[sic] är, enligt ledaren i gårdagens Nature, tänkt att indikera "tyvärr, kära läsare, det här är vad som sades". Uttrycket är är latin för "så", eller "just så" och används vanligen för att indikera att konstigheter i citat - felstavningar, märkliga syftningar etc - kommer från källan själv. På svenska verkar [!] vara vanligare.
Konsensus bland de bloggare som skrivit om det verkar vara att om Nature nu ändå slutligen ska peta på sitt statement vore det väl bättre att helt rationellt byta ut "scientific men" mot den neutrala och idag dominerande termen "scientists" (forskare), istället för att fega.
Om jag nu ska tycka något annat än "jaha" får jag väl säga att jag håller med. Att lägga till ett "det är inte vårt fel!" efter en formulering som folk retar sig på är inte riktigt ett smidigt sätt att gjuta olja på vågorna. Allt annat inom vetenskap handlar ju om framsteg och korrigeringar - varför inte även målsättningar? Dessutom så används "[sic]" emellanåt i diverse ironiska och satiriska syften, så det är inte säkert att det är en bra korrigering - att inkludera "[sic]" i en text kan mycket väl vara att be om missförstånd från ovana läsare.
Den roligaste kommentaren (och en utmärkt indikator på att ändringen kan slå fel) kommer hur som helst från Chris Surridge på PLoS blogg som konstaterar om [sic]:
"Now it seems we can use it to indicate that we disagree with the original wording and are sure that the author would too if they were around to ask."
och sedan tar itu med att uppdatera ett antal välkända citat.
Jane Austen: "It is a truth universally acknowledged, that a single man[sic] in possession of a good fortune, must be in want of a wife[sic]."
Neil Armstrong: "That's one small step for man[sic]; one giant leap for mankind"
Mark Twain: "Nature knows no indecencies; man[sic] invents them"
UPPDATERAT den 4/10 kl 11:20; se även dagens inlägg.
Andra bloggar om: forskning, nature, jämställdhet
3 kommentarer:
Jag håller med om att Natures fall vore det enda vettiga så klart att byta ut scientific men mot scientists, men det som förvånar mig i sådana här diskussioner är hur många som vägrar inse att "man" har två betydelser på engelska. Den ena är man (person av manligt kön), den andra är människa. I Armstrongs ord på månen liksom i Mark Twain-citatet är det helt uppenbart att det är "människan" som menas, medan det i Austen-citatet är just "man". Armstrongs citat blir på svenska "ett litet steg för människan, men ett jättesprång för mänskligheten".
Även om jag håller med om att Nature bör ändra sin formulering (för att vara tydlig när man nu kan) tycker jag ändå att det är uppenbart att "men" bör förstås som "människor" snarare än "män".
men det som förvånar mig i sådana här diskussioner är hur många som vägrar inse att "man" har två betydelser på engelska.
Jo. Jag undrar om det är en översättningsgrej där dubbeltydigheten försvinner (dvs, att de som protesterar översätter "man" till "man" snarare än "människa"), eller om det bara är så att frågan är inflammerad i största allmänhet.
Själv blev jag lite förvånad över uppmärksamheten, eftersom jag så gott som alltid automatiskt översätter "man" till "människa/mänsklighet". Så även i detta fall.
Jag tänkte också mest "jaha..." när jag läste att de skulle sättas in ett [sic]. För övrigt tycker jag att den främsta användningen av [sic] verkar vara att den som citerar vill få den citerade att framstå som korkad på grund av stavfel eller liknande.
Citatet av Armstrong är nog ett av de oftast (kanske) felciterade i historien. Den han sa, eller i alla fall avsåg att säga var "A small step for a man, but ...". Det var en massa tjat om nya audiologiska undersökningar av originalbanden för ett tag sedan. Se t.ex. Wikipedia-artikeln om Armstrong. I så fall skulle ju översättningen bli "Ett litet steg för en människa, men ett jättesprång för mänskligheten."
Skicka en kommentar