Nobelpriset i fysik 2005

Nobelpriset i fysik år 2005 går till de amerikanska forskarna Roy J. Glauber och John L. Hall, samt till den tyske forskaren Theodor W. Hänsch. Glauber fick halva priset för sitt bidrag till den kvantmekaniska teorin för optisk koherens, och Hall och Hänsch delar på andra halvan för sina bidrag till utvecklingen av laserbaserad precisionsspektroskopi, inkluderande den optiska frekvenskamstekniken. Det meddelades igår vid lunchtid.

Glauber belönas för kvantoptiken
Roy Glauber har genom sin forskning lagt grunden för kvantoptiken, tillämpning av kvantfysik på optiska problem. Kvantfysikens inneboende osäkerhet sätter den teoretiska gränsen för hur noggrann en optisk observation kan bli. I tekniska tillämpningar är kvanteffekterna ofta dock mycket små (det finns i allmänhet andra bruskällor som dränker kvanteffekterna). Att känna till hur fotoner (ljuspartiklar) beter sig kan också komma till användning i områden som säker kryptering och nya typer av datorer ("kvantdatorer"). Glaubers arbete har bidragit till att man kan skilja mellan "termala" ljuskällor (t ex glödlampor) och koherenta ljuskällor (lasrar).

Hall och Hänsch belönas för frekvenskamtekniken
John Hall och Theodor Hänsch får dela på den andra halvan av priset, som belöning för deras arbete med att utveckla precisionslaserspektroskopi - extremt noggrann mätning med hjälp av laser, inkluderat frekvenskamteknik. Frekvenskamtekniken är ett sätt att mäta en okänd laserfrekvens genom att jämföra den med en "kam" (en jämnt fördelad mängd) med kända laserfrekvenser. En relativt lättbegriplig förklaring av tekniken, med figurer, finns i bilagan till pressmeddelandet från Nobelstiftelsen (pdf). Mer noggranna mätmetoder är framför allt till glädje för andra forskare, som nu kan studera fenomen som tidigare var omöjliga att se.

Om man tröttnar på de mer torra mediebeskrivningarna av Fysikpriset kan man med fördel gå och läsa Thomas beskrivning av vad hans exjobb gick ut på: "Den Kvittrande Lasern - eller hur man mäter sin skostorlek med sin egen fot som linjal", och bli lite mer insatt i varför man vill kunna producera korta laserpulser (och hur man tar reda på hur korta de är).

Länkar
Svensk pressrelease (Nobel)
Bilaga till pressreleasen (Nobel)
Avancerad information (Nobel, på engelska)