Kan en fysikalisk modell för energifördelningen i en gas användas för att förklara inkomstfördelningen för alla utom de riktigt rika?
Det går utmärkt, hävdar några fysiker från University of Maryland. Den slutsatsen kom de till efter att ha analyserat inkomstdata från US Internal Revenue Service från åren 1983-2001. Förutom de riktigt, riktigt rika (ca 3% av befolkningen) kunde befolkningens inkomster beskrivas av samma kurva som beskriver fördelningen av energier hos atomer i en gas. Analogin ger att folk byter pengar i slumpmässiga interaktioner på samma sätt som atomer ändrar energi när de krockar med varandra i en gas. Traditionellt ses individer som intelligenta varelser som alltid gör rationella val, men "ekonofysikerna", som anhängarna av teorin kallas, hävdar att valen påverkas av så många faktorer att resultaten i själva verket är slumpmässiga.
Man vill också dra en analogi direkt mellan pengar och energi: "Money is like energy, in that it has to be conserved." (New Scientist) "It's like a fluid that flows in interactions, it is not created or destroyed, only redistributed" (New Scientist citerar Yakovenko, en av forskarna). Från analogin följer dessutom att det är svårt att skifta en ekonomi "från ett läge till ett annat" (vad New Scientist menar med detta är inte riktigt klart) på samma sätt som det är svårt att få en gas att byta tillstånd i termisk jämvikt.
Det finns rätt många uppenbara hål i den här modellen:
För det första brukar man inte göra av med stora belopp på ett fullt så lättvindigt sätt. En kritiker (Makoto Nirei, makroekonom) säger: "The model seems to me not like an economic exchange process, but more like a burglar process. People randomly meet and one just beats up the other and takes their money." Det är väl inte en helt lyckad analogi. En annan variant skulle kunna vara att låta det beskrivas som en byteshandel där båda parter lägger sina samlade tillgångar i varsin svart sopsäck och byter med varandra - det är knappast ofta en går därifrån med allt, men ett rättvist byte för båda är det sällan.
För det andra är inte alla energiformer/valutaformer likvärdiga, rent användarmässigt. Högvärdig energi som t ex el är mycket mer utbytbar än samma mängd energi som värme, på samma sätt som kontanter har mycket vidare användningsområde än vad t ex en fastighet eller annan materiell tillgång har.
Om det inte vore så sent skulle jag nog komma på mer än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar