Upptäckten av fossil som ser ut som hybrider mellan neandertalare och moderna människor ger ny fart åt spekulationer om ett gemensamt förflutet.
Neandertalare levde under flera tusen år i samma områden som den moderna människan. De skulle därför kanske kunna fått barn ihop - idén om neandertalare som våra eventuella förfäder är inte ny. Men bevisen är få, och enbart fossil räcker inte för att övertyga vem som helst. Förutom fossilstudier har två studier av mitokondrie-DNA från neandertalfossil utförts, och ingen av dem pekar på att neandertalare skulle bidragit med gener till den moderna människan.
De nya fossilen
Fossilen som kan vara hybrider mellan neandertalare och moderna människor hittades i en grotta i södra Rumänien. Med hjälp av kol-14-datering fastställdes deras ålder till ungefär trettiotusen år. Det passar med teorin om att de skulle vara hybrider, eftersom både moderna människor och neandertalare funnits i området vid ungefär den tiden. Forskaren Erik Trinkaus och hans grupp rapporterar fyndet i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences (kommer ut senare i veckan). Trinkaus har tidigare rapporterat fynd av möjliga hybridfossil från Portugal och Tjeckien - men forskare inom området är oense om fossilen verkligen är hybrider.
Det finns två problem; ett är att inga fossil av moderna människor från samma tid (eller tidigare) hittats i områdena där hybridfossilen fanns. Ett annat problem är att alla genetiska analyser som hittills gjorts pekar i motsatt riktning - neandertalare verkar inte ha bidragt till generna hos dagens moderna människor. En tänkbar förklaring till det senare är att neandertalare och moderna människor kanske bara kunde få sterila barn (precis som mulor, korsningar mellan åsnor och hästar, så gott som alltid är sterila). På så vis skulle hybrider fortfarande kunna finnas, utan att genetiska spår finns hos dagens människor. Men det förklarar inte frånvaron av fossil av moderna människor.
Kunskapen om neandertalarnas gener är dessutom väldigt liten, av tekniska skäl:
Gammalt DNA är svårt att studera
Hittills har ingen kunna studera hela neandertal-genomet. Orsaken är att DNA bryts ner i småbitar när det åldras, så att det finns väldigt få långa bitar DNA kvar. Därför blir det en mycket svår uppgift att bestämma hur en neandertalares gener en gång såg ut. Det finns trots allt en väg ut: mitokondrie-DNA. Mitokondrier, "cellens energifabriker", har sitt eget DNA och finns i tusental i varje cell. Det stora antalet gör det betydligt lättare att få en komplett gensekvens.
Men den resulterande kunskapen är rätt mager. Mitokondrie-DNA ärvs bara från mamman, så om en enda mor någonstans föder enbart söner bryts arvskedjan. Dessutom säger mitokondrie-DNA ganska lite om individen det kommer ifrån. Även om alla historieböcker, teckningar och målningar har gett oss en bild av hur neandertalarna såg ut "på riktigt" så kan vi inte vara säkra - vi vet faktiskt inte ens vad de hade för färg på sitt hår eller sina ögon!
Mer kunskap att vänta
Om ett par år kommer vi förhoppningsvis veta mer om neandertalarnas eventuella koppling till den moderna människan. Svenskfödde Svante Pääbo och hans grupp har utvecklat metoder för att hantera gammalt DNA, och ska nu sekvensera hela neandertalgenomet, det vill säga alla neandertalarnas gener.
Länkar
Nature News
National Geographic News
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, evolution, människan
Pingat till intressant.se
1 kommentar:
Det är inte omöjligt att det skulle kunna vara så.
jag tror det hände att mäniskor som blivit utstötta ur sin egen flock kanske blev acepterade till slut och fick leva med neandertalarna, eller att dom hittat ett mäniskobarn och beslutat att ta hand om det.
Skicka en kommentar