Stall - att luftbärigheten plötsligt försvinner - är den bakomliggande orsaken för upp till en fjärdedel av alla krascher med små plan (8 eller färre säten), skriver New Scientist. En flygingenjör, Ian Salmon, som de intervjuat säger: "The air can no longer remain attached to the wing and it tends to break off in large sheets" (luften kan inte hålla kvar vid vingen och tenderar att "släppa" i stora flak). Fenomenet att luften "släpper" heter på svenska avlösning.
Salmon har gjort upptäckten att vissa ljudfrekvenser kan hjälpa luften att "hålla fast" vid vingen. Han fäste piezoelektrisk plastfilm vid vingsegment och utförde vindtunneltester. Plastfilmen vibrerar när elektrisk ström leds igenom den, och detta skapar ljud. Tester med en knappt hörbar sinuston runt 400 Hz (en dryg halvton lägre än ett "stämgaffels-A" som ligger runt 440 Hz) gav en 22%-ig ökning i lyftkraft jämfört med en standardvinge. Enkla toner gav bäst resultat, men han provade även med musik.
Storleken på vingarna hos ett litet plan avgörs av behovet att undvika stall under start och landning. För större och snabbare plan påverkas inte luften runt vingarna lika mycket av luftens viskositet. Salmon säger till New Scientist att man med hans metod har möjlighet att minska vingstorleken och därmed få ett lättare och bränslesnålare plan, men att den sannolikt inte är effektiv på plan med mer än än 8 säten.
Länkar
New Scientist
Aeromuseum (mer om flygplan, lyftkraft och stall)
NASA (pedagogiska figurer och diagram som visar lyft och stall)
1 kommentar:
kool metod. En liknande, men mer passiv metod har man använt länga på segelflygplan. Där så lägger man på knottrar på vingen så man orsakar lite lagom med turbulens bakom vingen. Detta för att man skall få en mindre dramatisk avlösning. Den här metoden var naturligtvis mycket tuffare. =)
Skicka en kommentar