor mild värk, 118 flickor medelsvår värk och 119 flickor svår värk. Hälften fick placebo, den andra hälften fick 200 mg E-vitamin två gånger dagligen från två dagar innan mensens början tills mensens tredje dag. Flickorna tilläts också ta värktabletter vid behov. I genomsnitt var den sammanlagda längden för värken (mensvärk kan komma och gå i perioder) 18 timmar innan behandling. Det minskade till 4 timmar efter två månader (ungefär två omgångar) med E-vitamin.

E-vitamin finns att köpa i tablettform på apoteket, maxdosen enligt rekommendation på burken är 3*300 mg. En "kur" (400 mg i fem dagar) kostar från 16 kr. Eftersom det här är så enkelt att testa har jag faktiskt provat - en gång än så länge. Resultatet var mycket bra - det här rekommenderas till alla som har problem med mensvärk.

Länkar
Health Review
BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology (kräver prenumeration)