En studie på 15-åringar från 40 länder visar på en stark koppling mellan jämställdhet och nationella matematikresultat för tjejer jämfört med killar. Ju mer jämställt landet är, desto mindre är den uppmätta könsskillnaden i räkneförmåga. Jämställdhet gör däremot inte att killarna blir bättre på att läsa - snarare drar tjejerna ifrån ännu mer. Det visar en internationell studie som publiceras i Science idag.
I de flesta kunskapstester visar sig killar vara bättre på matte och tjejer vara bättre på läsning - helt i linje med den allmäna uppfattningen att så är fallet (jag blev åtminstone matad med den direkt och indirekt under en stor del av min skolgång).
Samma resultat visar sig även i en internationell studie kallad PISA (Programme for International Student Assessment), från teståret 2003 då över en kvarts miljon 15-åriga studenter från 41 länder testades i (bland annat) matematik och läsning. Men skillnaden mellan könen är olika stor mellan länder, och variationen mellan länder kan till stor del kopplas till hur jämställda män och kvinnor är, visar en studie som utförts av europeiska och amerikanska forskare. Resultaten presenteras i Science idag.
Forskarna har jämfört PISA-resultaten* med fyra olika mått på ländernas jämställdhet: World Economic Forums Gender Gap Index, ett index baserat på attitydmätande World Values Survey, andelen arbetande kvinnor över 15 års ålder och World Economic Forums index som mäter kvinnors deltagande i politiken. Måtten är starkt korrelerade, det vill säga: om ett mått ger ett högt/lågt jämställdhetsvärde för ett visst land är det mycket sannolikt att de andra måtten också gör det.
Det visar sig att i länder med högt jämställdhetsindex - bland annat de nordiska länderna - är skillnaden i matematikresultat mycket liten (i 26 länder är den statistiskt signifikant, inte i de övriga 14). I några länder ligger tjejerna före killarna. I samtliga länder ligger tjejerna före i uppmätt läsförmåga; i länder med små matematikskillnader är lässkillnaderna ofta större. Jämställdheten ser alltså ut att ge tjejerna en allmänt större akademisk framgång. Resultaten håller också långt ut i 'svansen' på fördelningen: för de 5% bästa och de 1% bästa studenterna.
Det här är en statistisk studie, och den kan därför inte svara på varför skillnaderna ser ut som de gör. En av de förklaringsmodeller som ofta används för den här typen av skillnader utgår från begreppet "stereotype threat" eller stereotyphot; att en grupp som förväntas prestera sämre också gör det. Försämringen antas bero på att det kräver ansträngning att konfrontera den negativa stereotypen, och att ansträngningen konsumerar mentala resurser (till exempel arbetsminne) som annars skulle ha använts till prestationen i sig.
Vilket för mig tillbaka till könsskillnaden i läsning. För visst finns det (även i vårt relativt sett jämställda land) en stereotyp inställning att det är lite omanligt att läsa, att gilla ord och har ett rikt och varierande ordförråd - eller inbillar jag mig? (Tyvärr tog SCB:s senaste statistiska undersökning om läsvanor inte också upp attityder till läsning)
En av studiens få svagheter är att bara den socioekonomiskt starkaste halvan av studenterna från varje land ingick, för att de i större utsträckning stannar kvar i skolan (och att avhoppande studenter rör till statistiken - speciellt om olika andel studenter hoppar av i olika länder). Resultaten håller ändå, skriver forskarna. Men jag undrar, jag - åtminstone i Sverige är ju läsvanor rätt bundna till socioekonomisk status, av SCB:s statistik att döma.
Andra bloggar om vetenskap, forskning, skola, matematik, läsning, jämställdhet
Länkar
artikeln i Science (pren. krävs)
tillhörande extramaterial i Science (pren. krävs)
Dagens Nyheter
SR Vetenskapsradion
*Luxemburg uteslöts från analysen eftersom de hade så få studenter med i studien.
3 kommentarer:
Intressant. Visar också att jämställdhet mest betyder att stärka och stötta tjejer att ta sig in på "manliga" områden - vilket är BRA, men att liten ansträngning läggs på att lyfta statusen på traditionellt "kvinnliga" områden (såsom läsning). Mindre bra.
Jag är jätteglad att dagis har blivit bättre på att uppmuntra min dotter att blir framåt, frispråkig och självsäker. Men jag skulle önska att det nu lades mer kraft på att stötta killarna att bli verbala, eftertänksamma och hjälpsamma.
Håller med föregående talare;
Pojkar som har kvinnliga förebilder ("jag vill bli som hon") är mycket ovanligt, och där ligger en stor del av problemet, tror jag.
Däremot har jag massor med kvinnliga bekanta, som "vill skriva precis som Ulf Lundell", eller "som Bob Dylan"
etc etc
som de föregående kommentatorerna håller jag med. Kvinnor blir alltså bättre (?) på manliga områden vid jämställdhet - eftersom de kan slå sig fram inom deras fält? - medan traditionellt kvinnliga områden inte premieras bland män.
Man kan kanske hoppas att nästa steg inom jämställdhetsrörelsen blir att inte bara kvinnor ska försöka anpassa sig till män (och manliga områden) utan att män kan anpassa sig till kvinnliga... Det är som dom konstaterade på dagiset i Gävle (myran?) att pojkar klarar sig utan mycket språkkommunikation medan flickor redan tidigt har ett större ordförråd. På något sätt tror jag att det påverkar läskunnigheten och framförallt läsglädjen.
Intressanta länkar! tack!
Skicka en kommentar