måndag, augusti 13, 2007

Mat, vin och förväntningar

Samma vin med olika etiketter smakar olika gott - prestigen avgör. Det visar en studie av amerikanska restaurangbesökare.

Fyrtioen besökare på restaurangen Spice Box i den amerikanska staden Urbana, Illinois fick ett gratis glas vin till sin mat. Närmare bestämt ett billigt Cabernet Sauvignon, från Charles Shaw. Vinet ifråga kostar 2-3 dollar per flaska och kallas ibland "Two-buck Chuck” - det är inte precis ett väl ansett vin.

Flaskan kom från det påhittade "Noah's Winery" och angav antingen Kalifornien eller North Dakota som ursprung. Kalifornien anses underförstått producera bättre vin, och det syntes i besökarnas betyg på maten och vinet. De som trodde att de fått kaliforniskt vin tyckte att både maten och vinet smakade bättre, jämfört med de som trodde att de fick vin från North Dakota. De förstnämnda åt också drygt 10% mer mat, i genomsnitt, och fler av dem kom tillbaka till resturangen igen.

En liknande studie på 49 studenter på en ost-och-vin-mottagning visade på en liknande kontrast: de som fick det "fina" vinet gav det 85% bättre omdöme, och tyckte att den medföljande osten smakade 50% bättre. Enligt nyhetsreleasen har huvudförfattaren Wansink visat att man får liknande resultat även på fina ställen; Le Cordon Bleu i Paris och Apicious Culinary Institute i Florens.

Studien publiceras i tidskriften Physiology & Behavior.

Det lönar sig alltså att se positivt på maten och den tillhörande drycken - då smakar det bättre. Eller, om man är den som erbjuder maten och drycken: det lönar sig att få måltiden att se god ut. Haloeffekten, eller det första intryckets inflytande, gäller också matupplevelsen!

Länkar
Nyhetsrelease från Cornell Food & Brand Lab
artikeln (Physiology & Behavior, pren. krävs)

Andra bloggar om: , , , ,

8 kommentarer:

Unknown sa...

Kul försök! Dock blir jag lite fundersam över påståendet om att "den medföljande osten smakade 50% bättre". Bättre vore väl att säga att osten fick ett 50% högre betyg? De mätte ju hur bra vinet/osten smakade med en väldigt subjekt 1-9-skala, och för sådana är det inte definierat vad som är "50% godare"... :)

Malin Sandström sa...

Ah, jag tänkte att det faktum att det fanns en skala var uppenbart, eftersom man annars inte kan tala om ändringar i procent på något väldefinierat sätt...

... och därmed skulle skalan vara underförstådd i uttalandet "50% godare" (dvs, det skulle vara uppenbart att 50% godare = 50% högre betyg).

Men du har nog rätt i att 50% godare är lite otydligt. Jag kanske skulle ändra det? *funderar*

Unknown sa...

Ja, det är väl uppenbart vad som avses egentligen... kan dock inte hjälpa att det sticker i mina ögon när jag inte ser skalan explicit nämnd :)

Anonym sa...

Det är väl en "rolig" studie, men är det egentligen någon som förväntat sig annat resultat? Det psykologiska fenomenet är hur välkänt som helst.

Malin Sandström sa...

Det psykologiska fenomenet är hur välkänt som helst.
Jag antar att du menar halo-effekten? Nja, skulle jag nog säga. I vissa kretsar är det väl känt vad den betyder och innebär, men inte bland alla. (Jag hade t ex själv aldrig hört talas om det innan jag började blogga.)

Anonym sa...

Det handlar inte om "första intrycket", utan om att människan helt enkelt är lättpåverkad och lättsuggererad. Fenomenet är generellt: Den som är välvårdad och ser respektingivande ut tillmäts större trovärdighet. En skönlitterär bok som trycks och produceras på ett "proffsigt" sätt upplevs som bättre än om samma text publiceras amatörmässigt. Varenda professionell kock vet att man "också äter med ögonen" (alltså viktigt att få maten att också se god ut). O.s.v.

Fenomenet är hur välkänt som helst. Vi tar ständigt hänsyn till det i vår vardag, medveten och omedvetet.

Anonym sa...

Så det är alltså inte sant det Shakespear sa: "That which we call a rose, by any other name would smell as sweet"? Det finns något tragikomiskt i vad det säger om oss...

Harald Cederlund sa...

Ja, det är en ganska kul studie - man kan dock fundera över om det finns någon skillnad för individen mellan upplevd bättre smak och de facto bättre smak? Är det inte egentligen den subjektiva upplevelsen av maten som är smaken i det här fallet?

Eller formulerat på ett annat sätt: om jag upplever att jag dricker ett gott vin - gör jag inte det då? Och blir inte slutsatsen av studien i så fall att det alltid lönar sig att köpa dyrare vin (åtminstone så länge man är medveten om att man betalar mer)?