torsdag, december 18, 2008

Tredje uppgiften och bloggar i P1 idag

Idag kl 12.10 sänder Vetandets värld en intervju med mig om tredje uppgiften, där jag och Kristoffer Gunnartz pratar om forskare, media, kommunikationsbarriärer - och om bloggar, och varför jag tycker att fler forskare borde blogga som ett komplement till att kommunicera med omvärlden via media.

För den som inte hinner lyssna på P1 i julstressen ligger programmet kvar i webbarkivet i 30 dagar - och på webben kan man faktiskt lyssna redan nu.

Kommentarer, följdfrågor, kritik och förslag är väldigt välkomna.

Andra bloggar om , , , , , ,

17 kommentarer:

Lars Arvestad sa...

Det är bra tajming till en kolumn av Peter Eriksson (mp) också.

Rubriken, "Rädsla hindrar forskare att vara med i samhällsdebatten", är bara en aning förstärkt jämfört med vad han säger. Eriksson tror tex att forskare är rädda för att bli behandlade som Tiina Rosenberg om man uttalar sig!

Mikael Hiort af Ornäs sa...

Det var en bra intervju, Malin. Klokt och sansat, där du fick fram budskapet på ett tydligt och fullödigt vis. Frågeställaren var också bra, i det att han inte försökte sig på någon skjutjärnsjournalistik, utan förde en dialog med dig. *blommor och applåder*

Malin Sandström sa...

*tackar och bugar* minst hälften av äran ska gå till Kristoffer för bra frågor och bra inläsning, tycker jag.

Anonym sa...

Hej Malin,

Jag blev väldigt inspirerad av dina åsikter om tredje uppgiften, och håller med om att mycket finns att göras på detta område. Jag är själv doktorand (för tillfället föräldraledig), och har funderat mycket hur jag ska kunna skriva om min forskning på ett lättbegripligt sätt. Det är inte en helt enkel fråga, och jag tror att jag själv skulle få bannor om jag fokuserade för mycket på populärvetenskapen.

Jag upplever också att uppstramningen som har skett gällande forskarutbildningen (åtminstone här på Umeå Universitet), där allt man gör ska planeras i en individuell studieplan, får som konsekvens att möjligheterna blir ännu mindre. Det behövs en seriös debatt om hur vi ska kunna förmedla kunskapen utanför våra vetenskapliga konferenser och artiklar, vem som ska göra det och vilka resurser som kan tas i anspråk för detta.

Jag hoppas att du fortsätter debatten. Jag ska själv ta mig en funderare om vad jag kan göra för att nå ut.

Kul också att vi forskar om samma sinne -- jag studerar doftöverkänslighet och hajade således till då du berättade om din forskning i radio. Kanske ses vi på ett framtida ACHEMS eller liknande.

Linus Andersson
Institutionen för psykologi, UMU

ArchAsa sa...

Det var faktiskt ett riktigt bra reportage, där en forskare gavs lite mer tid på sig att uttala sig kring dessa frågor och utveckla dem. Du gjorde en jättebra insats, vilket jag även skrev om på min blogg nu på förmiddagen.

Journalisten gjorde ett gediget jobb också, med bra följdfrågor och inte minst att han faktiskt verkade lyssna på dina svar.

Ge det ett par år till så har vi kanske chans att få media att förstå att vi inget hellre vill än nå ut med våra resultat - bara de behandlas ansvarsfullt.

Olle sa...

Hörde dig precis på radion, bra talat och en kul blogg. Lycka till

Malin Sandström sa...

Linus: jag tycker du redan har börjat väldigt bra, med presentationen av din forskning på din hemsida - enkelt, lättbegripligt, "vanlig svenska", men ändå så pass mycket detaljer att jag som är "i fältet" får en klar bild av vad du gör och kan se vilka gemensamma beröringspunkter din och min forskning har*.

Vi på KTH håller också på att "strama upp" det där med dokumentering och studieplan, och jag misstänker att fler universitet gör liknande eller kommer göra det. Det behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Jag skrev en debattartikel i VR:s tidning Tentakel tidigare i höst där jag hävdar att "träning i dialog med omvärlden borde ingå i varje doktorands studieplan" - just för att det inte ska falla mellan stolarna eller trängas ut av "kärnverksamheten".

Lukt är faktiskt ganska tacksamt att syssla med om man vill nå ut - särskilt om man pratar med matintresserade, och de flesta har någon form av sådant intresse... :)

*så nu måste jag gå offtopic och påpeka att jag hade ju faktiskt aldrig gjort kopplingen att luktöverkänslighet ~= brister i adaptationsmekanismer. Intressant...

Malin Sandström sa...

Åsa: bra bloggpost, jag hoppas kunna hinna förbi och kommentera... (typiskt att julen måste komma ivägen)

Olle: tack!

Lars Arvestad sa...

Det är riktigt att doktorandstudier blir mer och mer strukturerade, men jag har svårt att tro att en handledare skulle motsätta sig en populärvetenskaplig artikel bara med hänvisning till studieplanen. Däremot är det troligt att det blir en diskussion om var man ska koncentrera sina resurser och vad som är viktigast. Men en populärvetenskaplig artikel kan vara en merit även för en handledare.

Det är också viktigt att veta att studieplanen bara är just en plan och att den revideras årligen. Den får revideras närsomhelst dessutom. Åtminstone på KTH.

RS sa...

Alldeles strålande radioinsats, tycker jag som är fd doktorand och tillika (dvs fd) journalist.

En annan aspekt av samma fenomen - nämligen den att forskare i allmänhet är tämligen dåliga på att förmedla sina resultat på ett för den intresserade allmänheten spännande sätt - märkte jag mer än väl under grundutbildningen i fysik: de assistenter (doktorander) man hade tillgång till under laborationerna såg alltid till att försvinna så fort de hade introducerat ämnet för dagen så knapphändigt som möjligt, och dök upp lagom till att det var dags att gå hem, först då med en undran om man hade några frågor.

Den stilen använde inte jag själv när det blev min tur att handleda studenter, men det var jag rätt ensam om. Jag är stolt över de betyg jag fick efter kursutvärderingarna, men det märktes förstås inte när de anslag som låg och skramlade i någon koffert skulle fördelas bland doktoranderna.

Jaja. Fortsätt entusiasmera: jag blev glad när jag hörde reportaget.

Magnus Persson sa...

Att handledare knappast skulle motsätta sig populärvetenskaplig publicering: nej, det tror inte jag heller. Har till och med en doktorandkollega som har en sådan publikation från ett tvärvetenskapligt populärvetenskapligt seminarium. Bara det faktum att den publikationen var på svenska var nästan kors i taket!

Dessvärre brukar populärvetenskaplig kommunikation hamna bakom ett helt andra arbetsuppgifter som anses viktigare (från de andra två uppgifterna). Vi har faktiskt fått grundläggande undervisning i populärvetenskaplig kommunikation, men knappt mer.

Jag är nog inte den enda som regelbundet får konstatera att man hur gärna man än vill, så hinner man aldrig med så mycket man skulle vilja av forskningen. Det är väldigt enkelt att prioritera en konferensartikel, en projektrapport eller något annat liknande framför kommunikation med "vanligt" folk. Som du sa i intervjun Malin, det finns varken tid eller pengar för sånt.

Anna Olsson sa...

Bra intervju - bra insats - spännande debatt.

Malin - och ni andra också förstås - hänger ni på en debatt om vad ett universitets forskarblogg ska vara till för och hur den ska se ut på
http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/

Malin Sandström sa...

RS, Magnus: Intressant att ni belyser tidsproblemet från så skilda vinklar.

Det var rätt deprimerande i början att komma till "insidan" av universitetsvärlden och ständigt få höra mantrat "lägg inte för mycket tid på undervisningen!". När man själv har suttit ett gäng sena kvällar, nätter och helger med forskningen - som man ändå aldrig hinner tillräckligt med - blir det ju mer begripligt. Om än inte mindre trist (jag har dock inte undervisat själv mer än ett fåtal timmar - jag har administrerat EU-projekt istället).

