Hur vitlöken fick sitt ''bett''

Det är välkänt att rå vitlök, speciellt i ren krossad form, kan "brännas" rejält på tungan. Den exakta mekanismen bakom detta har hittills varit oklar, men nu har en forskargrupp vid Scripps Research Institute in La Jolla, California rett ut begreppen: det som bränns på tungan är allicin, en substans som bildas när man krossar eller hackar vitlöken.

Det är tidigare känt att bl a pepparämne från chilifrukter får sina 'heta' egenskaper genom att det reagerar med värmesensorer på tungan. Nervcellernas signaler tolkas (precis som vanligt, när de aktiveras av hög temperatur) som 'Aj! Hett!' av hjärnan. På ett liknande sätt aktiverar mentol och andra kylande ämnen tungans köldsensorer. Sensorerna finns dock inte bara i tungan, utan även i hög täthet i kroppens slemhinnor och i ögonen, samt i en mindre täthet på huden - vilket alla kan inse som någon gång råkat få chili i ögonen. Allicin från vitlök fungerar både som pepparämne och menthol; det aktiverar både kroppens värmesensorer och dess köldsensorer.

Allicin, tillsammans med tre liknande substanser, bildas från det luktlösa ämne som kallas alliin och finns naturligt i vitlöken. Alla bidrar till vitlökens karakteristiska smak, men det är bara allicin som känns starkt.

Varför smakar maten mer när man saltat på den?

På min kurs i Polen lärde jag mig många intressanta saker - bland annat fick jag en förklaring till varför maten smakar mer när man saltat på den. Enligt Dr Patrick Mielle vid INRA - Lab. de Recherche sur les Arômes (http://www.inapg.inra.fr/ens_rech/siab/asteq/acgrparomas.htm) är det en fråga om simpel fysik. När man saltat på maten binder saltet mer vatten, vilket hjälper till att frigöra aromämnen som tidigare var bundna i vattnet.

Så, är det en rimlig förklaring - om man ökar salthalten med ett kryddmått salt, kan det verkligen göra någon skillnad? Ja, iallafall delvis: vi människor har åtminstone för vissa ämnen en detektionströskel som är väldigt låg (ungefär 10^-14 M, mol per liter, i luft). I vissa fall regarerar vi starkt på en ändring i koncentration, i vissa fall betydligt svagare. Även en mycket liten ändring i doftämneskoncentration borde då (i de fall vi reagerar starkt på skillnader) kunna upptäckas. Det intressantaste är, enligt min mening, att vi kommer märka den tydligaste skillnaden just för dessa ämnen - för ämnen där vi inte reagerar lika starkt på skillnader måste vi salta betydligt mer för att få en märkbar ändring.

En annan intressant sak är att doft/smakämnet i gurka är samma ämne som i bärfis, fast i en många gånger lägre koncentration. Så salta inte för mycket på din gurka, den kan börja smaka bärfis ...

Kan p-piller minska sexlusten "för evigt"?

En av de mindre omtalade effekterna av p-piller är att de minskar sexlusten, genom att sänka testosteronhalten. Dels minskas produktionen av testosteron, dels ökar produktionen av ett ämne (SHBG) som binder till och tar bort testosteron. Dessa effekter har hittils antagits vara övergående och trotts försvinna när man slutar ta pillren. En studie vid Boston University har nu visat att halten av SHBG är 7 ggr så hög hos kvinnor som tar p-piller än hos de som aldrig gjort det. Intressant men obehagligt nog kvarstod en stor del av effekten så länge som ett år efter att testpersonerna slutat ta p-piller: efter ett år var halten av SHBG fortfarande 3-4 ggr högre än hos de som aldrig tagit p-piller. Effekterna på längre sikt är ännu inte kända. Irwin Goldstein, som lett studien säger: "Det finns en risk för att detta kan prägla kvinnan under resten av hennes liv".

Tunt med poster den närmaste veckan...

... jag kommer vara på kurs i Polen.

Barn till äldre mödrar kan få ett kortare liv?

Studier på möss visar att (mus)ungar till äldre (mus)mammor får kortare livslängd och väger mindre när de föds, har forskare vid spanska University of Valencia visat. De har dock inte ännu hittat en bestämd orsak som ligger bakom den kortare livslängden, och ungarna hade inga andra skador.

För människor är ämnet ännu nästan helt okänt - förutom kunskapen om att barn till äldre mödrar oftare har kromosomskador. Men den här studien lär säkert få fart på forskningen inom området, eftersom trenden att förstagångsföderskor blir äldre är utbredd i stora delar av världen.

Tidig hårlöshet hos män ärvs via mamma

Det är allmänt känt att om en man vill veta om han kommer bli skallig tidigt ska han titta på när morfar blev det - inte pappa. En tysk forskargrupp har upptäckt att detta stämmer - genen för tidig hårlöshet sitter på X-kromosomen. Denna gen bidrar till att mängden androgenreceptorer i skalpen ökar. Jämfört med andra män får de med denna gen således en större effekt av samma dos androgen, och tappar därmed håret tidigare.

Androgen är en samlingsterm för substanser som utvecklar och underhåller maskulina karakteristika hos ryggradsdjur (både naturliga och syntetiska ämnen).

En bättre förklaring för geografiska skillnader i hudfärg

Skillnader i hudfärg beror på en avvägning mellan att förhindra UV-strålningsberoende nedbrytning av B-vitamin och att underlätta likaledes UV-strålningsberoende bildande av D-vitamin. Styrkan hos UV-strålningen på en viss plats förutsäger därmed ca 70% av varibiliteten i hudfärg. Den gamla tumregeln 'mörkare hud ju närmare ekvatorn' är således inte helt sann: högre höjder ger till exempel högre UV-strålning, och kvinnor är generellt mer blekhyade än män eftersom barnafödande och amning kräver mer D-vitamin. Folkgrupper som har ovanligt blek eller mörk hy för sin omgivning är ofta relativt nyligen (på en tidsskala av några tusen år) ditkomna.

Denna information kommer från Nature 'News and Views' (kräver prenumeration på Nature). Speciellt intressant är, enligt min mening, den delvisa förklaring detta ger för den fortfarande mycket vanliga inställningen att blek hud hos kvinnor är vackert - om D-vitamin är viktigt för förmågan att få livskraftiga barn kan blek hy (precis som vissa proportioner på byst, höfter etc) signalera att en kvinna är en 'bra barnaföderska'. (Naturligtvis har en stor del av hudblekningskulturen andra uppenbara orsaker)

En vinnande strategi att få opponenten att se rött

I dagens Nature rapporteras att idrottare som bär röda kläder har en mätbar fördel - det ökar uppenbarligen deras chanser att vinna. Analysen gjordes på vinnare i fyra grenar i senaste OS, där tävlanden slumpvis tilldelas en blå eller röd dräkt (som designat för ett vetenskapligt försök!). Artikelförfattarna säger att orsaken är oklar, men drar paralleller till djurvärlden där hanar ofta hävdar sin överlägsenhet med hjälp av (röd) färg. De spekulerar i att dra på sig den röda dräkten kan trigga de tävlande genom att ge dem en extra "testosteronkick".

Om de lägger upp sitt resonemang längs den linjen skulle man ju kunna tro att de bemödar sig om att tala om ifall de räknat sin statistik på män eller kvinnor, eller kanske bägge (både män och kvinnor blir visserligen mer kompetitiva av högre testosteronnivåer, men rimligtvis inte på exakt samma sätt)? Inte då, varken i artikeln, nyhetsreleasen eller det kompletterande materialet står det något om könsfördelningen bland de som ingår i statistiken. Så ja, rapporten är intressant - men det är väldigt svårt att dra några slutsatser av den.

Men det ger ju onekligen en ny dimension åt den röda "maktslipsen".

Att odla stora diamanter

Att odla riktigt stora diamanter kan man tänka sig är svårt. Annars skulle någon redan ha gjort det, tycker man - om inte annat för att de faktiskt är användbara på grund av sin hårdhet.

Nu finns det tydligen grupper som utvecklar nya metoder. Vad sägs om att växa diamanter med en hastighet av upp till 1 mm i timmen (jo, snigelfart i andra sammanhang, men snabbt i detta), upp till 300 karat stora och även helt färglösa? Singelkristaller?

Naturligtvis är tanken att de ska kunna användas i olika industriprocesser, men Koh-i-noor får nog akta sig. Om inte alltför lång tid kan det vara syntetdiamanter som är störst och vackrast.

En bränslecell som drivs med ... blod!

Japanska forskare har utvecklat en bränslecell som drivs med blod, eller snarare: som precis som kroppens egna celler tar energi från glukos i blodet. Bränslecellen är liten, den är stor som ett (litet) mynt och ger bara 0.2 mW effekt. Den kan tänkas användas för att driva små mätapparater (mätning av blodsockerhalt t ex, men då måste man väl kontrollera att den inte slutar fungera när den behövs som bäst - när blodsockernivån är låg). Energin utvinns genom att en vitamin K3-baserad förening används för att plocka elektroner från glukoset.

Andra tänkbara områden skulle kunna vara att mäta/övervaka nedbrytning av mediciner - kanske kopplat till apparatur som räknar ut en optimal dos medicin från nedbrytningsdata. Att ge rätt medicindos är ett känt svårt problem, eftersom nedbrytningstakten varierar kraftigt för olika individer.

Bränslecellen har utvecklats av en forskargrupp vid Tohoku University, med professor Matsuhiko Nishizawa i spetsen.

UPPDATERAT för att tillägga: Länk via Futurismic

Möjligt manligt feromon attraherar både heterosexuella kvinnor och homosexuella män

DN Vetenskap skriver idag (pappersupplagan, finns säkert på nätet imorgon måndag) om en KI-studie som fått stort genomslag i världens medier. Studien har letts av docent Ivanka Savic vars forskargrupp i flera år har studerat tänkbara feromoner och deras inverkan på människor. I en artikel som publicerats i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) rapporteras att ett ämne som finns i mäns svett aktiverar hypothalamus (en del av hjärnan som har stor betydelse för sexuellt beteende) hos både heterosexuella kvinnor och homosexuella män, men inte hos heterosexuella män som istället regagerar på liknande sätt på ett ämne som finns i gravida kvinnors urin. Studien är viktig för två mycket omdiskuterade frågor: om det finns mätbara fysiska skillnader mellan homo- och heterosexuella män, och om människor har feromoner precis som de flesta djurarter.

Feromoner
Feromoner kan lite löst definieras som kemiska signalämnen som utsöndras av en individ och ger upphov till svarsbeteende hos andra individer (främst av samma art).

Om mänskliga feromoner finns eller inte har varit och är fortfarande omdebatterat. Klart är att det 'vomeronasala organet' som detekterar feromoner hos övriga däggdjur är tillbakabildat hos människan. Däremot verkar det vara möjligt för det vanliga luktsystemet att detektera ämnen som också kan ha en feromonfunktion - iallafall i teorin. Det finns flera studier som tyder på att det skulle kunna finnas mänskliga feromoner som spelar roll för attraktion, partnerval, synkronisering av kvinnors menstruationscykler med mera - men inget som anses vara tydligt nog för att bevisa att vi har (fungerande) feromoner.

En svårighet i bevisfrågan är naturligtvis att beteenden är luddiga saker, och de flesta publicerade studierna inom området är helt eller delvis beteendestudier. Ett inflytande som skulle ge en något ökad benägenhet att bete sig på ett visst sätt är väldigt svårt att klart bevisa. Därför väcker hjärn-avbildningsstudier som den här extra stor uppmärksamhet.

Andra studier av sexualitet och feromoner
Ungefär samtidigt som KI-studien har det också kommit en liknande amerikansk studie från Monell Chemical Sciences Center. I den fick homo- och heterosexuella kvinnor och män lukta på prover av armhålelukt från andra homo- och heterosexuella kvinnor och män. Lukter presenterades i par och de fick bedöma vilken som var mest behaglig. Resultatet: Homosexuella manliga försökspersoner föredrog lukten från homosexuella män framför lukten av heterosexuella män. Studien kommer publiceras i september.

Länkar
Originalartikeln i PNAS om KI-studien (prenumeration krävs)
KIs nyhetsrelease
New Scientist's rapportering om KI-studien
Monell's nyhetsrelease

EDITERAT (31/5) för att tillägga: Senaste BPS News Digest (British Psychological Society's nyhetsbrev) skriver om detta, och tar upp lite mer om de antaganden man kan göra baserat på arbetet:

So, why does this brain region in homosexual men respond to AND in the same way as it does in the brains of women? First, it's possible that this brain region develops differently in homosexual men's brains than it does in heterosexual men's brains. "Alternatively", the authors explained "it could reflect an acquired sensitisation to AND stimuli in the hypothalamus (of homosexual men) due to repeated sexual exposure to men. A third possibility is that heterosexual women and homosexual men associated (the smell of) AND with sex, whereas heterosexual men made a similar association with EST".

