Kortfattat kan sägas att skillnaden mellan män och kvinnors genuppsättning är 2%, medan skillnaden mellan människa och schimpans rapporteras vara 1.6 %. Nu är ju inte det den mest intressanta slutsats man kan dra av det här.
Mer intressant är att den "tysta" X-kromosomen inte alls är helt tyst. Mellan 15 och 25% av dess gener (det är 200 till 300 gener) uttrycks ändå, och dessutom i varierande grad. Hur mycket genetisk påverkan en viss gen ger varierar alltså från kvinna till kvinna och kan bland annat ha konsekvenser för sjukdomsförloppet hos flera hundra genetiska sjukdomar. Variationen finns inte alls i samma utsträckning hos män, som bara har en X-kromosom.
Konsekvens: samma läkemedel kan ha högst varierande effekt på olika kvinnor även om det inte har det på män. Mycket läkemedelstestning utförs idag enbart på män. Kanske räcker det inte att testa dem på en grupp kvinnor i vissa fall (som involverar de här generna), utan flera grupper behövs.
UPPDATERAT (5/6 kl 11.24) för att tillägga:
Pga Kalles kommentar nedan började jag göra lite research och hittade detta, om Y-kromosomen
The finding of 78 active genes on the Y contradicts an earlier impression
of the chromosome as being a genetic wasteland apart from its male-determining
gene. But if the Y is not a wasteland, important consequences ensue for the
differences between men and women.
As often noted, the genomes of humans and
chimpanzees are 98.5 percent identical, when each of their three billion DNA
units are compared. But what of men and women, who have different chromosomes?
Until now, biologists have said that makes no difference, because there
are almost no genes on the Y, and in women one of the two X chromosomes is
inactivated, so that both men and women have one working X chromosome.
But researchers have recently found that several hundred genes on the X
escape inactivation. Taking those genes into account along with the new tally of
Y genes gives this result: Men and women differ by 1 to 2 percent of their
genomes, Dr. Page said, which is the same as the difference between a man and a
male chimpanzee or between a woman and a female chimpanzee.
Citatet kommer från en NY Times-artikel som tyärr inte finns kvar i sin helhet online. Här finns NY T:s sammanfattning, här finns artikeln reproducerad.
Själv anser jag att det spelar inte så stor roll om siffran är 1 eller 2 procent. Antagligen är det, med nuvarande DNA-sekvenseringsmetoders noggrannhet, omöjligt att göra en mycket mer exakt beräkning (i allafall utan att ha rätt många hela genom att räkna på). En procent är fortfarande en anmärkningsvärt stor skillnad. Dr Page uttalande ovan tolkar jag som att man faktiskt räknar gener, inte baspar.
Räknar man enbart gener och tar den siffran som något slags mått på biologiska skillnader missar man att olika gener kan ha väldigt olika stort inflytande. Gener - eller snarare deras produkter - interagerar med och reglerar varandra. Det kan vara så att någon av de gener som skiljer män och kvinnor åt har väldigt stort inflytande över andra gener, det kan vara så att de gener som skiljer sig åt inte är funktionellt viktiga. Genetiken är inte ett färdigutforskat område.
7 kommentarer:
Frågan är väl, vilka är mest lika shimpanser, män eller kvinnor?
Jag har letat efter information om det förgäves, men siffran är några år gammal så det är antagligen DNA-snuttar från flera individer som har jämförts. Är det som på många andra håll inom vetenskapen så har manligt DNA ansetts som 'default' - i så fall är det antagligen en man och en hanschimpans som har jämförts.
Man kan nog inte alls säga att skillnaden mellan män och kvinnors genuppsättning är 2%, däremot att skillnaden mellan X- och Y-kromosomerna är 2%. Män är inte alltid XY och kvinnor är inte alltid XX som du kanske vet.
Skillnaderna i genuppsättning mellan människa och schimpans, som du skriver är 1.6%, utgår från skillnader i kodande regioner inom HELA genomet, d.v.s. man kan inte jämföra de två procenttalen med varandra.
Alltså: din slutsats att män och kvinnor är mer olika än människor och schimpanser är felaktig!
Dessutom är det du skriver, att mycket läkemedelsprövning endast utförs på män idag, en myt som inte har någon verklighetsförankring. Kontrollera med läkemedelsverket så får du se, de gick nämligen ut och kommenterade detta för inte så länge sedan.
Kalle: det vore lättare för mig att svara om du gav mig länkar.
Vad gäller procentskillnaden, se ovan.
Vad gäller läkemedelsverket - jag antar att det kanske är detta du menar? nyhetsrelease 05-03-07
Eller
rapport (sidan 9 ->)
Vad jag egentligen menar men uppenbarligen inte riktigt lyckades uttrycka, är att MITT INTRYCK ÄR att mycket forskning - långt innan läkemedlen kommer till klinisk prövningsfas, vilket är vad Läkemedelsverket kommenterar - utförs på män eftersom man ofta vill ha en så homogen grupp som möjligt.
Sorry, jag hade inga länkar, tog det utifrån mitt minne av en föreläsning om ämnet.
Iallafall, det finns en artikel från Gene (Gene. 2005 Feb 14;346:215-9) som heter "Eighty percent of proteins are different between humans and chimpanzees." där man tittat på skillnader i proteinerna istället för nukleotidskillnader, och där ser man en ganska stor skillnad mellan människor och schimpanser.
För övrigt hoppas jag verkligen inte att man utför läkemedelsforskningen på män innan man kommer till de kliniska prövningarna.. Man gör datorsimuleringar och enkla molekylärbiologiska/kemiska försök för att sedan gå över till djurmodeller innan man prövar på vare sig män eller kvinnor..
I väldigt många försök inom läkemedelsforskningen har den s.k. HeLa-cellinjen använts (och används), och den kommer ju från en kvinna från början..
Måste bara säga att jag är imponerad över hur snabb du var på att svara!
/kalle
"För övrigt hoppas jag verkligen inte att man utför läkemedelsforskningen på män innan man kommer till de kliniska prövningarna.. Man gör datorsimuleringar och enkla molekylärbiologiska/kemiska försök för att sedan gå över till djurmodeller innan man prövar på vare sig män eller kvinnor.. "
D'oh. Jag menar naturligtvis han-djur, inte män ... jo. Och aspekten att man inte vill råka ge eventuella ofödda barn läkemedel är en ytterligare faktor - jag kan möjligtvis tänka mig att den variation som uppstår i och med kvinnan menstruationscykel kan vara ett större problem i vissa fall (graviditetstester, bevisat infertila kvinnliga försökspersoner mm skulle kunna vara en lösning i det förstnämnda fallet). Jag har faktiskt sett ett par studier där man korrigerat för det, vilket gjorde mig rätt imponerad.
Jag är medveten om att det har blivit betydligt bättre, jämlikhetsmässigt sett, inom läkemedelsforskning. Att det var så bra som det framgår av Läkemedelsverkets material visste jag dock inte.
Kalle: Tack för referens till artikel, det låter intressant. Ska kolla upp den så fort jag får tillfälle.
Skicka en kommentar