Olika folkgrupper har ofta tydliga skillnader i till exempel hårfärg och hudfärg, och mindre uppenbara skillnader i form av bland annat risk för sjukdomar som diabetes. Olika gener är en del av förklaringen, men skillnader i geners aktivitet kan ha lika stort inflytande. Det rapporterar forskare från University of Pennsylvania i senaste numret av Nature Genetics.
Det var inte särskilt länge sedan som den genetiska koden ansågs vara nyckeln till alla skillnader människor emellan. HUGO-projektets upplägg, där hela det mänskliga genomet kartlagdes, är ett rätt bra exempel på det. Men riktigt så enkelt att förstå mänskliga skillnader har det inte visat sig vara; skillnader i hur aktiva generna är orsakar också skillnader mellan individer. Inte ens enäggstvillingar kan anses vara genetiskt identiska när de levt ett tag - även om de har exakt samma gener har de inte exakt samma aktivitetsnivåer på generna (Se Vetenskapsnytt 5/7 2005: "Enäggstvillingar inte identiska - uppväxten förändrar generna"). Skillnaderna i genaktivitet skulle till exemepl kunna förklara varför den ena tvillingen blir sjuk men den andra förblir frisk.
Variationer i genaktivitet skulle kunna förklara flera skillnader mellan olika folkgrupper, enligt forskarna från University of Pennsylvania. De har studerat genuttryck (ett annat ord för genaktivitet) hos asiater och europeer. Forskarna kartlagde aktivitetsnivåerna hos 4197 gener och fann att en fjärdedel av dem - 1097 gener - skilde sig i aktivitet mellan asiater och europeer. 35 av generna skilde sig åt minst en faktor två i aktivitet - det vill säga, dessa gener var minst dubbelt så mycket (eller mindre än hälften så mycket) aktiva hos den ena gruppen jämfört med den andra. Från början var asiaterna indelade i två grupper - Han-kineser och japaner - men de visade sig vara så lika att de gick att behandla som en grupp. Vissa av skillnaderna i aktivitet beror på att andra gener (så kallade transkriptionsfaktorer, som reglerar andra geners aktivitet) skilde sig åt på enstaka ställen.
Skillnader i genaktivitet skulle kunna hjälpa till att förklara varför vissa folkgrupper har större problem med till exemepl diabetes eller cystisk fibros.
Om studien hade utförts på en annan grupp gener, andra folkgrupper eller andra celltyper hade resultatet kunnat bli ett annat; mer eller mindre olikhet i aktivitet. Så just 25% är inte en siffra att hänga upp sig på. Men som koncept är det väldigt intressant; det räcker inte med att känna till gensekvensens "hårda kod" för att veta hur olika två individer eller folkgrupper är; man behöver också känns till den "mjuka koden" i form av genernas aktivitet. (Här använder jag "hård" som en synonym för något som inte ändras med tiden och "mjuk" som synonym för något som varierar).
Länkar
Nature News
artikeln i Nature Genetics (pren. krävs)
bloggarna GNXP och Evolgen om samma artikel
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, genetik
3 kommentarer:
Ett bra exempel på hur generna inte betyder allt är ju i det numera ganska gamla fallet med cc, den klonade katten som inte alls ser ut och uppför sig som sin klonmamma (länk).
CC fick ju för övrigt ungar nu i december.
Vackert att den hårda koden förändras genom livet så som tvillingstudierna visar. Handlar det om ev. mutationer som ger upphov till förändringar eller är det andra yttre faktorer som kan ha inverkan?
Någon som är insatt i ämnet?
Det är inte generna i sig (själva den genetiska koden) som ändras, utan deras aktivitet. Det som händer är att generna är olika mycket "på"; gener är inte strömbrytare som bara har de två lägena av/på utan liknar snarare dimmrar.
För att förstå hur det ger skillnad kan man till exempel tänka sig olika sätt att blanda vattenfärgerna blått och gult. Lite gult (=en lågaktiv "gul gen") och mycket blått ger en blå färg som drar åt grönt. Mycket gult och lite blått ger citrongult, lika mycket av varje grundfärg ger grönt. Det går att få ett helt spektrum av blått-grönt-gult från bara dessa två färger, och det är omöjligt att säga vilken av nyanserna man får om man bara känner till att blått och gult ingår men inte hur mycket.
Skicka en kommentar