onsdag, augusti 03, 2005

Hur många planeter ska det finnas i solsystemet?

Som väntat har upptäckten av 2003 UB313, ett objekt sannolikt dubbelt så stort som Pluto, väckt liv i debatten om vad som ska kallas en planet. En utredning, utförd av International Astronomical Union, var redan tidigare på gång med förväntad presentation av resultat nästa sommar. Astronomen Mike Browns tillkännagivande den 29:e juli - att objektet som tills vidare kallas 2003 UB313 upptäckts i Kuiperbältet - har gjort behovet av en fastställd definition mer akut. Resultaten förväntas nu rapporteras i slutet av den här veckan.

I Nature News-artikeln om detta citeras Brown:


"Our culture has fully embraced the idea that Pluto is a planet and scientists have for the most part not yet fully realized that the term 'planet' no longer belongs to them" (Vår kultur har fullt ut adopterat iden att Pluto är en planet, och forskare har till stor del inte insett att att begreppet 'planet' inte tillhör dem längre)



Det här är intressant. Tyvärr lär det inte uppstå någon större debatt om vem som egentligen äger rätten till definitioner av typen "planet" - när slutar vetenskapens termer att enbart tillhöra vetenskapen?

Ett av följdproblemen till den här diskussionen är att det med hög sannolikhet finns ett tiotal till objekt i Kuiperbältet som är större än Pluto. Ska vi anta en planetdefinition som innebär att vi inom ett par årtionden har tjugo planeter i solsystemet istället för nio (tio)? Passar det ihop med den allmäna känslan för vad en planet är?

Länk
Nature News

4 kommentarer:

Rikard sa...

Ligger Pluto i kupierbältet?

Om inte så är det väl ganska lätt att definiera planet så som någon av de nio accepterade och kalla resten för asteroider respektive kuperoider.

Det är inget egenligt problem, det är inte så att förvirringen kring begreppet planet ställer till det när man gör väganvisningar eller nå.

Thomas sa...

rikard: Jag tycker inte att det låter som ett bra förslag på en planetdefinition. Hur ska man applicera den på planeter/whatever i andra solsystem, exempelvis? Dessa kan ju te sig betydligt annorlunda än vad vårt gör, och frånvaron av Kuiperbälte är betydande.

Rikard sa...

Men varför behöver man en definition på planetbegreppet öht. En planet är ju vad det är och variationen planeterna mellan är så stor att man omöjligt kommer kunna komma till en glaslar definition.

Är ett gasmoln som roterar runt en stjärna en planet? Skall man ha en densitetsgräns? viktgräns? storleksgräns? Måste en planet vara rund? Om asteroiderna satt ihop i en ring, skulle de vara en planet då? Vad skall man kalla de grejjerna som inte kvalar in på alla kriterier?

Det är snarare bättre att skaffa sig fler begrepp. Gasjätte, isplanet, klass M-planet. centralsattelit osv.

Andra solosystem har säkert också hela spektrat av grejjer som snurrar runt sig de också så problemet kommer alltid att kvarstå, tror jag.

Malin Sandström sa...

Diversiteten kommer nog vara ett problem oavsett vilken definition man väljer - det kommer sannolikt alltid att gå att hitta planetkandidater som ligger "på gränsen" oavsett vilka kriterier som fastslagits.

Kanske skulle man ha ett kategori- eller klassystem med flera olika "fack" (säg isplanet, gasjätte och beboelig planet, eller typ I, II och III). Fördelen skulle i så fall vara, att man kan införa en ny kategori (klass) när man hittar något som ligger utanför ens nuvarande normsystem. Nackdelen är väl att man får fler gränser att bråka om (om det är mer prestigefyllt att hitta ett objekt typ I än typ II och det någon hittar ligger på gränsen mellan dem, nog kommer det bli diskussion ändå).

Jag tror nog trots allt på fler definitioner, inte bara en, som en bättre väg att gå. Just nu finns det ju ingen definition, och det lär bara leda till mer osämja - så länge ingen definition antas kommer den här diskussionen uppstå varje gång någon hittar en tillräckligt stor sten därute.