Trots att NASA:s bägge Viking-uppdrag inte hittade liv på Mars, är det inte omöjligt att liv ändå finns där. En ny studie har hittat köldtåliga mikrober på jorden. De kan leva och föröka sig även under Mars-liknande förhållanden. Och Viking:s mätmetoder är inte känsliga nog: de missar spår av liv även i vissa miljöer på jorden, säger en annan ny studie.
Liv på Mars? - en kort historik
Idén om liv på Mars uppstod under slutet av 1800-talet när till synes grävda kanaler upptäcktes på planetens yta, och fram till ungefär mitten av 1900-talet spekulerades det rätt vilt i hur sådant liv skulle kunna se ut. Bättre teleskopi vidsade att kanalerna var en illusion, och foton från sonden Mariner 4 (som visade en torr, livlös yta) satte i princip stopp för spekulationerna. När Viking 1 och 2 inte hittade några spår av liv i Mars jord (på slutet av 70-talet) var det spiken i kistan.
När nyheten att spår av fossiliserade mikrober hittats i en Mars-meteorit rapporterades 1996 (i Science), var det väldigt kontroversiellt - och det visade sig också vara felaktigt, en artefakt från avbildningsmetoden, som gick ut på att täcka det som skulle avbildas med guld. Flera upptäckter av organiska ämnen i Mars atmosfär - som skulle kunna vara spår på liv - debatteras fortfarande av forskare, enligt Wikipedia.
Höll Vikings mätmetoder måttet?
Viking letade efter organiska ämnen i Mars jord, genom att hetta upp jordprover till 500 grader Celsius och studera vilka gaser som bildades. Inga klara spår av liv hittades. Men nya tester av Vikings metoder, utförda på prover från extrema miljöer på jorden, visar att metoderna inte hittar liv som faktiskt finns där. Resultatet av testerna publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences. Bland annat kan järn i proverna oxidera organiska ämnen och bryta ner dem till koldioxid. Och Viking hittade koldioxid i sina prover. Således skulle Vikings metoder ha kunnat missa eller feltolka spår av liv på Mars, även om det fanns där. Det är slutsatsen som forskarna bakom de nya testerna drar. Därför säger de att NASA:s nya uppdrag på Mars, planerat till år 2009, bör planeras så att mätningarna blir bättre.
Tåliga bakterier skulle kunna leva på Mars
En annan grupp forskare har testat temperaturgränserna för vad bakterier egentligen klarar, och hittat grupper av bakterier (ursprungligen från sjöar i Antarktis) som lever och frodas ner till temperaturer på -28 grader Celsius. Det är tillräckligt för att bakterierna ska kunna klara sig om de lever under själva ytan på Mars, enligt forskarna (rapporteras i senaste numret av International Journal of Astrobiology, som är från april i år).
Sedan finns det andra problem för potentiellt liv än själva kylan på Mars. Planeterns magnetfält är mycket svagare än jordens, och skyddar därför dåligt mot kosmisk strålning. Inte finns det mycket till atmosfär på Mars, heller, vilket gör att mängden UV-strålning som kommer in är högre än på jorden (en gång i tiden lär Mars faktiskt ha haft en atmosfär som skyddade mot UV-strålning). Frågan är om de köldtåliga bakterierna klarar även detta? Jag antar att det blir bättre längre ner under ytan, men hur långt?
Skulle det finnas liv på Mars först nån kilometer eller två under ytan lär det ta oss ett bra tag att faktiskt hitta det...
Länkar
ScienceNow
National Geographic News
artikel i PNAS (Open access, dvs fritt tillgängligt)
artikel i International Journal of Astrobiology (kräver pren.)
wikipedia om "Life on mars"
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, rymden, Mars, utomjordiskt liv
Pingat till intressant.se
5 kommentarer:
Intressant! Du kanske kan skriva om detta på svenska "Astronomers Track the Birth of a Planet";
http://planetary.org/news/2006/1019_Astronomers_Track_the_Birth_of_a_Planet.html
Inte för att klaga (jag är för kass på svenska för sånt.) Men blev nyfiken... du märker att du kör med dubbla negeringar altså inte omöjligt... i stället för möjligt. Jag har kommit på mig själv med att göra liknande saker då jag "forskar". Vad beror det på?
magnus: Hmm, intressant fråga...
Jag tror att det beror på att jag inte ser det som en dubbel negering i första hand, utan som en negering av något som tidigare trotts vara sant. "Allmän kunskap" har väl tidigare varit att liv på Mars är omöjligt, nu säger man att det kanske inte är så -> "inte omöjligt".
Sedan ser jag det som en annan värdering att skriva "inte omöjlig" istället för "är möjlig"; det senare skulle jag själv tolka som ett mycket starkare uttalande. Och det är väl typiskt forskaraktigt att vilja gardera sig så mycket som möjligt och inte göra för starka uttalanden ;-)
Men så här i efterhand kan jag hålla med om att det kanske inte är så elegant...
Litotesen är ett fint gammalt stilgrepp som inte bör föraktas, tycker den som inte ogillar mångfalt självrefererande utsagor.
*googlar på "litotes"*
O, ett nytt ord! Det händer inte ofta nuförtiden :-)
Skicka en kommentar