Att dricka mjölk i vuxen ålder är bara möjligt för personer med en speciell sorts genvariant. I Sverige har i genomsnitt 90 av 100 den här mjölkdrickargenen; de som inte har den är laktosintoleranta. Analys av DNA från gamla skelett har nu visat att genvarianten var ytterst ovanlig för bara några tusen år sedan. Det rapporteras i PNAS idag.
Egentligen, historiskt sett, är det en udda förmåga att kunna dricka mjölk i vuxen ålder utan att få magproblem. Vi är ändå däggdjur, och däggdjur dricker bara mjölk som ungar. Sedan stängs genen som hjälper till att bryta ned mjölksocker (laktos) av, vilket gör att det vuxna däggdjuret får magont och diarre av mjölk och mjölkprodukter (små mängder ost och liknande brukar dock gå bra - men det är ju ett mänskligt påfund det med).
Men i vissa områden av världen är vuxna mjölkdrickare så vanliga, att det istället är de laktosintoleranta som ses som udda. Sverige och övriga norra Europa är ett exempel, samt enskilda områden i Afrika och Asien (där det finns mycket kor). Dessutom verkar det som om förmågan att tåla mjölk faktiskt har uppstått flera gånger; det finns flera olika mutationer som ger samma resultat, även om de är lite olika effektiva. Genetiska analyser på nutida människor har visat att mjölktoleransen har spridit sig väldigt fort - den är ett av de tydligaste exempeln på "nutida" evolution. Men en fråga har kvarstått: utvecklades mjölktolerans för att folk hade kor, eller blev det fåtal personer som kunde tolerera mjölk koherdar?
En tysk-engelsk forskargrupp har nu studerat tio skelett som är 3800 till knappt 6000 år gamla, funna i Tyskland, Polen, Ungern och Litauen, och letat efter den vanligaste mjölktoleransgenen i deras DNA - utan att hitta den. För så kort tid sedan som några tusen år, var det alltså fortfarande ovanligt att tåla mjölk. Därmed pekar mycket på att folk först började hålla kor, och sedan utvecklade en förmåga att dricka mjölk upp i vuxen ålder. Visserligen skulle ett större prov från samma tid och/eller samma plats ge tydligare bevis, men det är ändå ett rätt klart resultat.
Sedan skulle det vara intressant att se samma resultat upprepat för de andra varianterna av mjölkdrickargenen, till exempel de afrikanska, och se om sambandet håller även där.
Länkar
Vetenskapsradion
Nature News
Science Now
BBC News
Eurekalert
National Geographic News
New Scientist
Länk till artikeln kommer när PNAS lägger ut den.
Andra bloggar om: forskning, vetenskap, historia, mjölk
2 kommentarer:
Om slutsatserna stämmer måste det varit ett oerhört stark evolutionärt tryck till fördel för att tåla mjölk, för att mutationen kan ha spridit sig så mycket på så kort tid. Kanske kan stämma iofs, en handfull svåra vintrar här uppe i norr kanske räcker (men nu gissar jag bara). Känner någon till några andra genvarianter som spridit sig så fort?
Det finns ett gäng gener (runt 1800 stycken) som visar spår av evolution under de senaste 10000-40000 åren. Antagligen inte riktigt lika fort och kraftfullt, dock.
Sedan finns det två hjärnrelaterade gener som uppstod för 37000 respektive 5800 år sedan, och som finns hos en stor del av jordens befolkning.
Annars brukar väl sicklecell-anemi, som ger ökad motståndskraft mot malaria, vara ett av de klassiska exemplen på evolution. Jag har inte lika god koll på tiden eller spridningen där.
Skicka en kommentar