Dvs, att förklaringen till skillnaden kan vara ANTINGEN olika utveckling från början av homo- och heterosexuella mäns hjärnor, ELLER en inlärd känslighet hos homosexuella beroende på upprepad exponering för ett ''manligt feromon'' associerat med sex ELLER att både heterosexuella kvinnor och homosexuella män associerar ''manligt feromon'' med sex medan heterosexuella män associerar ''kvinnligt feromon'' med sex. (Jag använder citationstecken runt ''feromon'' eftersom det inte ännu är klarlagt att dessa ämnen faktiskt är feromoner)

Eller, kanske en blandning av flera av dessa förklaringar. Jag är möjligtvis något tveksam till den sista förklaringen. EST (det ''kvinnliga feromonet'') hittades i gravida kvinnors urin. Det finns ingen självklar anledning för de flesta heterosexuella män att associera gravida kvinnors urin med sex (baserat på antagandet att de flesta kommer ha rätt stor erfarenhet av sex innan deras partner blir gravid, och att man kan anta att en betydlig andel av männen i studien aldrig har haft intim kontakt med en gravid kvinna).

Läs den här boken!

Det är sällan man hittar en riktigt, riktigt bra populärvetenskaplig bok. De flesta sådana böcker som tas in i svenska bokhandlar - både i originalspråk och i svensk översättning - verkar vara en grötig blandning av new-age-filosofi och kvarkar, och det känns helt enkelt inte speciellt vetenskapligt. Eller originellt, för den delen. Och det är ännu mer sällan man hittar en bok som ger en aha-upplevelser av den typ som får en att se världen annorlunda efteråt.

Mutants: On Genetic Variety and the Human Body av Armand Leroi är en bok som har allt detta. Författaren utgår från olika typer av dokumenterade mutationer hos människa (ibland även hos djur) och använder de fallen för att belysa hur olika delar av DNA samverkar för att forma en komplett människokropp från en enda cell. Mellan raderna skymtar både vetenskapshistoria och idéhistoria fram.

Det låter väl otroligt torrt? Men det är det inte. Den bitvisa förklaringen av hur siamesiska tvillingar uppstår, de olika teorier som funnits och de bitvis genialiska, bitvis groteska experiment som genomförts för att bevisa och motbevisa dessa teorier är lika spännande som en deckarhistoria. Skillnaderna mellan olika typer av dvärgväxt likaså, och ... nej, läs själv!

Dessutom är boken rikt illustrerad, mest med teckningar men även till viss del med foton vilket gör en hel del för förståelsen.

Tyvärr finns boken, såvitt jag vet, inte på svenska. Jag köpte mitt engelskspråkiga pocket-exemplar på SF-bokhandeln i Gamla Stan, Stockholm. I skrivande stund finns det fortfarande exemplar kvar där.

Boken/författaren har också en hemsida, och den finns att köpa på Amazon (rubriklänken).
Bokus har den i hårdpärm.

Rökning kan ge dina barnbarn astma?

En studie vid Keck School of Medicine har kommit fram till att rökning under graviditeten ökar inte bara barnets risk för astma - utan även barnbarnets. Barn till rökande mammor löper 1.5 gånger större risk att få astma tidigt i livet än barn till icke-rökande mödrar - för barnbarn till rökande mormödrar (och icke-rökande mödrar) är risken 1.8 gånger större. Rökte både mormor och mamma under sina graviditeter blir risken 2.6 gånger större. Studien utfördes på barn och tonåringar från södra Californien.

Forskarna spekulerar att förklaringen kan vara att rökning under graviditeten ger upphov till ärftliga förändringar i immunförsvaret hos fostret, och att detta skulle göra sannolikheten att få astma större.

Nu verkar detta vara en korrelationsbaserad studie, vilket alltid gör mig rätt skeptisk. Det är väldigt svårt att kontrollera för faktorer som ändrade livsstilsmönster för samhället i stort, ändrade matvanor med mera - saker som kan tänkas ha lika stort inflytande över risken att få astma. Nivån av "brus" blir därför hög i förhållande till de fakta man kan tänkas få ut. Siffrorna ska nog tas med en ganska stor nypa skepsis eftersom de dessutom är baserade på så pass få som 908 barn - att risken för att få astma är större om ens mormor rökte under graviditeten än om ens mamma rökte är antagligen inte en slutsats som man säkert kan dra av den här studien.

Men visst är tanken en smula läskig.

Jag skulle egentligen ha blivit teoretisk fysiker...

... för då verkar man kunna ge sig på vilket (forsknings)område som helst - och bli publicerad! Eller vad sägs om de teoretiskt fysiker som vill förklara Europas sjunkande födelsetal med att folk beter sig som atomer i ett magnetiskt material - när magnetfältet omkring dem vrider sig vrider de sig också. Uppenbarligen är den tänkta analogin att när folk omkring dig ändrar åsikt ändrar du också åsikt av "det allmänna trycket".

De försökte visserligen _också_ att modellera den snabba ökningen av mobiltelefoninnehav under slutet 1990-talet och hur folk slutar att klappa händerna på konsert. Ganska binära fenomen (fast hur man handskas med folk som har en jobbmobil och en privatmobil ligger nog utanför den här typen av modellering). Men hur 17 översätter man födelsetal till ett binärt fall? Är inte en stor del av förklaringen att folk skaffar _färre_ barn, inte att de inte skaffar några alls? Hmm...

Det blåser på Mars

Ibland undrar man ju vad Mars-farkosterna har för sig när de väl kommit dit. Hur kul är det att ta kort på sten och grus hela tiden, egentligen? De ligger ju bara där...

Som tur är finns det uppenbarligen _något_ som rör på sig även på Mars: Nature har lite fotosekvenser på "dust devils" (virvelvindar av stoft) från Mars yta. Fotona är tagna med 20 s mellanrum, så med lite god vilja kan man tycka sig se virveln ta sig fram över Mars yta.

Här kan man se virveln på nära håll, och från större avstånd.

En hel civilisation inombords

Via New Scientist hittar jag den intressanta upplysningen att vi har 10 gånger fler bakterier i magen än (egna) celler i kroppen. Uppenbarligen är dessutom 2/3 av dem okända för vetenskapen (artikeln skattar antalet till 395 bakterietyper, varav 244 okända).

Vän av ordning vill ju då genast veta ungefär hur många celler en människokropp består av. Lite googlande ger vid handen att det är någonstans mellan 10 och 100 tusen miljarder (10^13-10^14 stycken!). Det är i sig ett imponerande tal, och att multiplicera det med 10 gör ju inte saken sämre. Vi har uppenbarligen, var och en, en hel civilisation inombord. Något att tänka på nästa gång man äter antibiotika.

Ett extremt spekulativt patent

Sony har tagit patent på en metod för att skapa förnimmelser av lukt, smak och känsel på konstgjord väg - med hjälp av ultraljud, skriver Ny Teknik (detta har tidigare rapporterats i till exempel New Scientist). Och visst låter det spännande - och inte så lite science-fiction-aktigt - att gå på bio och känna både smak och lukt av en film. Hur realistiskt är det, då?

Tja, till och börja med så har inte Sony gjort några experiment inom området. Patentet ses som en "profetisk innovation" enligt deras talesmän och ska alltså ge en indikation på att det en dag kan vara möjligt med utveckling inom området:

Elizabeth Boukis, spokeswoman for Sony Electronics, says the work is speculative. "There were not any experiments done," she says. "This particular patent was a prophetic invention. It was based on an inspiration that this may someday be the direction that technology will take us." [New Scientist]

Det finns ett experiment som så att säga "pekar i rätt riktning": närmare bestämt försök som visar att man med ultraljud kan ändra signaleringen hos nervceller i en grodas ben. Nu är dock människans lukt- och smaksystem dels betydligt mer komplicerade, med många mer kopplingar och interaktioner - både till medvetna och omedvetna delar av hjärnan, dels betydligt mer okända än vad enkla nervceller som ansvarar för rörelse är. Lukt och smak är starkt kopplade till hjärnans belöningssystem och till minnen, för att ta ett exempel. (Alla som någon gång har blivit matförgiftade kan till exempel vittna om att blotta tanken på samma mat kan få dem att må illa flera år efteråt.)

