Om en hund ser något de vill närma sig viftar de svansen åt höger, och ser de något de vill bort från viftar svansen åt vänster. Och det gäller oavsett hur snabbt deras svans viftar. Det rapporterar italienska forskare i senaste numret av Current Biology.
Tyvärr går skillnaden knappast att se med blotta ögat utan hjälp, eftersom hundar rör sig för mycket. "Efter upptäckten tittar jag på varenda hund jag ser, men mitt intryck är att det är svårt att undersöka det här utanför labbet", säger en av forskarna till Nature News. I princip krävs en videokamera och bildanalys av filmen för att kunna se skillnaden. Men då är den tydlig.
Svansviftningen hos 30 hundar, 15 hanar och 15 honor, testades genom att de fick se på mer eller mindre trevliga saker: husse eller matte, en främmande människa, en katt och en stor och läskig främmande hund. Samtidigt filmades de, och sedan studerade forskarna viftningsriktningen med hjälp av bildanalys. När hundarna såg en människa eller en katt viftade deras svansar mer åt höger, framför allt när de såg husse eller matte. En stor främmande hund (verifierat läskig enligt en professionell hundtränare) fick istället deras svansar att vifta mer åt vänster. Att vara ensam, det vill säga att inte se någon alls, fick också hundarna att vifta åt vänster.
Orsaken, förklarar forskarna, skulle kunna vara att hjärnans högra och vänstra delar är specialiserade på att hantera otrevliga och trevliga saker. Teorin är känd sedan tidigare men utvecklades från början för människan. Den vänstra hjärnhalvan hanterar sådant hunden vill närma sig, medan den högra hjärnhalvan hanterar sådant hunden vill bort ifrån. Eftersom vänster hjärnhalva styr högra delen av kroppen oc vice versa (precis som hos människan), så får det hundens svans att vifta mer åt ena eller andra hållet.
Länkar
artikeln (Current Biology, pren. krävs)
1 kommentar:
Intressant inlägg!
Bloggade om det på min blogg. Ser att du har gjort en del länkbyten. Jag skulle väldigt gärna göra ett sådant med dig, så hör gärna av dig!
Skicka en kommentar