Minskningen i antal flygresor efter 9/11 hade stora effekter på spridningen av influensa i USA, säger amerikanska forskare som har studerat dödstal från 121 amerikanska städer. Forskarna föreslår att totalförbud mot flygresor skulle kunna fördröja en epidemi med upp till två månader.
Flyget sprider sjukdomar snabbare och längre - det är välkänt. Men det är svårt att bevisa, och det är svårt att veta hur stor effekten är. Hittills har forskarna mest fått förlita sig på datormodellering. I sådana modeller har stängda flygplatser inte haft så stor effekt, men de nya forskningsresultaten säger annorlunda (Science Now tar upp kritiken från några datormodellerare som inte är övertygade av den nya studien).
Forskarna fann att antalet flygresor under året, speciellt under november, påverkade hur snabbt influensa spred sig. Och antalet flygresor i september påverkade när "toppen" på influensasäsongen inföll. Vanligtvis brukar influensasäsongens topp infalla den 17:e februari, med en marginal på cirka två dagar i varje riktning. Men efter den stora minskningen i flygresor efter 9/11 försköts toppen hela tretton dagar, till 2:a mars. Resultaten jämfördes med data från Frankrike, där inga flygrestriktioner infördes, och den franska influensafallen visade inte någon motsvarande fördröjning.
Forskarna räknar med att flygresorna står för ungefär 60% av den årliga variationen i influensaspridning mellan regioner (och variationen i säsongens "topp"). Flera andra faktorer, som virusets typ och hur kyligt vädret är, påverkar virusets spridning.
Studien är, säger forskarna, det första empiriska beviset för hur antalet flygningar påverkar spridning av sjukdomar över långa avstånd. Den publiceras i senaste numret av "open access"-tidskriften PLoS Medicine.
Länkar
Nature News
Science Now
artikeln i PLos Medicine (fritt tillgänglig)
Pingat till intressant.se
Andra bloggar om: vetenskap, influensa, flyg, smittspridning, 11 september
3 kommentarer:
Intressant onekligen, även om det så klart ligger en hel del i kritiken också. En statistisk population om N=1 är inte mycket att komma med, annat än att peka på en möjlig intressant effekt.
Sedan:
But in the real world, the 27% reduction in air-travel volume after 9/11 appears to have caused a 13-day delay in the 2001-02 influenza season--considerably more than the models would predict, say John Brownstein and Kenneth Mandl of Children's Hospital Boston and Harvard Medical School in a paper released on 11 September by PLoS Medicine.
Det är naturligtvis intressant ur någon form av modellvalideringsperspektiv, men jag saknar den riktigt intressanta uppgiften, nämligen toppens amplitud. Om man tänker sig någon form av pandemiskt katastrofscenario kan det kanske vara intressant att köpa lite tid, även om det handlar om dagar, men i de flesta fall spelar det för de flesta av oss ingen större roll om vi får influensa i februari eller i mars. Det mest intressanta är om vi kan undvika att bli sjuka överhuvudtaget.
Nej, det är naturligtvis i pandemi-sammanhanget som det är intressant att vinna tid. Två veckor kan göra rätt mycket skillnad när det gäller att få fram och få ut ett vaccin.
Sedan är ju frågan om ett pandemi-virus kommer följa samma typ av dynamik som de vanliga influensorna, eller om den ökade smittsamheten gör att man vinner betydligt färre dagar för att viruset sprids snabbare.
När det gäller pandemier är det intressant att noter att det krävs ett "lämpligt" förhållande mellan hur fort ett virus dödar och dess smittsamhet. Ta ebola som exempel: Det är en exemplariskt vidrig sjukdom som dödar snabbt och effektivt. Det är bara det att det dödar så snabbt att smittspridningen begränsas automatiskt. En riktigt läskig pandemi får vi när ett virus med hög smittsamhet dödar säkert och "lagom" fort. Kanske är slutsatsen vi någon förlängning bör dra att våra resvanor påverkar vilka sjukdomar som kan bli pandemiska?
Skicka en kommentar