Symboliskt tänkande kan vara 100000 år gammalt

Fynd av två stycken 100000 år gamla snäckskalspärlor indikerar att människan började ha ett självbegrepp mycket tidigare än man hittils trott. Självbegrepp anses vara ett enkelt fall av symboliskt tänkande, vilket skulle innebära att den "mentalt moderna" människan kan vara mycket äldre än vad man tidigare ansett.

När uppstod egentligen den moderna människan? Rent genetiskt skedde det när Homo Sapiens uppstod, ungefär 200000 år sedan. Om den tidiga Homo Sapiens verkligen var "mentalt modern", det vill säga hade förmåga till symboliskt (abstrakt) tänkande och åtminstone en enkel form av kultur, är betydligt mer omstritt. Fram till nyligen verkade symboliskt tänkande kunna påvisas först för cirka 40000 år sedan (från den tiden har man hittat grottmålningar, spår av begravningsritualer etc). Men datumet flyttades bakåt i tiden för ett par år sedan, när man fann 75000 år gamla snäckskalspärlor i Blombos-grottan i Sydafrika (man hade ett par år tidigare även funnit fiskeredskap och en dekorerad sten). Och nu har man funnit två ännu äldre snäckskalspärlor - dateringen ger att de är ungefär 100000 år gamla.

Fyndet är i själva verket inte nytt, bara dateringen. De två snäckskalspärlorna ifråga, ihåliga skal av arten Nassarius gibbosulus, fann arkeologer redan på 1930-talet under utgrävningar vid Skhul i Israel. I samma arkeologiska "lager" i marken fanns även flera begravda människor. Pärlornas ålder fastställdes genom att man verifierade att sedimenten på pärlorna tillhörde samma lager som de begravda människorna. Gravarnas ålder har tidigare bestämts till någonstans mellan 100000 och 135000 år. Pärlorna kan ha använts enbart för dekoration, för att markera etnicitet eller grupptillhörighet, men också som gåvor eller en enkel form av betalningsmedel (i byteshandel). Skhul låg vid den aktuella tiden mellan 3 och 20 kilometer från havet, och arten Nassarius gibbosulus finns nu bara i centrala till östra medelhavstrakten. Båda dessa saker gör det mindre sannolikt att snäckorna kommit till Skhul på naturlig väg. (I artikeln om fyndet nämns även en tredje snäckpärla som man fann i Oued Djebbana i Algeriet på 1940-talet. Den är inte väl åldersbestämd - den tros vara cirka 35000 år gammal, kanske äldre - men å andra sidan ligger fyndplatsen 190 kilometer från havet).

Blombos-fynden blev hett omdebatterade, och det kommer säkert även dessa fynd blir eftersom deras ålder gör dem än mer kontroversiella. Ett par av argumenten mot Blombos-fynden var att det är svårt att bevisa att hålen i snäckorna verkligen har tillverkats, och inte uppstått på naturlig väg - vilket egentligen inte är ett helt vattentätt argument. För även om hålen i snäckorna uppstått på naturlig väg kan de fortfarande användas som pärlor (även om det är mer anmärkningsvärt att ha tillverkat pärlor, och inte bara trätt något med ett lämpligt hål i på ett snöre). Slitmärken på pärlorna lär dock överensstämma med att de burits som halsband eller liknande, och forskarna är övertygade om att hålen åstadkommits med flintborr - de har provat att själva borra hål med samma metod. Tills man hittar så gamla flintborrar får det nog ändå ses som en hypotes (om snäckorna var bytes- eller handelsobjekt behöver borrarna dessutom inte alls ha funnits på samma plats, vilket krånglar till bevisfrågan något).

Ett annat argument är att pärlorna kan vara betydligt yngre och sedan ha "vandrat" neråt i sedimentlagren. Det argumentet är naturligtvis svårt att visa eller motbevisa.

Resultaten rapporteras i veckans Science.

Länkar
Nature News
Dagens Nyheter
kommentar i Science (kräver pren.)
artikeln (Science, kräver pren.)