År 2007 lever fler i städer än på landsbygden

Världens befolkning, nu cirka 6.5 miljarder, kommer att fortsätta växa under överskådlig framtid - men ökningstakten minskar. Befolkningsförflyttningen från landsbygden till städerna fortsätter och kommer att fortsätta - under år 2007 kommer för första gången någonsin fler människor att bo i städer än på landsbygden. Det, och mycket annat, skriver Richard Dahl i en lång och intressant fokusartikel i senaste numret av Environmental Health Perspectives.

Artikeln och frågorna som belyses bygger på de befolkningstrender som förutsägs för de närmsta femtio åren. Miljöexperter varnar för att de ekologiska problem som är förknippade med befolkningsökningen - som framför allt kommer ske i ekologiskt sårbar miljö med vattenbrist och dålig jordkvalitet - inte får tillräckligt med uppmärksamhet. De flesta av de nästa 2 till 3 miljarderna av jordens befolkning kommer att hamna i städerna - i slummen, i de fattigaste länderna. Så småningom kommer den minskade befolkningsökningstakten att sprida sig även till de fattigare länderna. En av experterna som intervjuas i artikeln förutsäger att detta kommer ske när jordens befolkning är ungefär 9.5 miljarder.

FN startade, under år 2000, ett stort projekt (Millennium Ecosystem Assessment) för att undersöka hur miljöförändringar kommer påverka genomförandet av Milenniemålen. Projektet kommer ge upphov till ett flertal rapporter under 2005. En av dem, Ecosystems and Human Well-Being: Synthesis, tar implicit och explicit upp befolkningingens roll i orsakandet av flera allvarliga miljöproblem: bland annat vattenbrist, överfiske, klimatförändringar och avskogning. Dahl citerar Walter V. Reid, som leder Assessment-projektet: "Trycket att bryta ned resurser är oöverkomligt. Folk har inga andra val. Och när de bryter ned resurser leder det i längden till högre nivåer av fattigdom och spädbarnsdöd och lägre inkomst, som i sin tur leder till högre tryck att bryta ned resurser". (“The pressure to degrade resources is insurmountable. People don’t have other options. And when they degrade resources, that leads in the long run to higher levels of poverty and infant mortality and lower income, which leads to greater pressure to degrade resources.”)

Artikelns huvudbudskap är dock inte att läget är hopplöst, utan att det med rätt handlingar ännu finns hopp. Fyra möjliga scenarion utlinjeras: Globalt styre ("Global orchestration"), Ordning från styrka ("Order from strength"), Anpassad Mosaik ("Adapting mosaic") och Teknoträdgård ("TechnoGarden"). Det mest positiva scenariot, anpassad mosaik, bygger på att politiska insatser och investeringar riktas in mot att förstå och bevara lokala ekosystem, och att miljöeffekter snarare än ekonomi sätts i första rummet. Det mest negativa scenariot, ordning från styrka, representerar en fragmenterad värld där länder främst prioriterar säkerhet och skydd, där behandlingen av miljöproblem i första hand är reaktiv. ("positiv" och "negativ" här är inte mina värderingar, utan betecknar den nettoförändring i mänskligt välbefinnande som scenariot skulle ge upphov till)

Men om du orkat ända hit vill du nog kanske läsa hela artikeln. Den är definitivt värd det. Och har du fyllt din ordkvot för idag, ta åtminstone en titt på bilden som illustrerar artikeln - en av de bättre illustrationerna jag sett på senare tid (titeln på artikeln, " The Population Equation: Balancing What We Need with What We Have" fångas så precis av illustrationen).

Länk
Environmental Health Perspectives (fritt tillgänglig)