torsdag, december 14, 2006

Genombrott i smärtforskningen

En enda jonkanal kan utgöra skillnaden mellan att känna smärta eller vara helt okänslig för den. Det rapporterar forskare i Nature idag.

Efter att ha hört talas om en pakistansk pojke som utövade "gatuteater" genom att sticka knivar i armarna och gå på glödande kol, och som senare dog efter att ha hoppat från ett hustak, lyckades forskarna spåra upp sex barn från tre besläktade familjer i samma klan. Inget av dessa barn kunde känna någon som helst smärta, över huvud taget. Orsaken visade sig vara mutationer i en viss gen - SCN9A - som kodar för jonkanalen Nav1.7. Mutationerna gjorde att kanalen inte fungerade, men barnen hade i övrigt helt normala nervsystem och reflexer. Forskarnas slutsats är att kanalen är helt nödvändig för att smärtsignalerna ska gå fram, och att läkemedel som blockar kanalen skulle kunna ge nya och bättre mediciner mot smärta med mindre biverkningar (eftersom barnen i övrigt var helt friska).

Resultatet är speciellt intressant för utvecklingen av behandlingar mot kronisk smärta, eftersom samma kanal är inblandad även där. Det öppnar också för undersökningar av orsaker bakom individuella variationer i smärtkänslighet hos friska personer - till exempel skulle små variationer i gensekvensen kunna göra kanalen lite mer eller mindre aktiv.

Länkar
Science NOW (*host, host* titta på vem som skrivit...)
Nature News
Artikeln i Nature (pren. krävs)
The relief of pain & suffering (webbutställning om smärtlindringens historia)

Andra bloggar om: , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Verkligen!

Anonym sa...

För övrigt är ju de flesta lokalbedövningsmedel idag just natriumkanalblockerare. Möjligt att det är denna jonkanal som blockeras och ger smärtfrihet då.

Anonym sa...

Har för mig att jag läste om en svensk släkt i norrland som har liknande symptom. Där var det någon som brutit benet utan att känna det. Kommer dock inte ihåg var det var jag läste det...

Malin Sandström sa...

mj: jodå, det finns en hel släkt i Norrbotten som har samma symptom. Men det har inte riktigt samma orsak; i deras fall är det en mutation i en tillväxtfaktor för nerver, vilket leder till att knappast några smärtnerver bildas över huvud taget.

En person vid namn Jan Minde (överläkare i Gällivare) doktorerade på släkten och deras symptom tidigare i år. Nyhetsrelease från Umeå Universitet finns här och avhandlingen kan läsas här.