Fysiker har en förmåga att kunna svara på nästan vilken fråga som helst, eller åtminstone tro sig kunna göra det. Ibland blir resultaten rätt hårresande, men ibland blir det istället så enkelt och glasklart att man tappar hakan av beundran.
Hans-Uno Bengtsson lyckades gång på gång hamna i den senare kategorin, och dessutom vara rolig samtidigt. Därför känns det oerhört sorgligt att höra att han har dött, bara 54 år gammal.
Vi skulle behöva fler Hans-Uno: som motvikter mot en vetenskapsvärld som tenderar att bli stolpig och träig när den inte passar sig. Som motmedel mot stämpeln av forskning, och speciellt fysik, som krånglig och trist. Och inte minst som förebilder i att berätta om vetenskap på ett levande sätt, utan att förenkla och förgrova.
Letar man rätt på spåren efter aktiviteter som Hans-Uno Bengtsson på ett eller annat sätt varit inblandad i, är det lätt att tro att han måste haft en tvillingbror - eller tre. Förutom att arbeta som docent i teoretisk fysik, främst inom utbildning, har han hållit ett otal föredrag och fysikshower, medverkat i radio (bland annat som sommarpratare 1999) och tv, besvarat drygt 250 fysikfrågor i DN:s frågespalt om fysik, skrivit över tjugo böcker och översatt ytterligare mer än trettio (bibliografi i urval hos Wikipedia). Dessutom var han medlem (och verksam) i många olika sällskap.
Det säger något om behovet av och suget efter vetenskapsambassadörer, men också om Hans-Uno Bengtsson som person. Skulle jag tro, för jag har aldrig haft förmånen att träffa honom. Och nu är det för sent.
Länkar
Sydsvenskan
Teoretisk fysik på Lunds universitet
Svensk Bokhandel om Hans-Uno Bengtsson (18/5 2001)
Fråga om Fysik i DN (15/1 2002 - ?)
två exempel: Hans-Uno Bengtsson om lungblåsor och nyföddas lungor (Läkemedelsvärlden)
och anteckningar från en föreläsning av Hans-Uno Bengtsson om temperatur (StoPextra 5/97)
Andra bloggar om: vetenskap, populärvetenskap, fysik, hans-uno bengtsson
4 kommentarer:
Jag har haft nojet att undervisas av Hans-Uno. Han var den person som larde mig vad fysik verkligen ar. Utan tvekan den basta larare jag haft pa universitet. Fysikutbildningen i Lund kommer inte att bli den samma...
Jag har lyssnat på flera av hans föreläsningar och hade också planer på att bjuda in honom till min skola, vilket jag bloggade om igår. Min son fick också lyssna på honom när han gick i nian. Så förmågan Hans-Uno Bengtsson hade, den avundas jag honom. Att kunna fängsla såväl oinsatta ungdomar som redan utbildade fysiker, det är det inte många som klarar.
Så utomordentligt tråkigt.
Jag läste med Hans-Uno nordisk arkeologie under 70 talet. Stötte sen på honom igen när läste på klassiska institutionen...han var tydligen en mycket mångsidig person.
Skicka en kommentar