Och Magnus: nu blir jag väldigt avundsjuk på din kollega som fick vara med på ett *svenskt* *populärvetenskapligt* seminarium. Vilken lyx!

Ingvar Åstrand sa...

Vetenskapsradion har stängt för kommentarer i programmet med Dig.
Jag hade velat skriva detta:

Enligt utbildningsdepartementets regleringsbrev (1997 s.7) ska högskolorna:
– spela en större roll som mottagare av erfarenheter och problem utifrån,
– informera om sin utbildning och forskning samt,
– underlätta för det omgivande samhället att få tillgång till relevant information om forskningsresultat.

Inget av detta respekteras. Jag deltog i ett öppet seminarium vid SU när denna reform presenterades och diskuterades.
På podiet satt sju professorer och bland publiken var sju universitetslärare, och från allmänheten var jag den enda.
Min främsta minnesbild var de var emot påbudet och de ansåg att vetenskap är en inomvetenskaplig angelägenhet.

När jag sökt kontakt på högskolor har jag bemötts med arrogans och nonchalans–tydligen tecken på ignorans.
Samma gäller de flesta institutioner som borde stödja utveckling och kunskap, objektivitet och rättvisa.
Vinnova avvisade mig för att projektet ”var för stort”. De flesta patentombud avvisar uppfinningar som är helt nya.
Jag visade ett experiment för en KTH-professor som sa ”så där ska det inte vara” och en doktorand beordrades att hitta på motbevis.

Ointresserade och okunniga vetenskapsjournalister vågar inte och vill inte ifrågasätta uppenbart falsk forskning.
De agerar som aggresiva grindvakter mot ifrågasättande och hindrar en sund och sann utveckling av vetenskapen.
Vetenskapen har blivit en dogmatisk religion som inte får ifrågasättas av de icke-prästvigda.
Förklaringen till minskat intresse för naturvetenskap, fysik och matematik finns i "inomvetenskapens" revirbeteende.

Jag har upptäckt och utvecklat fysiken enhetsteori och kan även vederlägga växthushypotesen med kända fakta och ny forskning.
Men inga universitet eller vetenskapstidskrifter släpper fram min forskning som fått acceptans vid fem internationella konferenser.
Jag är blockerad av de flesta debattforum och vetenskapsbloggare och avser därför att starta en egen vetenskapsblogg.

Jag har sedan en längre tid sett att Google i Mountain View flera gånger i veckan besökt och sökt nytt på min webb-sida.
Google har intelligent, kunnigt och kreativt folk och de ska få ny utvecklad empirisk fysikforskning av mig så att de hisnar.
Jag kommer att bjuda på en PDF-bok med fantastiska och begripliga matematiskt relevanta empiriska vetenskapsnyheter.
Intresserade läsare finns visar googlesökning med theory+physics där min webb-sida är först bland 10-100 miljoner träffar.

Jag hoppas på bloggandet för yttrandefriheten och vetenskapens utveckling.

Lyssna på intressant blogg-snack i senaste Medierna i P1.

Magnus Persson sa...

Malin: Hoppet är ändå inte dött. Seminariet handlade nämligen om känsel, och om jag inte har helt fel för mig så forskar du väl på lukt?

Malin Sandström sa...

Magnus: jodå, det stämmer! Lukt är det.

Seminarium om känsel låter intressant. Jag gick en kurs om bland annat känselreceptorerna i höstas, och fick lära mig många coola grejer...

Erik Sellström sa...

När jag hörde den spännande intervjun så insåg jag att jag under min föräldraledighet i somras missade hela debatten.

Som informatör på universitet är det en alltid brännande fråga hur vi bäst skall hantera tredje uppgiften.
Kika gärna på mina reflektioner om du har tid och lust. :)

http://sellstrom.blogspot.com/2008/12/diskussion-kring-tredje-uppgiften.html