Två studier av en grupp nederländska forskare indikerar att vi är benägna att tro mer pa ett vittnesmål om det innehåller svordomar.
I den första studien undersöktes hur 70 studenter reagerade på ett påhittat vittnesmål från en inbrottstjuv - hälften fick se en version med svordomar, den andra hälften fick se en för övrigt identisk version utan svordomar. Det "oredigerade" vittnesmålet med svordomar upplevdes som mer trovärdigt. Tillfrågade innan studien hade 36% av studenterna sagt att svordomar gjorde ett uttalande mindre trovärdigt och bara 16% sagt att det gjorde ett uttalande mer trovärdigt - en utmärkt illustration av att människan inte alltid tänker som hon tror att hon gör.
I den andra studien fick 54 studenter läsa ett påhittat uttalande från ett rånoffer. Även har gjorde svordomar att uttalandet skattades som mer trovärdigt.
Och vad beror detta på?
Medvetande - speciellt dess undermedvetna bitar, som varför vi litar på någon, är en komplicerad historia. Men om jag får våga en gissning skulle jag tro att svordomarna får den som uttalar sig att verka mer känslomässigt berörd. I situatiuoner som de ovanstående kommer många att förvänta sig att den som ger vittnesbörd är känslomässigt berörd, så uttalandet stämmer då bättre med läsarens förväntningar och klassas därmed som mer trovärdigt. Jag tror att vi generellt också utgår ifrån att det är svårare att luras med känslor (eller snarare, tecken på känslor) än med ord, och att det omedvetet påverkar vårt ställningstagande till om en person är trovärdig. (Inte så att svordomarna normalt skulle vara den avgörande faktorn, men här är ju alla andra faktorer lika.) Skulle krosspråk och/eller röst ingå (t ex genom ett filmat vittnesmål) är det inte säkert att svordomarna skulle påverka lika mycket - antagligen blir röstoch rörelser mer viktiga då eftersom de innehåller mer information om hur personen verkligen reagerar. Några andra tankar?
Länkar
Sammanfattning (abstract) via BPS Research Digest #46
2 kommentarer:
Tycker det låter som en avgrening av Loftus och Palmers studie från 1974. Där fick vittnen återberätta en olycka efter att ha fått höra olika sorts frågor (med eller mindre våldsamt formulera), det visade sig att de våldsammare frågorna fick våldsammare sammanfattningar och vice versa.
http://www.qeliz.ac.uk/psychology/Loftus%20and%20Palmer.htm
Hmm. Jag undrar om jag inte har hört talas om det, nån gång för fruktansvärt länge sedan.
Det är nog helt enkelt så att det strängt räknat inte finns några icke-ledande frågor (eller icke-suggestiva formuleringar), bara mer eller mindre subtila effekter av olika ordval.
Skicka en kommentar