Pääbos neandertaldata släppta

Veckans vetenskapsnyhet lär bli den "första analys" av DNA från neandertalare som svenskfödde Svante Pääbo och hans kollegor utfört. Resultaten publiceras i veckans Science och Nature

Redan tidigare i sommar, när nyheten om sekvensering av neandertalgenomet släpptes, talades det om en analys av en miljon baspar neandertal-DNA som var på gång. Nu har Svante Pääbo (som forskar vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi) och hans kollegor släppt sina första resultat, med artiklar i både Nature (Pääbos grupp) och Science (Pääbos kollega Rubin, som gjort en självständig analys). Det är naturligtvis en stor vetenskapshändelse, men också antagligen en rätt bra publikdragare för båda tidskrifterna. Något som Nature uppenbarligen har fattat (de har en samling med intressanta relaterade länkar och själva artikeln; allt fritt tillgängligt) men Science kanske har missat - där går det bara att läsa själva artikelsammanfattningen, precis som för alla andra artiklar.

Resultaten finns att läsa nästan överallt: jämförelser med genomen från schimpans och människa visar att människor och neandertalare skildes åt för ungefär 500000 år sedan (Pääbo) respektive 370000 år sedan (Rubin). Rubins grupp rapporterar att människor och neandertalare var 99.5% lika, och Pääbos grupp har räknat ut att ungefär 8% av skillnaderna mellan människans och schimpansens genom har uppstått efter att människor och neandertalare skildes åt.

Viktigt att minnas är dock att det här bara är ett litet steg, en tretusendel av hela neandertalgenomet. Det är i första hand ett bevis på att det faktiskt går att sekvensera så gammalt DNA, något som fram till inte allt för många år sedan ansågs omöjligt. Gissa om det kommer bli cirkus när hela genomet släpps.

Men det finns många intressanta sidospår också. Ett är att trevägsjämförelser mellan människa, schimpans och neandertalare gör det lättare att peka ut just de gener som är unika för oss - de gener som uppstått efter att vi skilts rån neandertalarna och som gjort oss till (moderna) människor. Ett annat är att sekvenseringen är en stor PR-händelse för sekvenseringsmetoden Pyrosequencing; en metod som utvecklats av svenske Pål Nyrén.

Länkar
Science Now
artikeln i Science (pren. krävs)
Nature Webbfokus (på neandertalgenomet)
artikeln i Nature (fritt tillgänglig)
Dagens Nyheter
New York Times

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, människan, historia, genetik

Pingat till intressant.se