söndag, maj 18, 2008

Studentbudget anno 89

Jag städar gamla tidningar, och hittar i Elle, från september 1989, en studentbudget för en termin under titeln "Har du råd att börja plugga igen?". Såhär ser den ut, för kvinnor. Kursiva summor är samma mängd pengar uppräknat till dagens priser med konumentprisindex*.

Studiemedel: + 23703 (+37386) kr
Kåravgift: -275 (-433) kr
Studiematerial: -1880 (-2965) kr
Studentrum, 5 mån: - 4870 (-7681) kr
Mat: - 5670 (- 8943) kr
Resor bostad-skola: -1000 (-1577) kr
Tidning (delad): - 750 (-1183) kr
Kläder: - 1550 (-2445) kr
Hygien/hälsovård: -1015 (-1601) kr (kvinnor)
Försäkring: -35 (-55) kr

Kvar till resor & nöjen: + 6658 (+ 10502) kr.

Studiemedlet har följt konsumentprisindex precis. Just nu ligger det på 1873 kr per studievecka, dvs 37460 kr för en termin på 20 veckor.

Kåravgiften diffar inte heller särskilt mycket - jag betalar åtminstone nåt liknande till THS (Tekniska Högskolans Studentkår).

Studiematerial: Går du stora kurser som använder standardböcker (en bok per 4-5 veckor) kan du kanske klara dig på 3000 kr. Går du kurser med långa läslistor är det garanterat omöjligt. Räknar du in en del av kostnaden för dator och internet också - nästan omöjligt att kara sig utan idag - stiger kostnaden än mer.

Studentrum, 5 månader: Det billigaste alternativet i Stockholm är ett 18 kvm rum med pentry på Lappis, för 2500-2700 kr/mån. På 5 månader blir det 13000 kr.

Mat: 1800 kr i månaden? Det är 60 kr per dag. Det blir mycket nudlar och lite annat, även om man så gott som enbart lever på matlådor... jag skulle gissa på att en tusenlapp till går åt per månad. Minst 600 kr. Det är generellt dyrare att leva som singel, så par- eller kompisboende studenter kanske klarar sig bättre.

Resor: Med SL-kort (månads) blir det 3450 kr per termin, med SL:s studentkort 2360 kr. De flesta andra månadskort är dyrare, i de län som inte har studentpriser. Men cykla är ju billigt...

Tidning: för det fåtal studenter som har en tidning (var ska man annars skära?) lär det faktiskt vara billigare än 1200 kr per termin, särskilt om man delar den. Jag tror att DN:s och SvD:s studentpriser i Stockholm kan ligga på runt hälften.

Kläder: Ja, inte shoppade jag för någar stora summor när jag gick på studiemedel. Vad räcker 2500 till - två par billiga jeans, lite t-tröjor, lite underkläder? Rimligt, men snålt.

Hygien: hopplöst att uppskatta. Det kan stämma. Med drygt 1500 per studiehalvår lär man dock knappast få bli sjuk och behöva gå till läkaren.

Försäkring: Nog rimligt. Det brukar kunna finnas ungdoms- eller studentpriser.

Slutsats: Jag tror boendet är den stora skillnaden; här diffar det minst 5300 kr per termin. Elle utgår uppenbarligen också från att studenter inte har telefon eller betalar TV-licens. Det sistnämnda kan nog stämma, själv hade jag aldrig nån TV. Men de allra flesta lär ha en mobil idag. 1000 kr till per termin, kanske? En dator med internet drar ifrån ytterligare minst 1500 kr (dator för 6000 kr med avskrivning på 3 år, internet minst 100 kr/mån). Och jag tror inte på en matkostnad på 60 kr/dag, utan lägger till 600 per månad där. Likaledes en tusenlapp per termin för resorna. (Vill man träna får man cykla och promenera. Och att försöka ha barn på en sådan budget ska vi inte ens tala om, ens med extrabelopp och barnbidrag.)

Av överskottet på 10500 kr per termin kvarstår då... -1300. Även om vi räknar bort tidningen blir det attans knapert att leva +/- noll, utan något slags buffert och med en nöjesbudget som täcker två biobesök + två burgare på McD per termin.

Jag är glad att jag inte är student (i betydelsen studiemedelsfinansierad) längre. Schablonbilden av studenternas mysigt ansvarsbefriade fikaliv är rätt långt från verkligheten...

Andra bloggar om: , ,

*det finns såklart inte ett KPI för motsvarande september i år. Jag höftade ett på 300, eftersom de fyra första månaderna legat runt 299,5.

6 kommentarer:

tingotankar sa...

Jag kommer leva med mitt studiemedel tills de begraver mig - i mutt huvud tänker jag på det som en extra skatteprocent istället för ett lån (då skulle jag bryta ihop).

Samtidigt har jag två yngre syskon som tog den nya typens studiemedel och jag är patetiskt lättad att jag slapp undan det. Den press de har på sig med återbetalning är helt vidrig. De har ändå valt "rätt": civilingenjörsutbildningar med teknik resp kemi som inriktning.

Jag försöka övertyga mina barn att bli rörmokare respektive byggnadsarbetare.

Malin Sandström sa...

Jag har hälften-hälften, både nya och gamla. Defaultläget verkar då vara att de var och en för sig räknas som om det andra inte fanns (=högre återbetalningssumma per månad). Alternativet är att lägga ihop båda lånen till en summa i nya systemet, vilket ska göras senast i oktober eller nåt sånt. Lagom att komma på i februari när de nya (höjda) beloppen för året meddelas.

Men den ljusa sidan är förstås att det går lite snabbare att betala av. Jag tänker på ränta-på-ränta och inbillar mig att mitt femtionåntingåriga jag kommer tacka mig för att jag såg till att betala av så flitigt i början.

Björn Felten sa...

Även jag har fortfarande kvar en stor del av min studiebidragsskuld. Den är från 1967-1973...

En reflektion man kan göra, är att dagens studenter är tvungna att vårda sina tänder extremt väl. Ett enda akut tandläkarbesök lär ju blåsa ett jättehål i budgeten.

Malin Sandström sa...

Björn: urk, ja. Jag lyckades klara mig utan hål och andra åtgärdskrävande tandproblem under hela studenttiden - men å andra sidan ställde glasögonkostnaden till det rejält de gånger jag behövde byta. Man får inte få sämre syn under sina studieår, heller...

chall sa...

Jag håller med archasa - är superpatetiskt glad att jag slutade före det nya systemet. Så om jag skulle bli arbetslös och inkomstlös även om disputerad (det är inte så ovanligt om man tittar på mina gamla doktorandkompisar) behöver jag inte få kronofogden efter mig när studielånet ska betalas.

På samma sätt måste jag tänka "en extraskatt som jag aldrig kommer ifrån" för jag tror inte att jag kan betala av mitt lån....

Intressant omräkning för övrigt. Jag tror att just det där med billigare bostad förr samt möjligen mindre krav på telefon/mobil/dator/internet drar ned kostanden.

När jag bodde första tiden i Flogsta (Uppsala) hade vi kvar en korridorstelefon (även om den inte riktigt fungerade) samt hyran var på 1500 kr (1996). Två år senare höjdes den till 2200kr.... men den var utslagen på 10 månader också¨...

Magnus Persson sa...

Hyror varierar vilt. Tills för ett halvår sen hade jag tiomånaders hyra på 2400:-. Fyra tunnelbanestationer från T-centralen. Fast så var det rejält trångt också, 16 kvm dåligt planerat långsmalt rum...