Bara att få forskningen om hur lukt- och smaksignaleringen i hjärnan fungerar att hamna på tillräckligt detaljerad nivå för att man ska kunna veta vad man gör när man modulerar den tar sannolikt flera decennier till. Dessutom påverkar varje enskild persons tidigare minnen av luktupplevelser de haft hur hjärnan behandlar ny information. Att korrigera för det är oundvikligen en ingenjörsmässig mardröm, OM det ens är möjligt. Och det förutsätter att alla fungerar tillräckligt likadant, eller att man kan kalibrera ordentligt innan ["Tryck på knappen när du känner äppellukt" "Nej, det luktar faktiskt tomat" "Jamen, om jag gör så här då ... oj. Hallå, någon, vi behöver en hink och en trasa här borta..."]. Okontrollerat illamående är en tänkbar biverkning för den som inte riktigt fyller normen när han eller hon provar det nya systemet.

Och om man nu antar att lukt- och smaksystemet är tillräckligt välkänt, hur detaljerat kan ett sånt här system bli? Ljudhastigheten i hjärnvävnad är 1540 m/s, vilket ger att våglängden på ultraljud (definierat som ljud över 20 KHz) blir 77 mm - med säkerhet alledeles för stort för att kunna utöva någon detaljerad kontroll.
Vill man ner på grupper-av-hjärnceller-nivå behövs en våglängd på kortare än en tiondels millimeter - grovt räknat åtminstone 20 MHz. (Här finns en behändig räknare för den som vill räkna själv) I många medicinska applikationer är det den översta gränsen för vad som används - men vill man ner på individuell cellnivå krävs frekvenser över 150 MHz (motsvarar 0.01 mm) och då misstänker jag att det börjar bli praktiskt tekniskt jobbigt.

Slutsatsen? Tja, inte är det omöjligt, men väl väldigt osannolikt att det någonsin kommer att fungera. För nästa eller näst-nästa generation, kanske. Jag lutar mer åt att det här är ett PR-trick från Sonys sida.

Te kan hjälpa mot diabetes, också

Det är ju redan tidigare känt att te kan vara nyttigt, t ex så anses anti-oxidanterna i grönt te vara väldigt hälsosamma. Nu kommer en studie som visar att te kan hjälpa mot diabetes, också.

En forskargrupp vid University of Scranton har gett råttor med diabetes grönt och svart te i tre månader och sedan undersökt deras blod och deras ögon (diabetes kan bland annat ge komplikationer som katarakter).

Det visade sig att en dos motsvarande mindre än fem koppar te per dag signifikant sänkte glukosnivån i blodet, utan någon större skillnad mellan tesort. Gruppen har tidigare visat att svart och grönt te båda minskar risken för hjärtinfarkt.

Fem koppar är visserligen en stor mängd, men inte omöjligt mycket. Just nu har jag 18 olika sorters te att välja mellan på jobbet och ett ytterligare 20-tal hemma, så det behöver inte ens bli tråkigt...

UPPDATERAT 22/9 kl 10:38 Se även inlägg från den 21/9 2007; "EGCG - ett undermedel?"

Inga mer poster den här veckan...

... jag ska på konferens. Och fördjupa mig i intressanta saker som "Application of electronic nose technology for the early detection of fungal contamination in library paper". Jo, faktiskt.

Är "barm" och "själ" synonymer?

Nej, detta är inte ett inlägg i ytlighetsdebatten. Det är en fråga som poppade upp när jag senast använde online-lexikonet Lexin. Frågan är en del av uppbyggnadsskedet av "Folkets synonymlexikon" Synlex, ett projekt som pågår sedan 23 mars i år. Projektet leds av Viggo Kann på NADA på KTH. I korthet:

Synonymer genereras genom att svenska ord översätts till ett främmande språk och tillbaka igen, de mest olämpliga sorteras bort direkt med automatisk analys. Sedan betygsätts tilltänkta synonympar på skalan 0-5 (eller "vet inte") av besökare till Lexin, och de som av allmänheten anses som "bra" synonymer (ordpar med högt betyg) kommer så småningom hamna i synonymlexikonet. En omgång dåliga synonymer (par med betyg 0) har redan rensats bort. Projektet slutar när tillräckligt många röstat på ordpar, prognosen är maj i år.

Intressant. Som det är nu är de flesta frågor jag sett hyfsat vettiga:
Är tarvlig och grov synonymer?
Är rent och fullkomligt synonymer?
Är stilig och skarp synonymer? (gissar att denna kommer från engelskan)
Är körbana och gångbana synonymer? :) fråga cyklisterna ...
Är expedition och kansli synonymer?
Är magnifik och ståtlig synonymer?

Och så vidare. Tillvänjande, iallafall en fredageftermiddag.