Fjällrävar lever till stor del på lämmlar - om de får välja. Lämmlarna varierar dock i antal över en tre- till femårig cykel, på ett ganska oförutsägbart sätt, vilket kan tvinga fjällrävarna att gå hungriga. En kanadensisk forskargrupp med svenske Gustaf Samelius i spetsen har nu visat att fjällrävar vid en fågelsjö har en försäkring mot svält: de samlar och lagrar fågelägg som de lever på under magra år.
Om köttätande djur lagrar mat burkar de vanligtvis handla om färskt kött, som håller sig några dagar. Lagrade fågelägg kan däremot hålla sig uppemot ett år, tack vare kylan och äggens naturliga "försvarsmekanismer" i form av skal, membran och äggvita.
Äggen som fjällrävarna lagrar kommer från häckande gäss, och finns tillgängliga i stort antal men under en liten del av året när gässen kommer för att häcka. Fjällrävarna lagrade ungefär lika många ägg varje år - ett par tusen ägg var (från en äggsäsong som är ett par veckor lång).
Studien utfördes under fyra år, 2000 - 2004 vid Karraksjön i Nunavut i norra Kanada, och bygger på analys av päls- och blodprov som togs varje vår. Olika nivåer av kol- och kväveisotoper i proverna skvallrar om vad fjällrävarna ätit - lämmlar eller ägg. Under ett bra lämmelår bestod vårkosten upp till en fjärdedel av ägg, men den ökade till upp till tre fjärdedelar ägg under magrare år. På hösten ett dåligt lämmelår var ungefär hälften av det fjällrävarna åt lagrade ägg.
Länkar
National Geographic
artikeln (Journal of Animal Ecology, pren. krävs)
Andra bloggar om: vetenskap, forskning, biologi, ekologi, fjällrävar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar