onsdag, augusti 24, 2005

P-piller påverkar kvinnors luktsinne

Kvinnor som använder P-piller får ökad känslighet för matrelaterade/miljörelaterade lukter och minskad känslighet för sociala lukter, enligt en studie från Uppsala Universitet. Fertila kvinnor får däremot ökad känslighet för sociala lukter. Eftersom kroppens hormonprofil hos p-pilleranvändare är mest lik den tidiga delen av en graviditet, bör resultaten för gravida kvinnor likna dem för p-pilleranvändare.

Bakom studien står två Uppsalaforskare från institutionen för psykologi, Johan Lundström och Mats J Olsson, och deras amerikanska kollega Martha K. McClintock. Matlukt/miljölukt representerades av PEA (rosendoft) och social lukt av androstadienone, ett ämne från manssvett. Androstadienone har tidigare omnämnts som ett möjligt feromon. (Mer om androstadienone från Vetenskapsnytt (15/5): Möjligt manligt feromon attraherar både heterosexuella kvinnor och homosexuella män)

Det är sedan tidigare känt att kvinnor blir känsligare för lukt under graviditetens första fas. Orsaken tros vara att det då är extra viktigt att undvika skadliga ämnen och att hitta bra näringsrik föda.

I artikeln (studien kommer publiceras i tidskriften Biological Psychology) motiveras valet av "ros" med att de flesta av växtens delar används i mat och att ros innehåller näringsämnen som vitamin A och C. Jag tycker nog ändå att det är tveksamt att kategorisera lukten "ros" som "mat", de flesta kvinnor (deltagarna är till stor del svenskor, får man väl anta, eftersom studien är svensk) har knappast kommit i kontakt med den (eller tillräckligt liknande dofter) i matsammanhang och skulle därmed inte klassificera den som "mat" baserat på erfarenhet. Den möjlighet som kvarstår är att kategoriseringen av lukten som "mat" skulle vara medfödd, och det undrar jag om det finns stöd för. Inte kan man väl heller lukta sig till vitaminerna? Sannolikt baseras valet mer på behovet att finna en lukt som inte också aktiverar det trigeminala systemet (som de flesta luktämnen gör). Men i så fall undrar jag varför de inte valde vanilj, som är ett välkänt icke-trigeminalt luktämne och som borde väcka starkare matassociationer hos de flesta. Kanske för att lukten skulle representera omgivning snarare än specifikt "mat" (och att formuleringen "näringsämnen" sedan blivit förvanskad till "mat" redan i nyhetsreleasen?).

Däremot är det intressant att reaktionen på "social lukt" ändras av hormonell status.

Länkar
Uppsala Universitets pressmeddelande
SvD
Biological Psychology (article in press, kräver prenumeration)

EDIT: 25/8 kl 08.00 Insåg igår att jag varit dålig med att hålla isär källorna på en punkt. Nyhetsreleasen och SvD talar om "matlukt", men i studien skriver man bara "environmental odor", omgivande lukt, som är betydligt mer allmängiltigt. Och då är ju valet av rosendoft inte lika konstigt (även om resonemanget att man kan känna näringsinnehållet på lukten låter tveksamt). Det jag vill framhålla är alltså att rapporteringen av resultaten som "ökad känslighet för matlukt" inte så bra representerar det som gjordes (enligt min förståelse av studien som den beskrivs i Biological Psychology). Jag har ändrat texten ovan en smula för att den bättre ska avspegla detta.

3 kommentarer:

Hans sa...

Frågan om vad som är matlukt sådär på riktigt är ganska intressant. Jag tror inte att "svensk" är något kriterium att bry sig om. Här handlar det nog om afrikanska lukter, möjligen, möjligen lukter från mellanöstern för 40000 år sedan. Men man skall nog inte bortse från vad som påverkade våra förfäder för tiotals miljoner år sedan.
Jag skulle gärna vilja höra hela resonemanget bakom valet av ros.

Malin Sandström sa...

Du missförstår min poäng, Hans.

Jag känner inte till några belägg för att klassificering av "mat" är medfödd så till den grad att det skulle överrida den erfarenhetsmässiga kategorisering av rosendoft som "blomma, av bukettyp" (och/eller "tvål- och parfymdoft") som svenska försöksobjekt med MYCKET god sannolikhet har - i andra delar av världen används rosor i mat betydligt oftare än här. ("Svensk" som jag använder det här är alltså en kulturell/geografisk klassificering, inte en etnisk/genetisk/etc.)

Och jag har aldrig hört att det ska vara möjligt att lukta sig till A- och C-vitamin.

Med andra ord tycker jag att det verkar osannolikt att man verkligen klassificerar lukten "ros" som "mat" (eller som "god vitaminkälla för mitt ofödda barn" för den delen).

Jag tror att vad som är matlukt eller inte influeras starkt av erfarenhet av lukten ifråga (och av erfarenheter av tillräckligt liknande lukter). Bland annat på grund av att luktprocessning förändras av inlärning, och för att lukter som andas in respektive "kommer bakvägen" från mat som tuggas processas olika av hjärnan. Tidigare erfarenheter påverkar till exempel också integrationen av smak och lukt i hjärnans informationsbehandling.

Hans sa...

Du vet mer om detta än jag. Jag förbisåg inärningsfaktorn, som jag ju inte känner till så väl.
Men pga min nuvarande sjukdom med bl a njursvikt har jag ju tappat smaken för det som inte behöver vara inlärt (frukt till exempel), medan det som är inlärt (bröd t ex)oftast smakar gott. Det ger mig anledning att tro att kroppen har sämre möjligheter att skydda sig mot mat som är förändrad, jämfört med obehandlad, naturlig mat.
Men kanske ros-lukt ingår i frukt ofta - en hel del frukter är ju ros-växter.