I veckans nummer av Nature meddelas att en deklaration och uppförandekod för rekrytering av forskare kommer att släppas den 11 mars, i förhoppningen att alla medlemsstater ska anta den. Information om detta på svenska är svår att hitta, men finns exempelvis här på engelska.
Texten för deklarationen och uppförandekoden finns här (också på engelska).
En av de viktiga punkterna är att doktorandstuderande ska erkännas som yrkesutövare och behandlas därefter. Rättigheter och skyldigheter för både unga forskare och deras handledare definieras, och minimistandarder för träning, anställningsvillkor och socialförsäkringsskydd för forskare med tidsbegränsad anställning på universitet, forskningsinstitut och -laboratorier sätts upp.
Deklarationen kritiseras redan för att vara tandlös och ge lite faktiskt skydd, men förhoppningen är att den ska kunna ge en utsatt yrkesgrupp ett förhandlingsverktyg. Förhoppningsvis leder den så småningom till mer lika villkor för forskare i Europa, vilket antagligen skulle göra det betydligt enklare att byta arbetsplats.
Något som kan vara lite kontroversiellt är att man vill införa en vidare definition av meriter. Istället för att enbart basera bedömningen på antal publikationer (och hur prestigefyllda de anses), föreslår man att även undervisning, handledning, lagarbete, kunskapsöverföring och kunskapsspridande aktiviteter ska räknas in.
Naturligtvis görs detta inte främst i välgörenhetssyfte, utan för att europeisk forskning lider av personalbrist både på kort och lång sikt. Målet är 700 000 nya forskare, en nödvändighet för att kunna konkurrera med USA och Japan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar