måndag, juli 18, 2005

Lång- eller kortdistanslöpare? Vikt mer avgörande än kondition säger forskare

Ny forskning visar att en löpares "optimala" distans inte bara beror på hans eller hennes kondition. Även kroppsvikt spelar roll, till och med större roll än konditionen när det gäller att få så bra tid som möjligt. Åtminstone för atleter.

I studien ingår bland annat längd och vikt för de 45 snabbaste löparna under de senaste 14 åren, på 8 olika distanser. För dessa atleter fann man ett enkelt samband: ju lägre BMI (body mass index), desto längre den optimala distansen.

Forskarna bakom studien är Peter Weyand från Rice University, Houston, och Adam Davis från Houston's Center for Human Performance. De argumenterar för att den mesta energin inte går åt till att röra armar och ben - elastiska senor och effektiva "energiesparingsmekanismer" gör att upptill 90% av den energin bevaras vid löpning på plan mark, uppskattar Weyand. Istället, hävdar de båda, går den mesta energin åt till att stöta emot marken och stödja kroppens vikt. Ju högre hastigheten är, desto mer energi går det åt vid varje stöt.

För att hitta relationen mellan vikt och hastighet mätte de stötkrafterna hos frivilliga som sprang på ett löpband. Vid sina respektive topphastigheter mötte de alla marken med en kraft som motsvarade ca 2.5 gånger deras egen kroppsvikt. Vid lägre hastigheter var kraften mindre.

Enligt resonemanget att ett kraftfullt steg kräver mer muskler, men att muskler också väger mer och att tyngd saktar ner, slöt de sig till att det borde finnas en optimal vikt för en given hastighet. Genom att analysera världens 45 snabbaste löpare - enligt ovan - kom de fram till ett mycket enkelt samband. Högre BMI (borde vara nästan ekvivalent med högre muskelmassa för atleter, som sällan bär på "onödig" kroppsvolym) lämpar sig för kortare distanser. Der ser ut att vara delvis baserat på resonemanget att varje distans har sin optimala hastighet, ju kortare desto snabbare. Jag har ingen aning om ifall det antagandet alltid är giltigt - elitlöpning är inte min expertis.

(För en normalt halvtränad person undrar jag om det spelar så stor roll. Antagligen är det viktigare att ens runda är lagom lång för att man ska hinna med den, annars blir det ju ingen träning alls.)

Räkna ut ditt BMI och jämför dig med den framtagna kurvan över optimal distans, om du vill. Men tänk på att den är uträknad på världens 45 snabbaste personer, som antagligen också är bland världens mest vältränade ...

BMI
BMI står för body mass index (kroppsviktsindex) och är en enkel metod för att dela in folk i olika viktklasser (normal, under- och överviktig). Indextalet räknas ut genom att dividera kroppsvikten (i kilogram) med längden (i meter) i kvadrat.

Eftersom BMI inte tar hänsyn till kroppstyp eller hur vältränad man är, bör det ses som ett grovt mått - en indikator, men inte en diagnos. När man jämför folk med samma eller liknande kroppstyp och konditionsgrad (som här) borde felet i uppskattningen vara mindre än vad det allmänt är. (jag anser att "atletisk/vältränad" kan ses som en kroppstyp här - det ställs ju framför allt mot "otränad" som har helt andra karakteristika)

Länk
Nature News

1 kommentar:

Malin Sandström sa...

Hm. Antagligen skulle det nog ha med någon slags hävstångs effekt att göra, kanske så att det påverkar steglängden. Intressant. Har du en länk (eller minns du var du läste det)?