Det verkar ha väckt ett rätt stort intresse, Expressens intiativ att starta månatlig vetenskapsbilaga ("Vår fantastiska värld"). Jag var såklart tvungen att köpa den själv och testa, den såldes bara tisdag-torsdag förra veckan, men jag har suttit på resultatet tills idag - jag var på ett möte imorse* där bilagans redaktör Johan Erséus skulle presentera satsningen.
Varför?
Jag tycker ju såklart att varje tidning borde ha en vetenskapsbilaga, men skälen för VFV var enligt Erséus:
*Image - att ge tidningen/-tidningarna något annat att förknippas med än det ytliga, förenklade och banaliserande. Att "uppväga halvnakna kändisar som gör dumma saker på gatorna med något mer substantiellt".
*Business - populärvetenskap säljer tydligen bra fastän andra tidningar går ner.
Målgruppen ska enligt bland andra utvecklingschefen vara främst män över 35. Det känns ju mer än lovligt nattståndet, och Erséus ska ha heder av att han inte verkade bry sig så mycket om målgrupper ("Jag hörde att den skulle vara mest för män?", frågar en (kvinnlig) forskningskommunikatör i publiken. "Va?" säger Erséus förvånat.)
Typografi och disposition
Första intrycket, som tyvärr består, är att det är en ful tidning. Rörig, skrikig grafik utanpå och i - inte lika illa som Expressens webbsida, men störande - och en vild blandning av typsnitt. Kanske är det barnsjukdomar, kanske är det medvetet. Jag kan inte låta bli att jämföra med Språktidningens första nummer som gav ett piggt och glatt första intryck utan att falla i rörighetsfällan. Här hade det behövts en professionell typograf, VFV!.
Innehållsförteckningen är helt OK, men om det finns något övergripande system i den förvirrande färgkodningen av de olika ämnesrubrikerna kan jag inte se det. Redaktionellt eget material/småplock ("koll", "månadens dvd", "sant eller falskt", "barnens frågor") samsas under samma röda färg, vilket är rimligt. Men hör verkligen "teknik", "medicin", "vetenskap" och "det okända" (alla lila) ihop? "Djur & natur" och "mytologi" (båda gula) har väl inget gemensamt? Kategorin "Historia" slutligen har sin egen färg, cerise, och det är väl praktiskt eftersom den har klart flest artiklar. Fler färger och lite mer klarhet, tack!
Bra
Notiserna i början av tidningen är en glädje att läsa. De är skrivna av redaktionen (jag frågade), och de är små underverk av kortfattad och intressant klarhet - och en oväntat rik blandning: fossila människofotspår, tuffa björndjur, luktsinnets koppling till hälsa, snö på mars, snabbaste superdatorn... här är det främst biologi med något litet inslag av medicin, fysik och tekning som gäller. Samma läsglädje återkommer i "sant eller falskt"-notiserna längre in i tidningen.
Uppslaget om dinosaurier - blänkare för den medföljande DVD:n - är externt faktagranskat av en paleontolog på Uppsala Universitet, vackert så, och nyktert och nyanserat utan att vara torrt.
Vetenskapsartikeln om rymdvetenskap i forskningsframkanten är en modig och ambitiös satsning - att ge sig på strängteori för en målgrupp som ofta inte ens har gymnasiefysik kan inte vara lätt ("vi jobbade mycket med den här artikeln, många varv" sa Erséus. Kan jag tro.) Intervjun med astronomen Marie Rådbo - om vart i rymden hon helst skulle vilja resa - funkar också bra.
Medicinartikeln om löpares genetik - vad som gör jamaicanerna till världens främsta kortdistansare och etiopier och kenyaner till uthålliga långdistansare - har en bra aktualitetsvinkel, och inte är det ofta man får se sport ihop med vetenskap.
Vampyrartikeln ("mytologi") visar sig vara en kulturhistorieartikel, riktigt bra. Forskaren som har studerat vampyren som fiktiv gestalt ger djupp och bredd.
Mja
En artikel om robotar som är detaljrik och väl researchad, om än med lite för mycket övertoner av hype för min del - men det är lätt hänt när det är fokus på tekniken och vad den kan (riktigt intressant hade det varit att kombinera med en systerartikel om robotars möjliga inverkan ur ett sociologiskt/samhällsvetenskapligt/psykologiskt perspektiv).
