En stor metastudie som jämför studier av homeopatiska läkemedels effektivitet med studier av vanliga (allopatiska) läkemedels effektivitet publicerades i lördagens nummer av The Lancet. Studien ger starkt stöd för slutsatsen att de kliniska effekterna av homeopatiska läkemedel inte är större än placeboeffekten.
Studien
Metastudien jämförde 110 studier av homeopatiska läkemedel med 110 studier av vanliga läkemedel, som valts ut för att var och en likna homeopatistudierna så mycket som möjligt i termer av studiens storlek, undersökt medicinskt tillstånd etc. Studierna var placebo-kontrollerade, det vill säga, det fanns i varje studie en kontrollgrupp som fick placebo("sockerpiller") istället för den undersökta substansen. Man fann att små studier generellt visade mer positiva resultat, oavsett vilken typ av medicin som undersöks. Studier som publicerades på andra språk än engelska (främst tyska och franska) visade mer positiva resultat än andra studier. Likaså visade studier av låg kvalitet mer positiva resultat än studier av hög kvalitet. När man korrigerade för sådana typer av bias (snedvridning) var effekterna från homeopatiska läkemedel inte starkare än placeboeffekter, medan konventionell medicin fortfarande gav positiva effekter.
Bias i forskning
Bias, snedvridning, kan komma från många olika källor. Ett känt problem är att positiva resultat - att man hittat en skillnad, att ett läkemedel fungerar, att en ny metod ger bättre resultat - ofta rapporteras i betydligt högre grad än negativa resultat. Andra källor är tolkning (och övertolkning) av resultat, och rena metodfel. Det har uppskattats, i en nypublicerad artikel i PLoS Medicine, att mer än hälften av alla publicerade forskningsresultat är felaktiga på grund av en eller flera sådana felkällor. En annan studie av medicinska forskningsresultat under 14 år, visade att en tredjdel av alla publicerade resultat var felaktiga eller missledande (se vetenskapsnytt från 17/7).
Personer verksamma inom forskning är vanligtvis väl medvetna om den publicerade forskningens begränsningar. New Scientist, som skriver om artikeln från PLoS Medicine, intervjuar Solomon Snyder som är redaktör för PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences, en välkänd akademisk tidskrift). Hans åsikt är antagligen representativ för många forskare: "Jag läser inte en artikel som om den vore en textbok, för att finna bevis. Jag läser för att få ideer" ("When I read the literature, I'm not reading it to find proof like a textbook. I'm reading to get ideas. [...]"). För allmänheten, som oftast saknar specialkunskaper och direkt tillgång till publicerad forskning, är naturligtvis det betydligt svårare att bedöma kvaliteten och trovärdigheten i det som skrivs.
Länkar
Newswise Medical News
The Lancet (kräver prenumeration)
PLoS Medicine (om snedvridna studier)
New Scientist (om snedvridna studier)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar