Folk beter sig i allmänhet mer ärligt i närvaro av andra människor - inte så konstigt. Men ett nytt psykologiexperiment visar att det kan räcka med att bli betraktad av en bild för att trigga ärligt beteende.
Om man jobbar ihop med psykologer kan man bli deltagare i ett experiment när man minst anar det. Personerna som arbetar på psykologiinstitutionen på Newcastle University har, precis som folk på många andra arbetsplatser, kaffe och te till självkonstnadspris i fikarummet och en liten låda där man lägger i pengar. Det är ett välkänt problem att folk ofta inte lägger pengar i sådana lådor. Experimentet gick ut på att sätta upp en ny prislista varje vecka, med samma priser men en ny bild längst upp. Vissa veckor var det en bild på blommor, andra veckor en bild på ett ansikte med ögonen riktade rakt fram (som alltså "såg tillbaka" på den som betraktade bilden). Och veckor när det suttit uppe en ansiktbild betalades det i genomsnitt 2.76 gånger mer pengar i boxen (jag antar att de kalibrerade mot mängden fika som gick åt, men det framgår inte riktigt).
Liknande effekter har observerats tidigare, till exempel när försökspersonerna blivit betraktade av en söt robot, men enligt Gilbert Roberts, som är en av personerna bakom försöket, är det första gången man observerat effekten i en verklig situation där försökspersonerna använt sina egna pengar.
Detta till synes enkla experiment kan också få effekter på synen på hur generösa människor i allmänhet är. Många tidigare försök har visat att försökspersonerna beter sig oväntat generöst i jämförelse med vad som ligger i deras eget intresse, även när de kunnat vara anonyma. Men om bara en fotokopierad bild kan få folk att bete sig nästan tre gånger så ärligt, säger Newcastlegruppen, är det fullt möjligt att subtila detaljer i de tidigare försöken fått försökspersonerna att känna sig bevakade - och därmed mer generösa.
Länk
New Scientist
3 kommentarer:
I Kamerun finns en berättelse om en tidig kolonisatör, doktor Zinggraf, som hade ett kontor där några infödda hjälpte till. När ha gick från kontoret i något ärende lämnade han sina glasögon på skrivbordet. Enligt berättelsen trodde de anställda att Zinggraf kunde se genom glasögonen fastän han inte var närvarande, och dom jobbade på lika flitigt som om han varit där. Men kanske var det i verkligheten bara den effekt du beskrivit som fick dom att arbeta, ingen övertro på glasögonens kraft.
Hihi, vad stolt jag blir :) Jag ska börja på Newcastle till hösten. Dock inte psykologi...
Grattis, och lycka till! (Du tänker inte sluta blogga, hoppas jag)
Skicka en kommentar