Medicinartiklarna om läkaren Anders Persson och hans multitekniksavbildning av människokroppen är snyggt illustrerade och intressanta men väldigt korta (längre hade gått utmärkt för min del). Ett litet snubbel på målsnöret är att de genomgående skriver magnetkamera (bra!) i artiklarna, men magnetRÖNTGENkamera (gammalmodig, missledande beteckning - dåligt!) i bildtexten. Tyck gärna att jag är petig, men det finns många som ogillar den senare beteckningen på goda grunder - däribland så gott som alla som arbetar med tekniken, vilket får mig att undra om VFV sökt feedback på texterna men inte på bildtexter.
Barnens frågor, besvarade av Nationalencyklopedins experter, är en kul idé. Tyvärr är inte alla av dem särskilt bra på att skriva svar som passar för barn.
Artikeln om 200-årsminnet av när Sverige "förlorade Finland" verkar vara helt OK; jag är uttråkad efter halva men traditionell historia är inte heller mitt område.
"Djur&natur"-artikeln om inkräktande arter är klokt upplagd - vissa arter är farliga för naturen, andra för oss - men väldigt dominerad av djur i förhållande till växter (enda växten är något med superallergent pollen). Och jag hade önskat mer fokus på ekosystemshot, som är betydligt allvarligare och mer storskaliga, istället för fara och obehag för människan.
Äsch
Historieartikeln - om Hitler och påven - är översatt och bearbetad. Sånt tycker jag är trist av rena principskäl, jag tycker svensk media ska gynna svenska journalister. Dessutom tycker jag artikeln är tråkig, men det är nog mest på grund av överexponering för tidsepoken(vi fick traggla WW2 i skolan hur mycket som helst. Det och stenåldern. Urk.)
Urk
När man satsar så hårt på trovärdighet och korrekthet som VFV (Erséus verkade vara väl medveten om att allt Expressen gör i vetenskapsväg kommer granskas hårt: "alla kommer säga att nu ska vi se hur de har klantat till det här"; "det är viktigare för oss att vara korrekta än för Forskning & Framsteg") är det inte rimligt att ha en typiskt traditionell "granskande" artikel om curry-linjer; en pensionerad elingenjör som är övertygad currykorsletare och en reporter som följer i hasorna, med några halvmeningars subtil kritik invävd i texten men inga "jobbiga" frågor direkt till intervjuobjektet och så en liten spalt i slutet där en forskare får säga att allt är nonsens. (Det är inte ens innovativt dåligt. Kunde man inte plockat två-tre slagrutemän istället och vallat runt dem en i taget?)
Sammanlagt:
Jodå, ett nummer till blir det i alla fall. Kanske två, så man kan se vartåt det lutar. Fast jag skulle inte köpa något av den här medelnivån i längden, särskilt inte med det här hemska utseendet.
Länkar
Omslag, påveartikel och rymdartikel kan beskådas här (via MyPaper)
Dagens Media
Expressen
Erséus chattar med läsare
Vassa Eggen
Journalisten
Andra bloggar om: populärvetenskap, media, expressen, vår fantastiska värld
*Jag var på VR:s årsmöte för Expertsvar för att debattera förhållandet mellan forskare och (vetenskaps)journalsiter. Det kommer ett inlägg om det senare...
3 kommentarer:
Verkar ju inte helt bedrövligt iallafall - fast att det ofta ska vara så svårt att få in nyskrivna och väl underbyggda humanistiska bidrag. Synd.
Men vad är det du påstår!?! Fick ni läsa för mycket stenålder i skolan!!!? För det första är det omöjligt att läsa för mycket av det mest intressanta ämnet i hela världen. För det andra måste ni ha varit ett unikum. Vi och alla jag träffat på fick läsa lite om grottmålningar i lågstadiet på sin höjd. Mer stenålder! ;-)
Problemet var kankse inte för mycket stenålder, utan för mycket fantasilös och tråkig undervisning om stenåldern. Plus att varje "stadium" (låg-, mellan-, hög-) började om på stenåldern med samma saker man redan lärt sig.
Det går att tjata ihjäl det intressantaste ämne. Historia på gymnasiet däremot, när det äntligen blev lite orsak & verkan och lite analys - då blev det intressant.
Utmärkt artikel, men jag tycker, som jag sa på Expertsvarsdagen att man kan vara betydligt hårdare mot "Currylinjeartikeln" i Expressen. Man kan aldrig sätta vidskepelse, fördomar och magi på samma plan som etablerad vetenskap, som Expressen gör - det är fel tänkt från början. Nästa steg är att låta "intelligent design"-galningar debattera med evolutionsbiologer, eller - ännu värre - att ge David Irving lika mycket plats som Deborah Lipstadt.
Skicka en kommentar