tisdag, december 02, 2008

Gör om, gör rätt som affärsidé

Det är ovanligt att man ser en artikel byggd runt vetenskapens begränsningar. Om vad man ännu inte vet eller kan göra. Betydligt oftare ser man mer eller mindre långsökta gissningar om vad man kanske kan använda ett visst forskningsfynd till i verkligheten (det är ofta här som forskardelen av läsarskaran tar sig för pannan).

Gissningar som ibland får alldeles för framskjuten plats, eftersom de framstår som bra mycket mer roliga och begripliga än den underliggande vetenskapen. Nyhetsbloggen/-tjänsten Second Opinion har idag en artikel som snabbt och lätt punkterar idén om att sekvenseringen av 80% av mammutens DNA skulle innebära att det snart finns rekonstruerade mammutar ute i djurparkerna - och de gör det genom att låta molekylärbiologen Henrik Brändén rada upp några av de uppenbara problemen.

Att de jobbiga 20 procenten sannolikt är kvar, att steget därifrån till levande cellkärnor är nästintill omöjligt och att det behövs en äggdonator (och en surrogatmor). Att det är riktigt dyrt att finansiera ett sådant projekt. Sånt som torde vara uppenbart för de flesta som har med sig lite modern naturvetenskaplig allmänbildning i ryggsäcken, men inte för den reporter som skrev TT-releasen eller för den redaktör som valde att ta in den i Blekinge Läns tidning (SvD klarade sig bättre). Och sånt som många forskare verkar uppleva inte är särskilt efterfrågat i intervjuer - att ta ner de högtflygande föreställningarna på jorden genom att vara jobbig och kritisk.

Jag gillar Second Opinions affärsidé: "att erbjuda en plats där nyheter kan kompletteras, fördjupas och korrigeras." Antalet rena vetenskapsartiklar på deras sajt är inte jättestort, än, men de tar emot tips ... nästa gång ni hittar nåt vetenskapligt tvivelaktigt i tidningen kan ni väl skicka dem en rad så de ser att det finns ett intresse?

2 kommentarer:

Rasmus sa...

Det är väl visserligen en bra idé att vara kritisk till kvällstidningarnas okritiska rapportering av forskningsresultat, men i det här fallet tycker jag både du och Henrik är överdrivet negativa (om man nu ser återskapandet av utdöda arter som något positivt). BLT skriver att "De nya rönen innebär att det för första gången går att diskutera på fullt allvar om det är möjligt att återuppväcka en utdöd art.", vilket jag tycker är en helt rimligt slutsats från resultaten.

Det är uppenbart att även en 100% komplett genuppsättning inte automatiskt leder till att vi kan återskapa mammutar, men med den takt som molekylärbiologin utvecklas så anser jag att det är fullt rimligt att det är möjligt inom ett par årtionden. Särskilt när en såpass nära släkting som elefanten finns tillgänglig.

Henrik verkar dessutom knappt läst artikeln.

”Det man har återskapat är antagligen de 80 procent av mammuten som är mest lika elefanten. Det innebär att de 20 procent som är kvar skiljer sig ordentligt från elefanten och dessa områden är mycket svårare att återskapa.”

Inte sant, de har inte använt elefant-dna som mall. Däremot återstår det en del jobb med att urskilja dna från mikroorganismer, men det är ett problem som antagligen kan lösas med ett större underlag.

"Skulle forskarna ändå lyckas rekonstruera hela DNA-sekvensen återstår andra svårigheter innan kloningen kan bli verklighet. Först måste man hitta en metod för att framställa levande cellkärnor och någon sådan lösning finns inte i nuläget."

Visserligen sant, men eftersom man har en nära släkting tillgänglig så är det högst troligt att det går att klara på något tiotal år.

”Jag vet att man har lyckats klona en hjortart med en närbesläktad hjortart som donator. Sedan är det oklart hur stort det här hoppet kan bli. Man har till exempel försökt att hitta en donator till jättepandan utan att lyckas, och jag skulle väl säga att elefanten och mammuten ligger någonstans mitt emellan dessa fall vad gäller olikheter.”

Att man lyckats klona en art genom att använda en annan art visar väl snarare på hur troligt det är att det hela är fullt möjligt. Sen att det är ett större projekt och att det knappast kommer funka direkt är inget argument mot att det kan komma att gå.

”Det rör sig om en teknikutveckling som är väldigt dyr och det vete fåglarna om någon skulle vara intresserad av att investera i det här."

Jag kan inte se varför detta skulle gälla. Snarare så bygger det på klassiskt molekylärbiologiskt arbete, och i den takten som kunskapen ökar och kostnaden minskar inom det fältet så borde det vara fullt möjligt rent ekonomiskt.

Jag säger inte att det är ett enkelt projekt, eller ens att det går. Jag störde mig bara lite på den överlägsna attityden i "Sånt som torde vara uppenbart för de flesta som har med sig lite modern naturvetenskaplig allmänbildning i ryggsäcken...". Dessutom mår vetenskapen som sådan och människors intresse av vetenskap bra av att det talas om hur häftiga saker som faktiskt finns inom vår räckvidd.

Malin Sandström sa...

Rasmus: Second Opinions artikel kommenterar du nog bättre på deras sajt.

Det jag vänder mig emot i TT-artikeln och dess många gelikar är att jag tycker man vilseleder folk i underhållningssyfte (ooh, mammutar!), utan att vara ärlig med det. Sådant blir lätt dålig vetenskapsrapportering och bristfällig journalistik.

"Sånt som torde vara uppenbart för de flesta som har med sig lite modern naturvetenskaplig allmänbildning i ryggsäcken" kan kanske ses som överlägset - även om det inte var min mening - icke desto mindre är det sant. Man kan såklart inte kräva sådan kunskap av var och en, men skriver man om naturvetenskaplig forskning eller nyhetsbedömer den för att ta med den i tidningen eller ej - då bör man veta vad man håller på med.

Folk som inte vet tillräcklig mycket om till exempel sport eller politik får i allmänhet inte skriva om det heller, och jag kan inte se poängen i att behandla vetenskap annorlunda.